The purpose of this research is to investigate the appropriateness of using stealth marketing to advertise to Generation Y. Stealth marketing is a covert form of advertising where the target audience.is unaware that they are being marketed to. Marketers are skillful at portraying stealth marketing advertisements as very realistic, authentic, personal and conversational messages often communicated in casual settings. This research examines how members of Generation Y respond to stealth marketing attempts in terms of purchase likelihood (before and after knowledge of the attempt is introduced) and ethical perception. The research identifies four types of stealth marketing: brand pushers, celebrity spokespeople, disguised editorial content and viral marketing. Overall, before knowledge of the attempt was introduced, the stealth marketing advertisements tested were effective in inducing purchase likelihood. However, celebrity spokespeople were the most ineffective means of communicating stealth marketing attempts. Content-based stealth tactics (i.e. disguised editorial content and viral marketing) appear to be more effective in terms of generating purchase likelihood, but are also more likely to be deemed unethical after knowledge of the attempt is introduced. It can be concluded that the very stealth nature of a stealth advertisement is key to its success when targeting Generation Y. In general, members of Generation Y are responsive to stealth marketing attempts. These findings indicate that, if selected and executed properly, marketing managers can look toward stealth marketing tactics as a means of effectively targeting Generation Y with minimal fear of negative backlash.

Of the massive group of individuals in Generation Y, about a third are college students. In order to reach this elusive group, companies must strive to use new and creative marketing strategies, especially non-profit corporations. Being the types of companies where many teens may not "feel like they are getting anything out of giving," such organizations must come up with new ideas to get through. Cause Related Marketing is the tool that these companies are using to raise the funds they need, and it has become larger than ever before in the non-profit marketing arena. It is the purpose of this study to examine the effects of these marketing efforts by these organizations on the college students in Generation Y. After analysis of the results of this study, it has been found that to Generation Y, there is no difference in contributions to multimedia versus print ads. Also, women have been found to contribute to non-profits and Breast Cancer Foundations more than their male counterparts.

Studiens syfte var att få kunskap om hur en statlig militär myndighet arbetar för att vara en attraktiv arbetsgivare, internt som externt. För att kunna utvärdera det arbete som görs av organisationen undersöktes rekryters uppfattning av organisationens arbetsgivarvarumärke och arbete med employer branding. Frågeställningarna som används för att uppnå syftet var följande: Hur kan en statlig myndighet arbeta för att vara en attraktiv arbetsgivare? Hur arbetar organisationen med employer branding internt och externt för att stärka arbetsgivarvarumärket? Hur uppfattas organisationens arbete med att vara en attraktiv arbetsgivare av medarbetare? Metoden som användes var en kvalitativ analys som bestod av semistrukturerade intervjuer. I studien deltog fyra individer med ledarpositioner, som ansvar för olika delar av organisationens employer branding, internt och externt. Samt fem rekryter som vid tillfället genomförde Grundläggande Militär Utbildning (GMU). Resultatet analyserades med hjälp av teori och tidigare forskning om arbetsgivarvarumärke, employer branding och generation Y. Resultatet visar att organisationen arbetar med arbetsgivarvarumärket genom bland annat reklam, besök på skolor/evenemang och medverkan i sociala medier. Internt anordnas bland annat tävlingar och andra aktiviteter med vilket stärkte trivseln på arbetsplatsen. / The study's purpose was to examine how a state military authority could work towards being an attractive employer, internally and externally. In order to evaluate the work done by the organization, new recruits were interviewed to examine their perception of the organization's work with employer branding. The questions used to fulfill the purpose were: How does a government agency work towards being an attractive employer? How does the organization work with employer branding, internally and externally, to strengthen the employer brand? How do recruits perceive the organization’s work with employer branding? The method used was a qualitative analysis, consisting of semi-structured interviews. The study involved four individuals with leadership positions, who had responsibility for different parts of the organizations employer branding, and five recruits who were participating in the Swedish basic military training program (GMU). The results were analyzed by using theory and previous research on employer brand, employer branding and generation Y. The results show that the organization works with employer branding by advertising, visiting schools, participating in events and in social media. Internally the organization works with employer branding by, among other things, organizing competitions and other activities for employees, which seemed to boost their job satisfaction.

Syftet med denna studie var att undersöka framträdande arbetsrelaterade värderingar hos generation Y. Urvalet bestod av tio yrkesverksamma respondenter födda mellan 1984 – 1994 utvalda via bekvämlighetsurval. En kvalitativ design tillämpades med semistrukturerade intervjuer. Insamlade data analyserades genom tematisk analys och författarna fann tre huvudteman som kan förklara värderingar hos generation Y: arbetets centralitet, sociala värderingar och kommunikation samt motivation. Framträdande arbetsvärderingar för respondenterna var balans i livet, utvecklingsmöjligheter och möjligheten att skräddarsy sitt arbete. / The purpose of this study was to investigate prominent work values of generation Y. Ten working respondents born between 1984 – 1994 participated by convenience sampling. A qualitative research design was used together with semi structured interviews. Collected data were analysed with thematic analysis and the authors found three main themes that could explain values within generation Y: work centrality, social values and communication and motivation. Prominent work values for respondents consisted of: work life balance, development opportunities, and the ability to customize their work.

En ny generation har etablerat sig på arbetsmarknaden med andra egenskaper och förväntningar på ledarskap än generationerna innan. Studiens syfte blev därmed att undersöka chefers erfarenheter av att leda medarbetare som tillhör generation Y, i förhållande till andra generationer. Frågeställningarna berörde vad chefer anser kännetecknar generation Y som medarbetare samt hur chefer upplever sitt ledarskap i förhållande till generation Y. Studiens resultat analyserades i relation till teori om situationsanpassat ledarskap samt efterföljarskap. Metoden bestod av kvalitativa intervjuer tillsammans med chefer på organisationer inom olika branscher i en större stad i Sverige. Resultatet visar att generation Y som medarbetare upplevs vara självcentrerade och flexibla samt ha krav på utveckling, ett personligt ledarskap och att bli tilldelade meningsfulla arbetsuppgifter. De beskrivs också ha egenskaper som passar organisationen de arbetar för och en osäkerhet ifall deras egenskaper beror på deras ålder eller generation uttrycks. Chefer beskriver sitt ledarskap i relation till generation Y som att det fokuserar på individens och kontextens behov genom att bygga upp en relation till generation Y som medarbetare. / A new generation has established itself on the labor market with other characteristics and expectations of leadership than the generations before. Therefore, the aim of this study was to investigate managers’ experiences of leading employees who belong to Generation Y, i relation to other generations. The research questions covered what managers consider represents Generation Y as employees and how managers experience their leadership in relation to Generation Y. The study's results were analyzed in relation to theory about situational leadership in relation to theory about leaders’ followers. The method consisted of qualitative interviews of managers at organizations within different line of business in a larger city in Sweden. The results show that Generation Y as employees are considered to be self-centered and flexible, also to have demands on development, a personal leadership and to be assigned meaningful tasks. They are also described to have qualities that are suitable for the organization they work for and an uncertainty about whether their characteristics is because of their age or generation is expressed. Managers describe their leadership in relation to Generation Y as that it focuses on the needs of the individual and the context by building up a relationship with Generation Y as an employee.

Arbetsbelastningen är idag en betydande stressfaktor inom revisionsyrket som resulterar i att många anställda avslutar sin anställning i tidigt skede. Detta på grund av det tids- och prestationskrävande yrket som innebär långa arbetsdagar och stort ansvarstagande för revisorerna. Tidigare forskning har visat på olika faktorer till att många revisorer inte stannar kvar inom yrket eftersom den påtagliga stressen i många fall har lett till utbrändhet. Det har enbart studerats vad som påverkar revisorernas val att avsluta sin anställning. Denna studie visar på vilka motivationsfaktorer som överväger nackdelarna med yrkesvalet och därmed varför revisorer väljer att stanna kvar inom branschen trots den höga arbetsbelastningen. Studien lyfter fram orsaker som gör att revisorer kan känna sig stressade, men även faktorer som gör att de känner sig motiverade. Detta undersöks i nio kvalitativa intervjuer med revisorer födda under 80- och 90-talet, för att få explorativa svar om hur de uppfattar branschens arbetsbelastning och vad de anser motiverar dem att stanna kvar i yrket. Det som framkom ur den empiriska undersökningen var att de tillfrågade revisorerna har liknande egenskaper såsom att de är drivna, sociala, ansvarstagande och anpassningsbara. Det som motiverar dem mest är att yrket är flexibelt, men även kollegorna, ledarskapet och kunderna har en stor betydelse för revisorerna. / Today, workload is a significant stress-factor in the auditing profession which results in that many employees quit their employment at an early stage. This depends on the time- and performance consuming work which means long days at work and high responsibility for the auditors. Previous research has presented different factors that explain why many auditors do not stay in the profession because they cannot handle the stress which might lead to burnout. It has only been researched about what affects auditors to quit their employment. Therefore, this study aims to show which motivational factors that overweigh the disadvantages with the profession and why auditors choose to remain within the profession despite the high workload. This study highlights the reasons why auditors feel stressed but also factors that make them feel motivated. This is examined by conducting nine qualitative interviews with auditors born during the 80s and 90s to get exploratory answers on how they perceive the workload in the profession and what motivates them to remain in the profession. What emerged from this empirical study was that the auditors in the study have similar characteristics such as that they are driven, social, accountable and adaptable. What mostly motivates them is that the profession is flexible, but the colleagues, leadership and clients are also important factors for the auditors.

<p><strong>Bakgrund: </strong>På dagens marknader kan<strong> </strong>förändrade förhållanden i samhället påverka konsumtionsmönster. Globaliseringen och Internet har bidragit till förändrade kommunikationsmönster vilket i sin tur också har påverkat generationerna. Vilket även gör att företagen till viss del då måste anpassa sig efter det eventuellt förändrade konsumtionsbeteendet.</p><p><strong>Problemformulering: </strong>Vilka kommunikationsstrategier är viktiga för företagen att implementera för att de skall kunna tillgodose nya konsumtionsmönster och öka utsikterna för en långsiktig överlevnad?</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet är att genom en analys av Generation Y:s konsumtionsmönster utvärdera förutsättningar för företags kommunikationsstrategier.</p><p><strong>Metod: </strong>Undersökningen har både en kvantitativ och kvalitativ ansats. Metodtriangulering sker på generation Y. Endast primära data används.<strong></strong></p><p><strong>Slutsats: </strong>I undersökningen framkom det att det är viktigt för företagen att förstå att generation Y’ s konsumtionsmönster är något förändrat gentemot tidigare generationer för att få en långsiktig överlevnad. <strong></strong></p><p> </p> / <p><strong>Background</strong><strong>: </strong>In today’s markets changed conditions in society can affect the consumption patterns. Globalization and the Internet have contributed to the changed communication patterns and this has led to an effect on the generations. This means that the companies to some extent must adapt to a possible change in the consuming behavior.</p><p><strong>Problem: </strong>Which communication strategies are important for companies to implement in order to satisfy new consumption patterns and increase the prospects of a long term survival?</p><p><strong>Purpose</strong><strong>: </strong>The purpose of this study is to evalute the conditions for companys communication strategies through an analysis of Generation Y´s connsumption patterns.</p><p><strong>Method: </strong>The study has both a quantitative and qualitative method. A method triangulation has been done on generation Y. Only primary data has been used.</p><p><strong>Conclusion: </strong>The conclusion of the study is that, it is important for companies to understand that generation Y has a slight different consuming behavior in relation to the other generations. It is important for the companies to take this in behold to be able to get a long term survival.<strong></strong></p><p> </p>

Bakgrund: På dagens marknader kan förändrade förhållanden i samhället påverka konsumtionsmönster. Globaliseringen och Internet har bidragit till förändrade kommunikationsmönster vilket i sin tur också har påverkat generationerna. Vilket även gör att företagen till viss del då måste anpassa sig efter det eventuellt förändrade konsumtionsbeteendet. Problemformulering: Vilka kommunikationsstrategier är viktiga för företagen att implementera för att de skall kunna tillgodose nya konsumtionsmönster och öka utsikterna för en långsiktig överlevnad? Syfte: Syftet är att genom en analys av Generation Y:s konsumtionsmönster utvärdera förutsättningar för företags kommunikationsstrategier. Metod: Undersökningen har både en kvantitativ och kvalitativ ansats. Metodtriangulering sker på generation Y. Endast primära data används. Slutsats: I undersökningen framkom det att det är viktigt för företagen att förstå att generation Y’ s konsumtionsmönster är något förändrat gentemot tidigare generationer för att få en långsiktig överlevnad. / Background: In today’s markets changed conditions in society can affect the consumption patterns. Globalization and the Internet have contributed to the changed communication patterns and this has led to an effect on the generations. This means that the companies to some extent must adapt to a possible change in the consuming behavior. Problem: Which communication strategies are important for companies to implement in order to satisfy new consumption patterns and increase the prospects of a long term survival? Purpose: The purpose of this study is to evalute the conditions for companys communication strategies through an analysis of Generation Y´s connsumption patterns. Method: The study has both a quantitative and qualitative method. A method triangulation has been done on generation Y. Only primary data has been used. Conclusion: The conclusion of the study is that, it is important for companies to understand that generation Y has a slight different consuming behavior in relation to the other generations. It is important for the companies to take this in behold to be able to get a long term survival.

Syfte: Studien avser att skapa en employer branding-modell för att påvisa vilka faktorer företag ska profilera för att attrahera den del av generation y som pågår eftergymnasial utbildning. Frågeställning: Vilka faktorer enligt generation y som pågår eftergymnasial utbildning i städerna Västerås och Eskilstuna attraherar dem till företag? Metod: Studien har använt sig av en deduktiv metodansats med kvantitativ och kvalitativ forskning. Den kvantitativa undersökningen har genomförts med enkäter genomförda på studerande generation y och den kvalitativa undersökningen genomfördes med en intervju på ett företag. Data har sammanställts i SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) för att påvisa vilka statistiska slutsatser som kan säkerställas. Därefter har en rangordning av de mest attraktiva faktorerna skapats som ligger till grund för en employer bradning-modell riktad till företag. Slutsats: Det finns en mängd faktorer som attraherar generation y och de har olika attraktionsförmåga. De statistiskt bevisade faktorerna med hög attraktion är: utveckling och organisationskultur. Statistiskt bevisade mindre attraktiva faktorer i förhållande till resterande faktorer är förmåner och branding. För att vinna war for talent ska företag därför profilera de mest attraktiva faktorerna för att attrahera generation y och stärka sitt employer branding. Företag ska utstråla igenkännande, trovärdighet och personlighet vilket leder till att företag blir ihågkomna av generation y bland mängden av företag. Slutsatserna har summerats i en modell som påvisar vilka faktorer som skapar attraktion till generation y i form av hög-, medel- och låg attraktion. / Reserarch Question: What are the contributing factors that attract the generation y students from the university of Västerås and Eskilstuna to companies? Purpose: The purpose of this bachelor thesis is to form an employer branding model to contribute to the understanding how companies should profile themselves in order to attract students of generation y whom are undergoing studies at a University level. Method: This study used a deductive research approach. Both quantitative and qualitative methods have been used to gather data. The quantitative research was conducted with a survey on generation y in the cities of Västerås and Eskilstuna. The qualitative research was conducted from an interview with a company to find additional factors of attraction. The gathered data has then been analyzed in SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) to determine statistical conclusions. The analyzed data has been ranked from the most attractive factor to the least attractive factor to form a model that explains the attraction levels of different factors. Conclusion: The segment of generation y has a rich quantity of attracting factors ranging from several levels of attraction. The statistically proven data has provided evidence that these factors relate to a high amount of attraction towards development and the organizational culture. The less attractive factors provided by the statistically proven data are the benefits of work and branding. To be able to win the “war for talent”, companies must profile the most attractive factors to interest generation y and strengthen their employer brand towards this segment. Companies that wish to recruit generation y shall radiate recognition, trust and personality so that generation y will remember them amongst other companies.

Denna undersökning söker nå förståelse för lojalitet i förhållande till arbetsplatsen när man jämför Generation Y med Baby Boomers. Tidigare forskning visar att lojalitet är ett multidimensionellt begrepp som kan ha olika riktningar och att flera faktorer har ett samband med lojalitet. Tidigare forskning kring generationsskillnader och lojalitet är begränsad men många studier tyder på att Generation Y är mindre lojala än Baby Boomers. Undersökningen är gjord på Veolia Transport och bygger på djupintervjuer med fyra Baby Boomers tunneltågförare och tre från Generation Y. I resultatet framkom trivsel, motivation, bild av företaget, ledarskapet och organisationskultur som viktiga faktorer för lojalitet, och undersökningsdeltagarna från Generation Y tenderade att vara mindre lojala, ha kortare tidsperspektiv på sin anställning och ett mer individualiserat förhållningssätt till lojalitet än de från Baby Boomers. I diskussionsdelen analyseras och diskuteras resultaten, vad de innebär, vad de kan bero på och undersökningens svagheter. Slutligen presenteras praktiska implikationer för arbetsgivare.