Detta arbete undersöker hur färg och form kan användas för att understödja orienteringen i och upplevelsen av en shoppingmiljö. Hur färg kan appliceras i en galleria för att vägleda besökaren, identifiera olika delar av miljön och förändra uppfattningen om dess rumsliga form och långa avstånd. Arbetet har sin utgångspunkt i återbruksgallerian ReTunas blivande lokaler som under byggprocessen visat sig ha en del brister. Något som förutses sänka den positiva upplevelsen av shoppingmiljön, genom långa avstånd och en otydlig struktur som försvårar orienteringen. Platsansvariga efterfrågar därmed en formgivning som kompenserar för dessa brister. Genom litteraturstudier, platsanalys, utprovning av färger och skisser, har ett designförslag till ReTuna tagit form. Detta med fokus på hur färg i kombination med form skapar identitet, struktur och vägledning, samt färgers förmåga att påverka upplevelsen av den rumsliga formen. Resultatet av detta arbete är ett färgbaserat vägledningskoncept, där viktiga punkter i lokalen identifierats, kategoriserats och tilldelats en identitetsfärg. Med en utprovad färgkombination och en färgsättning som är formgiven utifrån pilformens egenskaper och dess förmåga att vägleda.

Detta examensarbete är en undersökning i kommunikation genom konst och design.Det är ett gränsöverskridande samarbetsprojekt vars syfte är att skapa en diskussion kring ett fortfarande tabubelagt ämne. Genom ett gestaltande arbete i textila material undersöks hur vi på ett kreativt sätt kan bidra till samhällsdebatten runt övervikt och fetma. Projektet resulterade i två textila verk som gestaltar den nya svenska kroppen. En textil skulptur i form av en överviktig dalahäst och en folkdräkt för den nya svenska kroppen. I vår gestaltning använder vi oss av dalahästen och folkdräkten som symboler för svensken. Ett performance genomfördes då hästen placerades i offentlig miljö för att undersöka hur och vad dalahästen förmedlade.In our thesis we investigate creative communication through art and design. With a cross-border project, we want to create a discussion around a still taboo subject and to contribute to the public debate about obesity. With shape and textile design, we illustrate the new Swedish body. / Program: Textildesignutbildningen

Problemformulering och syfte: Inför valet 2018 valde flera influencers att intervjua partiledare. Väljare hade då möjlighet att vända sig till traditionella medier eller sociala medier för att få information inför valet. Påverkas gestaltning av partiledarna när intervjuerna flyttar ut på social medier och vad händer med de journalistiska idealen när det är en influencer som är programledare? Syftet med denna studie är att studera vilka gestaltningar som förekommer i olika medieformat och hur dessa uttrycker sig i programmen. Syftet är också att undersöka hur väl de journalistiska idealen efterföljs av programledare med olika journalistiska bakgrunder. Metod och material: Metoden som används i denna studie är en kvalitativ innehållsanalys. Materialet som ingår i urvalet är programmen “Partitempen” och “Jenny och Steffo träffar partiledarna”. Alla avsnitt i vardera program kommer att analyseras med hjälp av den kvalitativa innehållsanalysen. Detta är en fallstudie. Det innebär att resultaten kommer var svåra att generalisera då vi jämför två fall. Huvudresultat: Syftet med denna studie är att studera vilka gestaltningar som förekommer i olika medieformat och hur dessa uttrycker sig i programmen. Resultaten visar att det relativt ofta förekom liknande gestaltningar i de båda programmen. Trivia-, spel- och sakfrågegestaltning förekom i flera avsnitt i de båda programmen. Dock förekommer skandalgestaltning endast i “Jenny och Steffo träffar partiledarna”. Detta skulle kunna bero på att man följer medielogiken och tar upp det man tror publiken är intresserad av. Resultaten för de journalistiska idealen visar att programledarna följer dem, men att de i vissa fall tänjer på gränserna. I “Partitempen“ förekommer flest sakfrågor. Alla programledare är objektiva, trots att de är personliga. Resultaten visar också att ingen av programledarna bryter mot de svenska pressetiska reglerna.

<p>Grafiskt Centrum i Tumba är ett center för utbildningar och verksamheter inom media, IT, 3D-animation och grafisk verksamhet. I byggnaden bedrivs gymnasie-utbildningar och kvalificerade vuxenutbildningar. Man har även lokaler för konfe-renser, konsultverksamheter och en lunchrestaurang. Examensarbetets syfte var att utforma ett förslag till en ny miljö i Grafiskt Centrums entréhall. Miljön ska vara informativ och kommunicera de resurser och den kreativa verksamhet som bedrivs i byggnaden. Entréhallen är en tre våningar hög ljusgård som sträcker sig genom hela byggnaden. Den upplevs idag ofta som mörk och ödslig och den utnyttjas inte tillräckligt för att sprida information om vad man gör i byggnaden. Huvudfrågan som besvaras i arbete är: Hur kan miljön i Grafiskt Centrums entréhall förändras så att den kommunicerar den verksamhet som bedrivs där?</p>

<p>Den här rapporten avhandlar arbetet med att ta fram ett förslag som förlänger Volvos kärnvärden - kvalitet, säkerhet och miljöhänsyn, ut i Utvecklingsverkstaden på Volvo Construction Equipment, Hauler Loader Business Line, i Eskilstuna. Förslaget är utformat som ett koncept, som ska kunna överföras till andra verkstadsmiljöer på Volvo, om så önskas. Idéförslaget har baserats på en studie av den befintliga Utvecklingsversktaden. En modell av verkstaden i skala 1:50 utformades som presentationsmedium.</p><p>Vid examensarbetets slut har förslaget presenterats och utvärderats av målgruppen. Den primära målgruppen har varit de anställda på avdelningen.</p><p>Slutsatserna av arbetet är att en informationsbärande interiör kan formges för att representera ett företags kärnvärden och visa på innovation och framtidstänk. De visar också på att en fysisk modell är ett bra medium för en presentation av ett förslag till en informativ estetisk utformning.</p>

No description available.

<p>Syftet med uppsatsen är att diskutera begrepp och termer inom virtuella utställningar, studera berättandet i virtuella utställningar och undersöka hur användare/besökare uppfattar och upplever berättandet i desamma.</p><p>För att ta reda på hur besökare uppfattar och upplever berättandet i en virtuell utställning har vi utfört ostrukturerade observationer med sex personer, där varje person har fått besöka tre utställningar. Det empiriska materialet har sedan analyserats och tolkats med hjälp av teorier kring berättande och Michael Murtaugh’s narrativa verktyg.</p><p>Berättandet i virtuella utställningar är utformat som i de reella med den skillnaden att det i en virtuell värld inte finns några fysiska begränsningar. I en virtuell utställning kastas besökaren direkt in i utställningen och vägen mellan början och slut får i större utsträckning skapas av besökaren själv. Berättelsen får i de virtuella utställningarna en underordnad betydelse till förmån för upplevelsen av att befinna sig i en virtuell värld, men om mediets kapacitet utnyttjas så att en ytterligare dimension kan läggas till, kan också berättandet fördjupas.</p>

<p>Detta arbete handlar om hur teorier om offentlig gestaltning av bostadsgårdar, miljöpsykologi och corporate garden kan hjälpa till med verktyg för gestaltningen av en trädgård med flera funktioner; näringsverksamhet i form av Hotell- och Restaurangrörelse samt privat boende.</p><p>Litteraturstudier genomfördes i ovan nämnda områden och ägarnas önskemål samlades in via enkät, mail korrespondens och samtal vid besök på platsen. Då noterades även platsens förutsättningar och de delar av tomten som skulle gestaltas mättes upp.</p><p>Den samlade informationen har sedan resulterat i ett designförslag som omfattar fem platser i trädgården. Dessa platser representerar områden som betecknas som privata, halvprivata, halvoffentliga samt en del som representerar en corporate garden.</p>

<p>Denna studie syftar till att se hur gestaltningen av det amerikanska presidentvalet 2008 såg ut i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Studien bygger på en kvantitativ innehållsanalys av ett avgränsat insamlat material. Valdagen inföll den 4 november 2008. Den tidsperiod som studeras är nio nyhetsdygn med tidningsutgivning från och med 2008-10-28 till och med 2008-11-06 för DN och SvD samt från och med 2008-10-29 till och med 2008-11-06 för Aftonbladet och Expressen. Studien utgår från gestaltningsteorin som den definierats av Kathleen H. Jamieson och Joseph N. Cappellas i kombination med Jesper Strömbäcks förklaring av den samma. Uppsatsen tittar på fördelning av gestaltningstyperna <em>sak</em>, <em>spel</em>, <em>skandal/trivia </em>samt <em>oklar</em>. Vidare syftar denna studie till att ta reda på fokus sakvinkel, fokus spelvinkel, aktörers förekomst – huvud- och medaktör – partiers förekomst samt analysenheters ursprung.</p><p>Studien visar att <em>spel </em>var vanligast som gestaltningstyp. Barack Obama var den dominerande aktören i samtliga tidningar och demokraterna var det dominerande partiet i alla tidningar utom Expressen. <em>Egen korrespondent </em>var vanligast som artikelursprung för tre av tidningarna, undantaget var Svenska Dagbladet som hade flest träffar för <em>reporter hemma</em>. För SvD och DN gäller att <em>spel </em>och <em>skandal/trivia </em>blivit vanligare till förmån för <em>sak </em>jämfört med resultat för fördelningen av gestaltningstyper vid 2004 års amerikanska presidentval.</p><p> </p><p> </p>

Detta arbete handlar om hur teorier om offentlig gestaltning av bostadsgårdar, miljöpsykologi och corporate garden kan hjälpa till med verktyg för gestaltningen av en trädgård med flera funktioner; näringsverksamhet i form av Hotell- och Restaurangrörelse samt privat boende. Litteraturstudier genomfördes i ovan nämnda områden och ägarnas önskemål samlades in via enkät, mail korrespondens och samtal vid besök på platsen. Då noterades även platsens förutsättningar och de delar av tomten som skulle gestaltas mättes upp. Den samlade informationen har sedan resulterat i ett designförslag som omfattar fem platser i trädgården. Dessa platser representerar områden som betecknas som privata, halvprivata, halvoffentliga samt en del som representerar en corporate garden.