Generation Y is the cohort that are facing the risk of being affected if the public pension system runs out of funds. Luckily enough time are at their favor with roughly 30 years until retirement. By creating a better understanding about what factors effects the individual investor the most it becomes easier to motivate a higher level of saving and investments. That can prevent an increased number of elderly living in poverty. Previous research has for a long period of time studied different aspects of invest behavior. The aim of the thesis is to explain the impact of different demographical factors on the long term financial planning behavior of Generation Y in comparison with Generation X. The study was performed with a quantitative method, a positivistic philosophy and deductive approach. The results show that the only demographic factors affecting Generation Y are age and ethnicity. Other variables affecting the investment behavior was financial knowledge and overconfidence. The key conclusion is that demographic factors does not affect Generation Y to the same extent as with previous Generations. Financial knowledge on the contrary turns out to be the singlehanded most affecting factor on the long term financial planning of the Generation. / Generation Y är den kohort som riskerar att bli drabbad om de statliga pensionsmedlen visar sig inte räcka till. Gynnsamt nog har generationen tiden till sin fördel då de har cirka 30 år kvar till pensionen. Genom att bättre förstå vad som påverkar en individs investeringsbeteende blir det lättare att kunna motivera till ökad grad av sparande och investeringar. Detta kan förhindra en ökande mängd fattigpensionärer. Tidigare forskning har länge studerat olika aspekter på investeringsbeteende. Denna uppsats syftar till att förklara olika demografiska faktorers påverkan på Generation Ys långsiktiga investeringsbeteende i jämförelse med sina föregångare Generation X. För att uppfylla syftet utgår studien ifrån en positivistisk kunskapssyn med en deduktiv ansats samt en kvantitativ metod som grundas på en urvalsundersökning genom frågeformulär. Resultaten visar att de enda demografiska faktorerna som påverkar Generation Ys långsiktiga finansiella planering är ålder och etnicitet. Ytterligare variabler som kunnat påvisas påverka generationens investeringsbeteende är framförallt finansiell kunskap, men även karaktärsdraget overconfidence. En viktig slutsats är att demografiska faktorer inte påverkar Generation Y i samma utsträckning som hos tidigare Generationer. Istället visar sig finansiell kunskap vara den enskilt starkast påverkande faktorn till långsiktig finansiell planering hos Generationen.

Syfte: Syftet med denna studie är att jämföra hur Generation X och Y:s attityd till ett varumärke påverkas av produktplacering. Metod: I studien genomfördes en undersökning med hjälp av experimentell design och enkät med 169 respondenter. Varje respondent fick ta del av ett avsnitt från TV-serien Solsidan där det förekommer produktplacering. Därefter fick respondenterna svara på en enkät om de produktplaceringar som förekom i avsnittet. Resultat & slutsats: Resultaten visar att generationerna i de flesta fall har samma inställning till produktplacering generellt. Vår slutsats är att både Generation X och Y har en positiv attityd till ett varumärke som använts i en produktplacering i TV-serien Solsidan. Vi kan se ett undantag vid tydlig produktplacering där båda generationerna visar en negativ attityd. För samtliga varianter av produktplacering går det inte att se någon skillnad mellan generationernas attityd, då Generation X och Generation Y har samma attityd. Förslag till fortsatt forskning: Vårt förslag till vidare forskning är att genomföra samma typ av studie med fler respondenter. Ytterligare ett förslag är att utföra samma typ av studie med hjälp av en kvalitativ undersökning. Uppsatsens bidrag: Det teoretiska bidraget är vår jämförande studie mellan Generation X och Generation Y och deras attityd till varumärket via produktplacering. Vårt praktiska bidrag är att utöka kunskapen för marknadsförare att använda de olika varianter som finns inom produktplacering. Detta för att kunna hjälpa de som använder produktplacering för att nå olika ålderskategorier, då de vill få en positiv inverkan på attityd till varumärket hos konsumenterna de vill nå ut till. / Aim: The purpose of this study is to compare how Generation X and Y´s attitude towards a brand is influenced by product placement. Method: In the study, a survey was conducted using experimental design with 169 respondents. Each respondent was asked to watch a specific episode from the TV-series Solsidan where product placement occurs. Thereafter the respondents answered a survey about product placements that appeared in the episode. Results & conclusion: According to the results, Generation X and Y in most cases have the same attitude to product placement in general. Our conclusion is that both Generation X and Y have a positive attitude towards a brand used in a product placement in the TV-series Solsidan. We can see an exception in prominent product placement where both generations show a negative attitude. For all kinds of product placement, there is no difference between generation's attitude, since Generation X and Generation Y have the same attitude. Suggestions for further research: Our proposal for further research is to do the same type of study with more respondents. Another suggestion is to do the same type of study using a qualitative survey. Contribution of the thesis: The theoretical contribution is our comparative study between Generation X and Generation Y and their attitude towards brands through product placement. Our practical contribution is to expand the knowledge of marketers to use the different kinds of product placement. This in order to help those who use product placement to reach different age categories, as they want a positive impact on the consumer's brand attitude.

Bakgrund: Generation Y riskerar få en lägre pension i framtiden än de som går i pensionidag. För att upprätthålla en acceptabel levnadsstandard krävs därför att de själva tar stortansvar för sitt pensionssparande. Det finns dock stor risk att deras finansiella beslutpräglas av beteendefinansiella faktorer och deras nivå av finansiell bildning. Utöver detfattar personer i olika demografiska grupper olika finansiella beslut. Generation Ybeskrivs dessutom som otåliga och har visat sig ha dåliga finansiella vanor. För att enacceptabel levnadsstandard ska kunna uppnås för Generation Y även då de är pensionärerär det därför viktigt att förstå vilka faktorer som kan påverka deras långsiktiga sparande. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur beteendefinansiella faktorer,finansiell bildning samt demografiska faktorer samvarierar med svenska Generation Y:slångsiktiga sparande. Metod: Studien genomfördes med en kvantitativ metod där empiri i form av enkätdatabearbetats. En linjär multipel regressionsanalys har genomförts för att undersöka hur debeteendefinansiella faktorerna kortsiktighet, självkontroll och övertro, finansiell bildningsamt demografiska faktorer samvarierar med svenska Generation Y:s långsiktigasparande. Även t-tester har genomförts för att undersöka om skillnader för det långsiktigasparandet samt för de beteendefinansiella faktorerna förekommit för olika grupper. Slutsats: Studien visar att de beteendefinansiella faktorerna kortsiktighet, självkontrolloch övertro, samt den demografiska faktorn sysselsättning hade en statistiskt signifikantsamvariation med Generation Y:s långsiktiga sparande för studiens urval. Det fanns ävenstatistiskt signifikanta skillnader i nivå av kortsiktighet och övertro för olikademografiska grupper. / Background: Generation Y is at risk for a substantially lower public retirement incomparison to today's retirees. Therefore, it is of great importance that Generation Yunderstands the necessity of private savings to be able to maintain a sustainable standardof living throughout their lives. However, Generation Y's financial decisions might beinfluenced by behavioral biases, financial literacy and various demographic factors. Inaddition, Generation Y is described as impatient and have been found to haveunsustainable financial habits. For them to maintain a sustainable standard of livingthroughout their lives, it is therefore of great importance to understand what factors thatcorrelate with their long-term saving behaviour. Purpose: The purpose of this thesis is to examine how behavioural biases, financialliteracy and demographic factors correlate with the long-term saving behaviour amongthe Swedish Generation Y. Methodology: To adequately approach this study a quantitative research method hasbeen applied. The data was collected from a survey. A linear multiple regression analysiswas performed to examine the correlation between long-term saving and behaviouralbiases, financial literacy and demographic factors. Furthermore, t-tests were performedto examine the differences in the level of long-term savings and behavioural biases amongsub-groups. Conclusion: The study concludes that the behavioural biases present bias, self-controland overconfidence, and the demographic factor occupation had statistically significantcorrelations with the long-term savings of the Swedish Generation Y with regard to thesample in this study. Furthermore, there were statistically significant differences in thelevel of present bias and overconfidence in different demographic groups.

Problemformulering Det visar sig att marknadsföring kan påverka individers attityder både positivt och negativt, men frågan vi ställer oss är, skiljer sig olika generationers attityder kring annonsering via SMS och annonser på sociala medier och påverkar dessa attityder i sin tur intentionen till köp.  Syfte Syftet med studien är att undersöka och utvärdera om det existerar skillnader mellan olika generationers attityder till annonsering via SMS och annonsering på sociala medier som individer får på mobiltelefonen. Syftet är även att undersöka och  utvärdera om generationernas attityder påverkar deras köpintention. Forskningsfrågor I vilken utsträckning skiljer det sig mellan olika generationers attityder till annonsering via SMS och sociala medier?  I vilken grad påverkar attityderna köpintentionen?  Metod Metoden som använts i studien är kvantitativ med en deduktiv ansats. Kvantitativ data har samlats in via en utformat webbenkät där 211 respondenter deltog. För att analysera insamlad data har SPSS använts.  Slutsats Det existerar inga markanta skillnader mellan generationernas attityder, men attityderna till annonser via SMS påverkar köpintentionen med en förklaringsgrad på 65,8% och för sociala medier förklaras påverkan med förklaringsgraden 58,9%. / Problem definition It is shown that marketing can affect the attitudes of individuals both positive and negative, but the question is, does it differ between different generations attitudes towards advertising through SMS ads and social media ads, and does these attitudes affect the purchase intention.  Purpose The purpose of the study is to examine and evaluate if differences exists between different generations attitudes towards advertising they recieve to their mobile phones, through SMS and social media. The purpose is also to examine and evaluate if generations attitudes affect their purchase intention.  Research question To what extent does it differ between the different generations attitudes towards advertising through SMS and social media? In what degree does the attitudes affect purchase intention? Method The method used in this study is a quantitative method with a deductive approach. The quantitative data was collected using an online survey where 211 respondents participated. To analyse the collected data we used SPSS. Conclusion No apparent differences between the generations attitudes was found, but the attitudes towards advertising through SMS affect purchase intention with an coefficient of determination of 65,8% and for social media the coefficient of determination was 58,9%.

Syftet med studien var att undersöka hur konsumenter ser på spelbolagens marknadsföring generellt men i synnerhet inom generationerna X&Y. Studien har genomförts med en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med åtta informrmanter, fyra från generation X och fyra från generation Y. Det insamlade materialet analyserades sedan med hjälp av tematisk analysmetod. Studien resulterade i att sex av åtta informanter upplever spelreklamen som negativ eftersom den, enligt dem inte är måttfull. Samma sex informanter upplever inte heller att de blir särskilt påverkade av den spelreklam som de utsätts för. Två informanter tillhörande generation Y ansåg att spelreklamen har en positiv påverkan på dem, vilket troligen kan förklaras med att båda informanterna är konsumenter av spel. / The purpose of this thesis is to investigate how consumers view online gambling companies and their marketing generally but in particular within the generations X&Y. This thesis uses a qualitative method with semi structured interviews with eight informants, four from generation X and four from generation Y. The collected material is later analysed with the help of a thematic analysis. The result of this thesis shows that six out of eight informants are experiencing gambling commercial as something negative since it’s, according to them not moderate. The same six informants are also experiencing that the online gambling marketing isn’t affecting them. Two of the informants belonging to generation Y felt that the gambling marketing can have a positive effect on them, which can be explained by the fact that both informants are consumers of online gambling. This thesis is written in Swedish.

Syftet med denna studie är att belysa och problematisera föreställningar om arbetsgivarvarumärkets betydelse för rekryteringsarbete inom en konkurrensutsatt bransch. Employer branding är en strategi som handlar om att marknadsföra företagets arbetsgivarvarumärke för att skapa en positiv association till arbetsgivaren. Inom IT-branschen blir denna strategi extra viktig eftersom det är en konkurrensutsatt bransch och det är ett sätt att utmärka sig från sina konkurrenter. För att kunna besvara studiens syfte har vi formulerat tre frågeställningar som kopplas till employer branding och generation y. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer där det insamlade empiriska materialet bygger på sju intervjuer med yrkesverksamma IT-rekryterare. För att analysera det insamlade materialet utformades ett teoretiskt ramverk och analysen tar sin utgångspunkt ur ett professionsperspektiv. Vi har använt oss av nyinstitutionell teori, organisationsidentitet och organisationsimage vid analys av det empiriska materialet. Teorin hjälper oss att förstå organisationers handlande och kommunikationen mellan ett företags identitet och image. Resultatet i studien visar att rekryterarnas uppfattning är att arbetsgivarvarumärket utgör en viktig roll i rekryteringsarbetet, framförallt inom IT-branschen. De menar att ett starkt arbetsgivarvarumärke lättare kan attrahera och behålla personal på ett företag samt att rekryteringsprocessen effektiviseras. I studien framkom även att kommunikationen, som handlar om att förmedla sin organisationsidentitet till en organisationsimage för potentiella arbetstagare, har visat sig vara en central del i arbetet med employer branding. Företag bör undvika en diskrepans mellan hur de faktiskt är och hur de vill uppfattas. Resultatet visar även en problematik i de föreställningar som finns om generation y som en enhetlig grupp. Det framkom att det finnas en skillnad mellan de som är födda tidigt i åldersspannet mot de som är födda sent.

Att attrahera, behålla och utveckla rätt kompetens är någonting alla företag behöver uppmärksamma och kontinuerligt arbeta med för att uppnå. Genom att företag uppvisar att de är attraktiva arbetsgivare via ett gott rykte och en gripande introduktion för nyanställda kan de locka och bibehålla kvalificerade medarbetare. I denna studie undersöks hur Luftfartsverket (LFV) arbetar med elevhanteringen och hur detta kan kopplas till generella teorier och modeller anpassat för processen. I examensarbetet används främst enkät i form av ett frågeformulär med flersvarsalternativ, för att samla information kring vilka brister som upplevs inom organisationen. Ett flertal olika kvalitets och ledningsverktyg användes för att granska den insamlade empirin. Träddiagram användes för att bryta ned ett centralt problem på olika nivåer, utifrån de underliggande orsakerna till de upplevda bristerna. Slutsatsen för studien landar i ett antal förbättringsförslag i LFVs elevhanteringsprocess, framförallt i första skedet i utbildningen till flygledare. Små förändringar som kan leda till att LFV kan stärka sin position som en attraktiv arbetsgivare. / Attracting, retaining and developing the right skills is something every company needs to pay attention to and continuously work on. By showing companies that they are attractive employers through a good reputation and a poignant introduction for new employees, they can attract and retain qualified employees. This study examines how the Swedish Civil Aviation Administration Luftfartsverket (LFV) works with student management and how this can be linked to general theories and models adapted to the process. In this study, a survey has been done with multiple-answer options, in order to gather information about what deficiencies are experienced within the organization. A few quality and management tools were used to review the empirical data collected. Tree diagrams have been used to break down a central problem at various levels, based on the underlying causes of the perceived deficiencies. The conclusion of the study includes a number of improvement suggestions in LFV's student management process, especially in the first phase of the training for air traffic controllers. Small changes that can lead to LFV strengthening its position as an attractive employer.

M. Tech. (Department of Public Relations Management, Faculty of Human Sciences), Vaal University of Technology / ABSTRACT The internet has become one of the most powerful communication tools. Therefore, much has been written over the past few years about the rise and use of online communication, but there is still very limited research on the use of online communication by Generation Y members and corporations in an African context. Consequently, the internet has become one of the most powerful communication tool. This has led to the evolutions of the public relations discipline in keeping up with trends, embracing new opportunities and using diverse and effective communication mediums to engage with different stakeholders. This dissertation determines the contribution of online corporate communication to brand reputation amongst Generation Y members in the Vaal Region and the effect it can have on the perceived reputation of an organisation. This was done though ascertaining ways in which Generation Y in the Vaal Region (Evaton, Sebokeng and Vanderbijlpark) uses different online corporate communicate tools to engage with brands. This quantitative study used a cross-sectional descriptive research approach. Two hundred questionnaires that comprised of three sections namely: (1) demographics and sources of information, (2) online communication behaviour and (3) online reputation management were distributed amongst Generation Y members in the Vaal Region. The respondents were between the ages of 18-35, descriptive statistics such as frequencies, the mean, medium and the mode, factor analysis, t-tests and ANOVA were used to analyse the data obtained from the respondents. From the results it is evident that the growth of the internet and the development of smartphones, iPads and tablets have drastically changed the way people communicate, especially Generation Y members, thus leading brands to actively operate online. Social networking sites like Facebook, Instagram, Twitter and YouTube have taken over the technological aspect of two way interaction between customers and brands thereby influencing an organisation’s reputation. In as much as online communication has brought about change to the public relations discipline it has a detrimental impact on a company’s reputation if not managed properly. Therefore, companies that use online communication and those that do not use online communication should be aware of Generation Y’s online brand engagement, behaviour and expectation as this will have an effect on the organisations reputation when engaging with members from this group.

Bakgrund: Generation Y kan inte förvänta sig samma kompensationsgrad vid sin pension som tidigare generationer. Det beror på två saker, för det första har det svenska pensionssystemet genomgått en reformering år 1999, och för det andra så har generation Y:s en sen etableringsålder på arbetsmarknaden. Samtidigt uppger de att de önskar sig en liknande levnadsstandard i pensionen som när de arbetade, vilket bara kan uppnås med ett privat pensionssparande. Paradoxalt nog så är det en låg andel som faktiskt initierat ett provat pensionssparande. Det kan relateras till att generation Y kan anses som finansiellt omogna och riskaversiva. Det är därav av vikt för generationen att initiera ett privat sparande med hänsyn till den levnadsstandard de eftersträvar vid pensionering. Därtill finns det flera psykologiska bias som kan påverka individers rationalitet vid ekonomiska beslutsfattanden. Dessa bias kan dessutom vara olika framträdande beroende vilket kön och demografisk grupp som individen tillhör. Det är därför av vikt för generationen att förstå hur dessa bias framträder vid sparandet och hur de bör hantera dessa för att uppnå ett optimalt sparande utifrån deras framtida önskade levnadsstandard.  Syfte: Studien syftar till att kartlägga hur psykologiska faktorer, demografiska faktorer samt risktagande samvarierar med privat pensionssparande i generation Y. Dessutom undersöks hur de demografiska undergruppernas privata pensionssparande skiljer sig åt. Slutligen syftar studien även till att undersöka skillnader och likheter i män och kvinnors fallenhet för psykologiska bias vid privat pensionssparande.  Metod: Studien tillämpade en kvantitativ ansats där empirin primärt samlats in genom en enkät som sedan ställts i relation till tidigare forskning. För att besvara studiens frågeställningar utfördes dels t- tester för att identifiera skillnader mellan de demografiska undergruppernas privata pensionssparande och deras fallenhet för psykologiska bias. Dessutom utfördes multipla linjära regressioner för att identifiera signifikanta samvariationer mellan psykologiska bias, risk och privat pensionssparande.  Resultat: Studien visar på att generation Y bör se över sitt privata pensionssparande då det finns en hög sannolikhet att de sparar för lite i förhållande till den levnadsstandard de själva uppger att de vill ha. Orsaken till detta kan delvis förklaras av att de dels har fallit för psykologiska bias, dels att demografiska faktorer gett upphov till skilda sparbeteenden. Höginkomsttagare, riskaptit och överkonfidens uppvisade positiva samvariationer med det privata sparandet. Männen i studien var mer överkonfidenta, överoptimistiska och risktagande än kvinnor, och kvinnor uppvisade en högre fallenhet för dispositionseffekten och snakebite. / Background: The reformation of the Swedish retirement system in 1999 and generation Y’s late age of establishment in the labor market have resulted in a lower compensation in their retirement compared with previous generations. Therefore, these individuals need to initiate private saving accounts on their own to reach a satisfactory standard of living when reaching the age of retirement. However, the reported proportion of individuals that have initiated a private saving account of any kind is low. The generationis known to be risk-averse and displays an immature attitude towards financial decision-making and there are several psychological biases that may interfere with rational decision making. These biases may also appear differently regarding what gender and demographic group the individual belongs to. To reacha sufficient standard of living at retirement, generation Y needs to recognize how these biases may comeinto play. Purpose: The purpose of this study is to determine how psychological factors, demographic factors and risk-taking covariates with the private retirement savings in generation Y. Additionally, the study analyzes the demographic sub-groups and how their private retirement savings differ. Lastly, the study aims to identify how women and men differ in displaying psychological biases and what implications these biases have for private retirement savings. Methodology: The study applies a quantitative research method. The data was collected from an onlin survey and related to previous research. T-tests were used to depict differences between the demographic sub-groups' private, retirement savings and behavioral biases. A Linear multiple regression analysis was also used to examine significant covariations between psychological biases, risk-taking and private retirement savings in generation Y. Results: The result of the study illustrates that generation Y are most likely irrational in their decision-making, and psychological biases are most likely present in their decisions. Demographic sub-groups exhibit different saving behaviors. Individuals with high income, risk appetite and overconfidence display positive covariations with private retirement savings. The male respondents were more overconfident,over optimistic, and risk-taking compared to the women in the study. They were in contrast more prone to the disposition effect and snakebite.

Tidigare studier inom generationsväxlingar menar på att det finns skillnader mellan generationers värderingar och vad de prioriterar. En viktig faktor av det hela är att se till vad Generation Y blir motiverade av och hur HSB Stockholm Förvaltning bör arbeta med hur det ska få denna generation att stanna inom företaget.  Studien syftar till att ge en ökad förståelse kring hur den valda fall organisationen, HSB Stockholm Förvaltning framgångsrikt ska hantera den pågående generationsväxlingen med hänsyn till hur de arbetar med incitament och motivation med syfte att medarbetare ska stanna inom organisationen. I denna kvalitativa fallstudie har intervjuer av semistrukturerad karaktär genomförts för att belysa studiens frågeställningar. Sammanfattningsvis är slutsatsen av studien att HSB Stockholm Förvaltnings arbete med incitament och motivation måste individualisera och i ännu högre utsträckning anpassas till de nya medarbetarnas behov, förutsättningar och önskemål. Organisationen bör särskilt se över Generation Y:s krav på utveckling och kompetensförsörjning. Organisationen bör även se till Generation Y:s mer påtagliga krav på företagets arbete med hållbarhet och etiska profil samt att medarbetare vill ha en större mening i sitt arbete / Previous studies in generational changes mean that there are differences between generations values and what they prioritize. An important factor of the whole is to make sure what Generation Y is motivated by and how, as an employer, you should work on how to make this generation stay within the company. The aim of the study is to provide a better understanding of how the chosen case organization, HSB Stockholm Förvaltning, successfully manages the current generation change, taking into account how to work with incentives and motivation with the aim of employees staying within the organization. In this qualitative case study interviews of semistructured nature have been conducted to highlight the study's questions. The conclusion of the study is that the work of incentives and motivation by HSB Stockholm property management must individualize and to an even greater extent be adapted to the needs, prerequisites and wishes of the new employees. Particular attention should be paid to Generation Y's development and competence development requirements. The organization should also ensure Generation Y's more tangible requirements for the company's work with sustainability and ethical profile and that, as a co-workers, Generation Y’s requires a greater meaning in their work life.