I takt med digitaliseringens utveckling har en ny generation växt fram, Generation Y som kohorten benämns är individer födda från mitten av 1980-talet fram tills början av 2000-talet. Generation Y utgör en väsentlig faktor i förståelsen och utvecklingen av samhället samtidigt som de är framtidens kunder. Under år 2018–2019 har flertal svenska banker omfattats i en penningtvättshärva vilket inte bara hotar det finansiella systemet, utan fördärvar även allmänhetens syn på banker. Tidigare forskning visar hur bankers agerande påverkar kunders lojalitet, förtroende och image. Dock råder det ett empiriskt gap vid studier om Generation Ys attityd vid inträffandet av penningtvättsskandaler.    Denna uppsats hade i avsikt att studera penningtvättsskandalers effekter på den yngre generationens bankkunder med fokus på svenska högskolestudenter. En kvantitativ enkätundersökning tillämpades med en deduktiv ansats och en positivistisk forskningsfilosofi för att undersöka studiens syfte.   Baserat på 82 respondenter visade resultatet att studenternas lojalitet, förtroende samt bank image varierade beroende på egna bankens involvering i penningtvättshärvorna. Resultatet visade att de studenter som inte tillhörde en bank som medverkade i en härva hade en starkare lojalitet, förtroende samt mer positiv bank image i förhållande till de studenter som tillhörde en skandalbank. / With the increased development of the digitalization, a new generation has emerged. Generation Y as the cohort is named, includes people born from the mid-1980s to the early 2000s. The generation has a significant role in the understanding and development of the society, as they are seen to be the future customers. During the years of 2018-2019, multiple Swedish banks had been guilty to money laundering which did not only threatened the system within the financial sector, but did also influence the public’s view of banks. Previously conducted research has shown that actions taken by banks affects the customer’s loyalty, trust and image. However, there exist an empirical gap regarding the study of the Generation Y’s attitude towards the occurrence of money laundering scandals.   This thesis aimed to study how money laundering scandals affects Generation Y, with a focus on Swedish students. A quantitative questionnaire was conducted with a deductive approach and positivistic research philosophy to examine the purpose of this study.   The findings of the study were based on 82 respondents and showed the student’s loyalty, trust and bank image are affected depending on their bank’s involvement. Results showed that students who did not belong to a participating bank, had a stronger loyalty, trust and more positive image of their bank, in relation to the customers in a bank involved in a scandal.

Revisionsbranschen präglas idag av en hög personalomsättning som leder till stora kostnader för företagen. Studier har visat att många nyanställda väljer att lämna branschen efter tre år på grund av orimliga krav på övertid, obefintlig balans mellan arbete och fritid samt en låg ingångslön. Idag kännetecknas revisionsbranschen av en tydlig hierarki som kan liknas vid ett amerikanskt och därmed ett uppgiftsbaserat ledarskap. Uppgiftsbaserat ledarskap innebär mindre fokus på deltagande och engagemang, till skillnad från skandinaviskt- och relationsbaserat ledarskap, där beslut tas gemensamt med en horisontell organisationsstruktur. Den yngre generationen efterfrågar flexibilitet, balans mellan arbete och fritid samt god företagskultur. Idag präglas revisionsbranschen av ett amerikansk- och uppgiftsbaserat ledarskap, medan den yngre generationen efterfrågar ett mer skandinaviskt- och relationsbaserat ledarskap. Därmed utgör studiens syfte att undersöka om företag inom revisionsbranschen anpassar sitt ledarskap till kommande generationer samt att ta reda på hur ledarskapet förändrats de senaste 10 åren. En kvalitativ studie har genomförts hos tre av fyra företag inom Big Four, där intervjuerna har haft ett medarbetarperspektiv såväl som ett ledarperspektiv för att få en djupare förståelse. Studiens resultat visar att revisionsbranschen utvecklats mot ett mer skandinaviskt- och relationsbaserat ledarskap där intervjupersonerna anger att det förr var mycket större prestationsfokus som kan likställas med ett amerikanskt- och uppgiftsbaserat ledarskap. Studien visar att dagens ledarskap har ett större fokus på relationer och delaktighet vilket tyder på att samtliga byråer har utvecklats mot ett mer relationsbaserat ledarskap. Medverkande företag använder strategier för att anpassa ledarskapet till den yngre generationen som exempelvis flexibla arbetstider, skapa förutsättningar för att balansera arbete och fritid, eliminera enklare arbetsuppgifter samt erbjuda sociala aktiviteter. / The auditing industry is characterized by high staff turnover, which leads to massivecostsfor the companies. Previous studies show that many choose to leave the industry after threeyears because of the high pressure of overtime, the lack of balance between work and leisure and low entrance salary. The auditing industry has a clear hierarchy that can be equatedwith an American and task-oriented leadership. Task-oriented leadership includeless participation and commitment than the Scandinavian relationship-based leadership,where decisions are taken in common and is characterized by a horizontal organizational structure. Theyounger generations now demandflexibility, balance between work and leisure and an open working climate. The auditing industry is characterized by an American task-oriented style while the youngergenerationsis demanding a leadership more similar to the Scandinavian relationship-oriented leadership. The purpose of this study wasto investigate whether companies in the auditing industry adapt their leadership to the future generationsand to examinehow the leadership has changed over the past 10 years. A qualitative study has been conducted in three out of four companies within the Big Four. Interviews have been conductedwithan employee perspective as well as a leadership perspective in order to gainadeeper understanding. The result of the study shows that the auditing industry hasdeveloped towards a more relationship-based leadership style and all interviewees stated that the industry previously was more focused on results which can be equated with a task-based and an American leadership style. Today’s leadership focuses on participation and joint decision-making. Leadership in all studied agencieshas evolvedtowards a mote relationship-based leadership from a task-based leadership. Strategies for adapting leadership towards the youngergenerationsinvolve for example,offering flexible working hours, creating conditions for balancing work and spare time, eliminating simple working tasks to be able to offer more complicated working tasks and social activities.

Syftet med studien var att genom kvalitativ metod undersöka hur företag inom IT-branschen arbetar med employer branding för att bemöta Generation Y’s förväntningar. Studien genomfördes med hjälp av åtta stycken semistrukturerade intervjuer med respondenter från fyra olika företag verksamma inom IT-branschen i Mellansverige. Materialet från intervjuerna analyserades med hjälp av induktiv tematisk analys och utifrån detta kunde fyra huvudteman utläsas. Dessa huvudteman var; En ny generation med nya förväntningar på arbetsplatsen, Betydelsen av en stark företagskultur, Speciellt för IT-branschen samt Kontinuerligt arbete med employer branding. Resultatet visade att företagen är medvetna om skillnader som finns mellan olika generationers förväntningar och arbetar aktivt med employer branding för att kunna uppfylla medarbetarnas psykologiska kontrakt. Vidare visade resultatet att företagen ställs inför många utmaningar i och med den dynamiska IT- branschen och det faktum att en medarbetares psykologiska kontrakt och förväntningar förändras över tid. / The purpose of the study was to examine, through qualitative method, how companies within the IT industry work with employer branding to respond to Generation Y's expectations. The study was conducted using eight semi-structured interviews with respondents from four different companies within the IT industry in Central Sweden. The collected data from the interviews was analyzed by means of inductive thematic analysis and four main themes emerged. The main themes were; A new generation with new expectations in the workplace, Importance of a strong organizational culture, Particularly regarding the IT industry and Continuously work with employer branding. The result showed that companies are aware of differences between different generations expectations and work actively with employer branding in order to fulfil the employees psychological contract. Furthermore, the result showed that companies faced many challenges in the dynamic IT industry and the fact that an employee's psychological contract and expectations change over time

Intresset för lyxprodukter har ökat runt om i världen vilket också blivit allt mer framträdande i Sverige. Marknaden för lyxprodukter har de senaste åren förändrats och banat väg för en ny kategori av lyx tillgänglig för en globalt växande medelklass. Den nya kategorin benämns ofta som new luxury vilket innebär en åtkomlig kategori av statusgivande produkter som är lägre i pris än de traditionella lyxprodukterna. Allt fler lyxföretag väljer att expandera för att kunna nå en bredare kundbas och tillämpar därför produktlinjeutvidgning eller varumärkesutvidgning. En alltför omfattande expandering kan dock innebära risker eftersom den uppfattade exklusiviteten hos ett lyxföretag kan gå förlorad. Många underlinjer riktar sig mot en yngre kundbas och Generation Y har visat sig vara en fördelaktig målgrupp att rikta sig mot på lyxmarknaden.Denna studie har som syfte att bidra med teoretisk kunskap kring vilka lyxprodukter svenska kvinnor av Generation Y konsumerar och vilka attityder och värderingar de har kring lyxkonsumtion och lyxvarumärken inom kategorierna traditionell lyx och new luxury. Det tycks finnas en brist på forskning i Sverige som behandlar kopplingen mellan Generation Y och lyxkonsumtion, varvid denna studie fyller en viktig kunskapslucka. Åtta semi-strukturerade intervjuer utfördes med kvinnor i åldrarna 20-26 som är konsumenter av lyxprodukter. Resultaten visar att svenska kvinnor av Generation Y främst konsumerar lyxprodukter i form av accessoarer och framförallt handväskor. Det framgår även att överexponering av ett lyxvarumärke frammanar negativa attityder och att de lätt tröttnar på det om de ser det för ofta och om det används av personer utanför deras referensgrupp. Utifrån kategoriseringen av traditionell lyx och new luxury kan vi se att svenska kvinnor av Generation Y är medvetna om skillnaderna mellan kategorierna. Dock gjorde de inte någon medveten skillnad mellan underlinjer och modervarumärken vilket innebär att dessa delar samma image och kvalitetsuppfattning hos svenska kvinnor av Generation Y.

En arbetsplats som inte ses tillräckligt motiverande för en individ kan leda till att en anställd frivilligt väljer att lämna ett företag, vilket ofta resulterar i höga oförutsägbara personalomsättningskostnader och olägenheter för en verksamhet. Därmed ses bibehållandet av personal, så kallat Employee retention, vara av stor betydelse. Då motivation i arbetet kan vara förknippad med upplevelsen av tillfredsställelse som skapar positiva arbetsattityder kan detta begrepp ses vara integrerad med arbetet av att behålla personal. För att kunna upprätthålla motivation är det dock viktigt att chefer förstår hur generationsskillnader kan påverka individers behov på arbetsplatsen. Då unga medarbetare, så kallade generation Y, är individer som ses mer benägna att lämna ett företag än tidigare generationer har denna studie valt att rikta ett enskilt fokus mot friskvårdsbranschen som påvisat inneha ett högt antal unga medarbetare. Syftet med denna studie var att skapa en förståelse för hur chefer kan arbeta med att motivera sina medarbetare tillhörande generation Y för att kunna behålla dem i ett företag inom friskvårdsbranschen. Studien tar utgångspunkt i generationsteorin av Mannheim (1927) samt i motivationsteorierna av Maslow (1943) och Vroom (1964), vilka fungerar som ett vetenskapligt stöd i sökandet efter svaret på studiens problemformulering och frågeställning. För att finna svar på den uppsatta frågeställningen har en kvalitativ forskningsmetod använts med ett kompletterande deskriptivt inslag i form av en rangordningsmetod. Insamlingen av den empiriska datan genomfördes med hjälp av en fallstudie mot två olika friskvårdsföretag. Sammanlagt genomfördes 13 kvalitativa intervjuer med chefer och medarbetare samt en kvalitativ textanalys baserat på fallföretagens arbetsmaterial och policydokument, vilka tillsammans utgjorde en trianguleringsmetod. Resultatet i denna studie presenterar en distinktion mellan vad chefer tror motiverar generation Y och vad i praktiken som de faktiskt motiveras av. De motivationsfaktorer som visade sig utmärkande och viktiga för att medarbetare tillhörande generation Y skulle stanna i friskvårdsbranschen var Personlig utveckling, Samhörighet och gemenskap samt Trygga anställningsvillkor. Det ska dock observeras att detta resultat var en generalisering av den insamlade empirin och utgör således inte en presentation av vad dessa medarbetare individuellt motiveras av. Därmed ses det även vara av hög väsentlighet att chefer arbetar med att identifiera den enskilde individens behov av motivation på arbetsplatsen. / A workplace that is not considered sufficiently motivating for an individual can lead to an employee voluntary choosing to leave a company, resulting in high unpredictable employee turnover costs and inconvenience for the operation. Therefore, Employee retention is considered to be of great importance. Motivation in work may also be associated with the experience of satisfaction that creates positive working attitudes, this term can be seen to be integrated with the work of retaining employees. However, in order to maintain motivation in work, it is important that managers understands how generation differences can affect the needs of individuals in the workplace. Because young employees, so-called generation Y, are individuals who are more likely to leave a company than previous generations this study has a specific focus on the healthcare industry, which has shown a high number of young employees. The aim of this study was to create an understanding of how managers can work to motivate their employees, belonging to generation Y, in order to keep them in a company within the healthcare industry. The study takes a starting point in the generation theory of Mannheim (1927) and motivational theories of Maslow (1943) and Vroom (1964), which have worked out as a scientific support in the search for the answer to the study’s problem formulation and questionnaire. In order to find the answer of the founded question a qualitative researching method has been used, with a complementary descriptive element in form of a ranking method. The collection of the empirical data was conducted using a case study against two different healthcare companies and a triangulation method. In total, 13 qualitative interviews were conducted with managers and employees, as well as a qualitative text analysis based on the case materials and policy documents, which together formed a triangulation method. The result of this study present a difference between what managers believe motivates generation Y and what they are actually motivated by in practice. The motivational factors that was shown distinctive and important for employees belonging to generation Y to stay within the healthcare industry were Personal development, Cohesion and community and Safe employment conditions. However, it should be noted that this result was a generalization of the collected empirical data and does not constitute a presentation of what these employees individually are motivated by. Therefore, it is also considered essential that managers are working to identify the individual’s need of motivation at the workplace.

The question of this thesis is whether the individual can resolve the problem of culture crisis in her own case. Culture crisis is a historical moment in which our culture leads us to expect a world drastically different from the one in which we find ourselves. This thesis will focus on the experience of Generation Y in the fall-out of the 2008 Recession. It will be argued that we need a Wittgensteinian view of language in order to account for the phenomenon of culture crisis. It will be suggested that our individual has to be a Nietzschean individual in order to resolve the problem of culture crisis in her own case. Potential incompatibilities between a Wittgensteinian view of language and the Nietzschean individual will be considered and rejected. It will be concluded that in order to resolve the problem of culture crisis in her own case the individual must change the way she lives.

A segmented market, according to traditional methods, appears increasingly difficult in mature consumer markets. A common explanation is that the mature markets are often characterised by over-supply which results in a great variety of choices for the consumer. Furthermore, the consumer of today has a more complex and flexible purchase behaviour which is difficult to catch. This makes consumer segmentation difficult. International studies indicate that dividing consumers into generation cohorts might be advantageous in understanding consumers of today. For actors in the marketplace it is important to know their target groups to be able to attract them. The purpose of the present study is to describe and compare the generations, Generation Y (1978-1994) and 55 plus (1938-1953), with a starting point in a basic model of the purchase process and purchase behaviour. A secondary purpose of the study is to give some normative recommendations. The empirical part of the study focuses on the Swedish consumer market. The study is constructed by a combined design of methods. The initial part is qualitative and contains 16 in-depth interviews. After completing the interviews, a literature review was carried out. The last part of the empricial data collection is quantitative and based on a survey. The study shows differences in abilities and procedures to handle great information quantities and to avoid “information overload”. The two generations show different purchase behaviour in many respects, driven by different needs. Generation Y is more driven by social risk and social influence than the 55 plus cohort. Generation Y is tempted by the “right” brands, that are socially accepted and considered ”hot”. The younger generation endeavours to buy at the lowest price and therefore they have in general a low and often false loyalty vis-à-vis the stores. 55 plus, however, have in common a high and true loyalty vis-à-vis the stores. These older consumers are attracted by, and to great extent use, stores and employees which are regarded as competent and service-minded. In conclusion, generation Y could to a high degree be considered as emotional when choosing products but rational in their choice of distribution channel. 55 plus, on the other hand, is more rational when choosing products but emotional in their choice of distribution channel. Based on these result, we propose that the two generation cohorts should be approached in different ways, thus questioning a standardised mass marketing approach. Moreover, the study indicates that traditional marketing methods should be questioned and more focus should be given to emerging communication channels, for instance Internet-based communication channels, brand ambassadors and product placement. Keywords: Consumer behaviour, Generation Y, Generation 55 plus, Market communication, Segmentation, generation cohorts. Instructor: Ph D Anders Parment / Marknadssegmentering efter traditionella metoder ter sig allt svårare på mogna konsumentmarknader. Vanliga förklaringar till detta är att mogna marknader oftast präglas av utbudsöverskott, med ett stort antal valmöjligheter för konsumenten som följd. Därtill har nutidens konsumenter ett allt mer komplext, flexibelt och svårfångat köpmönster, vilket försvårar en segmentering. Internationella studier indikerar istället att en generationsindelning kan vara fördelaktig för att gruppera och förstå dagens konsumenter. För marknadsaktörer är det viktigt att känna sin målgrupp för att effektivt kunna attrahera dessa. Syftet med denna studie är att med utgångspunkt i en grundmodell av köpprocessen beskriva och jämföra generationerna Y (1978-1994) samt 55 plus (1938-1953) köpbeteende. Ett delsyfte är också att ge några normativa rekommendationer utifrån studiens resultat. Denna studie är avgränsad till privata konsumenter inom den svenska konsumtionsmarknaden. Studien bygger på en kombinerad metoddesign. Initialskedet är kvalitativt och består av 16 djupintervjuer. Efter dessa har en litteraturstudie genomförts. Den senare delen av studien är kvantitativ till sin karaktär och består främst av en enkätstudie. Studien visar på skillnader i förmåga samt tillvägagångssätt att hantera stora informationsmängder och undvika ”information overload”. Generationerna har i stora delar olika köpbeteenden samt drivs även av olika behov. Generation Y styrs mer än 55 plus av social risk samt social påverkan. Generation Y lockas av ”rätt” varumärken, vilka är socialt accepterade och betraktas som ”inne”. Dessa varor strävar den yngre generationen att köpa till lägsta pris och har därför generellt en låg och ofta falsk lojalitet mot butiker. 55 plus har istället generellt en hög och sann lojalitet mot inköpsställen. Dessa konsumenter attraheras och använder i hög grad butiker och personal som uppfattas som kompetenta och serviceinriktade. Sammanfattningsvis är Generation Y i hög grad emotionell i valet av produkter men rationell i val av distributionskanal. 55 plus å andra sidan är mer rationell i val av produkter men emotionella i sina val av distributionskanaler. Dessa resultat innebär att generationerna bör bearbetas på olika sätt och standardiserad massmarknadsföring skall ifrågasättas. Studien indikerar även att traditionella marknadsföringsmetoder bör omprövas och mer fokus ges till ”nya” alternativa kommunikationskanaler, exempelvis alternativa Internetbaserade kommunikationskanaler, varumärkesambassadörer samt produktplaceringar och detta främst för Generation Y. Nyckelord: Köpbeteende, Generation Y, Generation 55 plus, Marknadskommunikation, Segmentering, Generations kohorter. Handledare: Ph D Anders Parment

Titel: När mediabruset tar över- Hur en butik kan använda sig av gerillamarknadsföring Kurs: 2FE07E Examensarbete i företagsekonomi, Kandidatuppsats 15hp, VT2011 Författare: Rebecca Einarsson, Lejla Kurtovic och Izla Seffo Handledare: Martin Amsteus Examinator: Frederic Bill  Nyckelord: Gerillamarknadsföring, Generation Y, Målgruppsanalys, Attityder, Varumärke:företagsidentitet och företagsimage, Varumärkeskännedom. Syfte: Att skapa kunskap rörande hur en butik kan marknadsföra sig mot Generation Y med hjälp av gerillamarknadsföring.    Metod: Studien är av kvalitativ karaktär med ett induktivt angreppssätt. Det är även en fallstudie och primärdata samlades först in genom en djupgående intervju med fallföretaget, därefter utfördes en målgruppsanalys genom en fokusgrupp samt enkät.                                                                                                   Empiri: Det empiriska kapitlet påbörjas med en presentation av Rut m.fl. som följs av en intervju där målgruppen definierades till Generation Y. Utefter intervjun utformades en målgrupssanalys genom en fokusgrupp och enkät. Teori: De teorier som presenteras har härletts av det empiriska materialet och är relevant för de ämnen som tagits upp. Kapitlet behandlar målgruppsanalys, Generation Y, Varumärke:företagsidentitet och företagsimage,varumärkeskännedom samt gerillamarknadsföring. Avslutning: Studiens slutsatser är att gerillamarknadsföring är användbar då den är kostnadseffektiv, tilltalar Generation Y, ökar varumärkeskännedom och igenkänningsfaktorn samt kan skapa Buzz vilket kan leda till Word-of-mouth.                  Vidare forskning: Förslag till vidare forskning skulle kunna vara att studera ämnet mer ingående och skapa vetenskapligt material då gerillamarknadsföring är ett relativt outforskat område. Det skulle även vara intressant att mäta responsen till gerillamarknadsföring, speciellt de förslag som resulterat från denna studie. / When the media noise is taking over – How a store can make use of Guerrilla marketing Authors: Rebecca Einarsson • Lejla Kurtovic • Izla Seffo Tutor: Martin Amsteus Examiner: Frederic Bill 2FE07E Bachelor thesis in Business administration • Marketing programme School of Business and Economics atLinneaus University in Växjö • Spring 2011 Keywords: Guerrilla marketing • Generation Y • Target audience analysis • Attitudes • Brand: corporate identity and corporate image • Brand recognition Traditional marketing has been caught in a vicious circle. People have limited attention and are also limited by money, which means that consumers cannot pay attention to all advertising or buy everything. As companies invest more money on advertising it results in even more messages for people to take in and then it may be difficult for the company to get through the "noise". The consumers also tend to build up defenses against these types of traditional messages and actively avoid it, which do not make it easier for today's marketers so therefore marketers must simply find new ways to catch their attention. The purpose of this thesis is to generate knowledge regarding how a store can advertise to Generation Y by means of Guerrilla marketing. The research undertakes a qualitative data collection. Primarily a case study was undertaken and primary data for the main study was collected through an in-depth interview with the case business, and thereafter through a focus group and a survey that were based on an target audience analysis in order to understand the target audience, which in this study is limited to Generation Y.  Secondary data was collected from academic literature, scientific articles, dissertations and webpages. The theories that are researched are derived from the topics that arose from the empirical data. The findings and conclusion of the study is that Guerrilla marketing is cost-efficient, more appealing to Generation Y, enables a dialogue with the customers, increases brand recognition and recognition factor in general, but mostly it can create Buzz which can turn into Word-of-mouth communication. Guerrilla marketing is a relatively unexplored field and suggestions for further research would be to study the subject more profoundly and to create more scientific material in general. It would also be of interest to measure the response to guerilla marketing and especially to test the Guerrilla marketing suggestions that have resulted from this study on Generation Y.

Right now a major generational change is taking place within the banking sector. The new generation entering the labor market is often referred to as generation Y and it consists of individuals born between 1980 and 1995. Previous research has shown that the banking industry as a whole put a widespread emphasis on monetary incentives within the reward system. At the same time several studies highlight that individuals from generation Y are rather motivated by primarily non-monetary incentives. The aim of this dissertation is to explain how various monetary and non-monetary incentives affect the motivation of bank employees from generation Y. A positivistic research philosophy has been used with a deductive approach and a quantitative research method. This study indicates that bank employees from generation Y are motivated by retirement savings as well as a personal mentor or chief who draws attention to their development. Their motivation is also affected to some degree by freedom to control their own time. This study even indicates that bank employees from generation Y primarily appreciate the following incentives along with the previously stated: Continuous training, career plan, discount on loans and pay increases The respondents in this study were mainly employees of banks where monetary incentives were not used to any great extent. This can be seen as a limitation as well as the fact that the respondents where solely employed within Swedish banks. Given this, there is a scope for further studies of generation Y within the banking sector. Research regarding which incentives bank employees from generation Y are motivated by, has so far been absent. This dissertation may be of value for banks that want to be at ease that they are doing everything to keep their employees highly motivated. / En stor generationsväxling sker just nu inom banksektorn. Den nya generationen som kommer in på arbetsmarknaden benämns ofta som generation Y och består av individer födda 1980-1995. Tidigare studier har visat att banker i hög utsträckning använder sig av monetära incitament när de vill belöna sina anställda, samtidigt finns det flera studier som framhäver  att  individer  ur  generation  Y  motiveras  av  framför  allt  icke-monetära incitament. Syftet  med  den  här  uppsatsen  är  att  förklara  hur  olika  monetära och  icke-monetära incitament påverkar motivationen hos bankanställda ur generation Y. En positivistisk forskningsfilosofi har använts tillsammans med en deduktiv ansats och en kvantitativ metod. Uppsatsen indikerar att bankanställda ur generation Y motiveras av uppmärksammad utveckling från personlig mentor eller nära chef samt pensionssparande. Motivationen påverkas även i viss mån av frihet att styra sin egen arbetstid. Uppsatsen indikerar även att   bankanställda   ur   generation   Y   framför   allt   värdesätter   följande   incitament tillsammans med de som tidigare nämnts: Kontinuerlig vidareutbildning, karriärplan och rabatt på lån, lönepåslag. En begränsning med uppsatsen är att respondenterna i hög utsträckning var anställda på banker  där   monetära  belöningssystem  inte  används   i  någon  större  utsträckning. Uppsatsens respondenter kommer enbart från svenska banker vilket innebär att det finns utrymme för fortsatta studier av generation Y inom banksektorn ur ett globalt perspektiv. Forskningen om vilka incitament som motiverar bankanställda ur generation Y har hittills varit i stort sett obefintlig, därför kan den här uppsatsen vara av värde bland annat för banker  som  vill  försäkra  sig  om att  de  gör  allt  de  kan  för  att  hålla  sina  anställda motiverade.

Introduktion: Produktplacering I TV och datorspel har ökat dramatisk under senare åren. Detta till stor del för att datorspelutvecklare idag kan återge pro-dukter med hög detaljrikedom. En hög återgivningsgrad är dock ingen förut-sättning för att lyckas med en produktplacering.  Istället torde det finnas fler faktorer som påverkar spelares attityd emot de produkter som exponeras i spel. Denna studie försöker bidra med kriterier som kan vara viktiga för en spelare vid produktplacering i förstapersonsskjutarspel. Forskningsfråga: Vilka kriterier kan vara betydelsefulla för generation Y och Z rörande produktplacering i FPS-spel? Metod: Denna studie behandlar FPS-spel som ett fall. Den startar kvalitativt inriktad för att sedan övergå mer kvantitativt. De empiriska data som har bli-vit insamlade är först från en fokusgrupp som hjälpt till att skapa de kriterier som sedan undersöks genom en enkät. Resultat: utifrån fokusgruppen tolkade författarna av studien åtta kriterier som antogs vara av betydelse för FPS-spelare. Slutsats: Informationssamlande, dynamisk produktplacering och tematisk överensstämmelse  anses vara av stor betydelse för båda generationerna. / Introduction: Product placements in TV and computer games have increased dramatically in recent years. This is largely due to the fact that it’s possible for computer game developers to show great details in the games through graphic rendering. However, a high graphic rendering is not likely to be the sole factor affecting players’ attitudes toward the products exposed in a game. This study tries to provide some of the other criteria that might be im-portant when using product placement in first-person-shooter-games. Research question: Which criteria can be significant for generation Y and Z concerning product placement in FPS-games? Methods: This study treats the FPS-game genre as a case. The study is di-vided in two parts with the first part starting of qualitatively oriented and the second parts proceeds in a more quantitatively oriented manner. The empiri-cal data that was gathered came from a focus group and the empirical data was later tested by a questionnaire. Results: Eight possible criteria for successful product placement in FPS-games were derived from the focus group. Conclusion: Information gathering, thematic congruence and dynamic prod-uct placement is considered to be of high importance for both generations.