I januari 2014 startade Dagens ETC som en ny dagstidning med rödgrön profil.                  Syftet med denna uppsats är att undersöka hur en rödgrön journalistik ser ut och hur den skiljer sig från en borgerlig tidning. I uppsatsen undersöks om och i så fall hur Dagens ETC skiljer sig från Dagens Nyheter i nyhetsvärdering, perspektiv och gestaltning. Uppsatsen består av tre undersökningar. Genom en kvantitativ innehållsanalys av nyhetsartiklar från Dagens ETC och Dagens Nyheter undersöks om och hur nyhetsvärderingen i Dagens ETC skiljer sig från nyhetsvärderingen i Dagens Nyheter. Tidningarnas ledare undersöks med en egenutvecklad metod som är både kvantitativ och kvalitativ. Därefter görs en kvalitativ innehållsanalys av utvalda artiklar med det kvantitativa resultatet som utgångspunkt. Syftet med de två sistnämnda undersökningarna är att undersöka ur vilka perspektiv tidningar skildrar samma ämne, samt om tidningarnas ideologiska utgångspunkt syns i ledarna och i nyhetsrapporteringen.  Teorier som har använts är dagordningsteorin, framingteorin och teorier om nyhetsvärdering. Resultatet av denna undersökning visar att tidningarna skiljer sig åt både vad det gäller nyhetsvärdering, perspektiv och gestaltning. Deras ideologiska profil präglar både ledarsidorna och nyhetstexterna. Framförallt syns skillnaden i rapporteringen av ekonomi, miljö, arbete, val och jämställdhet.

Uppsatsen ställer frågor kring- och undersöker hur man som uttolkare av notbild och teatermanus går tillväga för att det man framför på scenen ska kännas som att det har förankring i en själv, trots att det är någon annan som är upphov till grundmaterialet. Syftet är att undersöka hur musiker och skådespelare ser på sitt arbete med sin respektive text för att söka efter likheter, skillnader, motsättningar och därigenom öppna upp för vidare sätt att tänka kring interpretation. I uppsatsen finns också ett sökande efter något som skulle kunna fungera som allmängiltiga strategier för alla som arbetar med någon form av interpretation.En mängd litteratur i ämnet har genomgåtts och intervjusamtal har genomförts med två musiker och två skådespelare. Eftersom ett tolkningsarbete ofta upplevs som en väldigt subjektiv process finns det i uppsatsen en vilja att låta personliga röster få komma till tals, både i form av citat från böcker, ordagranna citat från intervjudeltagarna och från uppsatsens författare.Tankar kring vad man med konstnärliga uttryck strävar efter och vad det här arbetet givit mig avslutar uppsatsen. / The essay investigates how you deal with the score as a musician and the script as an actor to make the performance on stage a part of yourself, although somebody else is the creator of the piece. The aim is to look into the musicians and the actors work to find similarity, differences, contraposition and through that open up for wider thinking in interpretation. The essay is also searching for something that could be genaral strategies for everybody working with interpretation.Literature has been read and interviews with two musicians and two actors has been made. As the interpretation often is seen as a subjective process is there in this essay a will to let personalities speak through quotes from books, word-perfect quotation from the interviews and from the author of this essay.Thoughts on what you seek for in artistic expression and what this writing has given me concludes the work.

Detta arbete är gjort i syftet att synliggöra det som många lärare, elever och studenter jag kommit i kontakt med uttryckt: en sorts fascination över möjligheterna det erbjuder tillsammans med svårigheterna som följer i användandet av materialet i klassrumsmiljö. Många av de bildlärarkollegor jag samtalat med berättar att de ofta använder lera i sin undervisning för 3-dimensionell gestaltning även om keramik inte varit en del av deras bildlärarutbildning. Arbetets undersökande del innehåller två olika delar: del ett där undersökningen sammanställer några elevers uttryckta tankar om sin erfarenhet av lera som skapande material och keramik och del två där åsikter uttryckta av bildlärare om materialet lera och deras syn på hur det bidrar till lärandet i skapande processer. I resultatet finns en jämförelse mellan lärares och elevers åsikter.  Resultatet visar att det finns stora fördelar med lera som material som uttrycks av både lärare och elever men även en del nackdelar. Fördelarna handlar om att materialet inte har några begränsningar i formandet då det inte har någon given struktur. Exempelvis handikappade kan arbeta med lera. Nackdelarna handlar om att det blir mycket arbete runt omkring leran och hanteringen av materialet.

Den här studien är ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Arbetet omfattar tio veckor av studier som har resulterat i en rapport samt ett gestaltningsförslag. Fokus i studien har varit på att undersöka vilka funktioner som bör tydliggöras i väntrummet på ungdomshälsan i Uppsala. Efter litteraturstudier och insamling av empirisk data har ett designförslag tagits fram. I designförslaget har väntrumsytan utökats. En ny planlösnings syftar till att skapa förutsättningar för både integritet och öppenhet. Ett färgkoncept i väntrummet bidrar till att ungdomarna lättare kan orientera sig samtidigt som informationen om yrkesgrupperna, på ungdomshälsan, synliggjorts. / This study is a thesis in information design, focusing on spatial design. The thesis includes ten weeks of study, which has resulted in a report and a design proposal. The aim of the thesis has been to study the functions that need to be clearer in the waiting room in the adolescence healthcare center in Uppsala. The design proposal is based on literature studies and the collection of empirical data. In the design proposal the waiting room area in the adolescence healthcare center has been made larger, with a new spatial plan that aims to create opportunities for both privacy and openness. A colour concept makes it both easier for the young people to orientate in the waiting room as well as enhancing visual information about the available professions.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur den svenska dagstidningen Dagens Nyheter gestaltar skidorterna Åre och Sälen ur ett miljö- och livsstilsperspektiv. Detta genom att analysera 531 artik- lar med hjälp av en innehållsanalys. Gestaltning i nyhetsmedierna var först definierad av Gregory Bateson genom ”Framing-theory” som därefter utvecklades vidare av Goffman och Robert M. Entman. Termen livsstil definierades först av den tyska sociologen Max Weber vilket vi senare valt att sätta i kontext med Pierre Bourdieus beskrivning av social status. (Bourdieu 1989, Weber 1930) Resultatet visar att Dagens Nyheter visar ett mycket litet intresse och kritik för skidorters organi- sationer i förhållande till klimatförändringar. Framställning av livsstil och social status i samband med skidorter stärker Mark C.J. Stoddarts tidigare forskning kring att människor på skidorter strä- var efter pengar, är äventyrare och har huvudsakligen ett vitt ursprung. (Stoddart 2012)

Temat för detta arbete är att undersöka hur kvinnor framställs som superhjältar, om det finns några skillnader mellan de kvinnliga och manliga hjältarna. I detta arbete kommer det även att undersökas hur barn blir påverkade av media och hur barn analyserar det de ser och hur de utrycker sig i bild. I metoden används dels en workshop med elever från årskurs tre för att undersöka vilka superhjältar som spontant kom till barnen. Barnen skulle sedan måla sina egna superhjältar som sedan analyserades för att se om det blev någon skillnad på hur killar och tjejer målade sina superhjältar. Barnen målade sina teckningar olika, ett exempel var att kroppsbyggnad var olika på killar och tjejers målningar. Andra delen av metoden är att analysera fyra filmer med hjälp av Bechdeltestet för att undersöka hur och om kvinnornas roll har förändrats med tiden. Det var inte alltid självklart att en film skulle bli godkänd. Det finns idag skillnader på hur män och kvinnor gestaltas i superhjältefilmer. Detta märks dels på deras krafter och dels hur de lär sig hantera dessa. Trots att kvinnorna får mer och mer plats utgör männen största delen i filmerna, då männen oftast har huvudrollen.

Det här examensarbetet handlar om hur formgivare kan uppdatera en befintlig basutställning i museisammanhang med hjälp av berättandet, där syftet är att följa upp museers mål om engagemang och förmedling. Museer representerar både forntid och samtid och av den orsaken är det av vikt att museer ständigt uppdateras och känns relevant för besökande.Arbetet har skett i samarbete med Nordiska museet i Stockholm och undersökt hur berättelser och designorientering kan bidra till uppdatering av basutställningar och bidra till förmedlingen av ett historiskt innehåll.Som underlag till gestaltningsförslaget har två forskningsrapporter studerats samt teorier inom berättelse och designorientering. Ett urval av metoder har använts, som intervju, plats- och utställningsanalys, referensobjekt samt personlig kommunikation.Projektet har lett till ett designkoncept med förslag till hur utställningen ”Dukade bord” vid Nordiska Museum kan gestaltas. Även två förslag på utställningstillägg har tagits fram, vilket representerar vår nära historia och samtiden. / This thesis explores how designers can renew and update existing museum exhibitions. The aim was to fulfil museums’ goals on engagement and conveyance of information. Museums represent both the past and the present, therefore it is important that museums continuously update exhibitions to remain relevant to visitors.This work was done in cooperation with The Nordic museum in Stockholm and explored how storytelling and design orientation could contribute to updates and conveyance of historic content.The project lead to a design concept with a suggestion on how the exhibition “The Set Table” at the Nordic museum could be renewed. It even presents a suggestion of an exhibition appendix representing our near history and present.The design concept for the renewal is based on two papers and a thesis from within the field of storytelling and design orientation. In addition, a variety of methods such as interviews, spatial- and exhibition analysis, references and personal communication, were used. / <p>Informationsdesign - Rumslig Gestaltning</p>

Problemformulering: #Metoo-kampanjen blev kanske bland det mest omtalade fenomenet under året 2017. För många människor utgör medier den viktigaste kontakten med vad som händer i världen. Men vilken bild av kampanjen är det svenskarna har fått förmedlad till sig utifrån de svenska tidningarna? Hur väljer de största rikstäckande tidningarna att gestalta kampanjen?
Syfte: Syftet med studien är att granska gestaltningen inom #metoo-kampanjens nyhetsrapportering under perioden 15 oktober 2017 till 15 november 2017.
Metod och material: E n kvantitativ innehållsanalys har genomförts bestående av totalt 133 analysenheter från Sveriges största morgon- (Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter) och kvällstidningar (Expressen och Aftonbladet).
Huvudresultat: Genom arbetet med denna studie har vi nått resultatet gällande gestaltningar som framkommer i morgontidningarnas och kvällstidningarna nyhetsrapportering angående #metoo-kampanjen. Gestaltningarna som framträder i studien och analysen är: sakgestaltning, konfliktgestaltning, gestaltning som mänskligtintresse, moralgestaltning samt ansvarsgestaltning. Hur morgontidningarna och kvällstidningarna skiljde sig åt i gestaltandet av #metoo-kampanjen var till störst del i förekomsten av källor. Sakgestaltning och mänskligt intressegestaltning förekom mest procentuellt bland undersökningsenheterna.

I föreliggande arbete söker jag sammanfatta den process som fört mig från rollen som utövande instrumentalmusiker till rollen som dirigent.     Min metod är den personliga reflektionen med referenser till egna erfarenheter och till några framstående föregångare på dirigentpulten. Jag snuddar vid sociologen Pierre Bourdieus tankar och fokuserar sedan på tre specifika fallstudier. Dessa utgörs av mina reflektioner kring en konsert med Gävle Symfoniorkester då jag var både dirigent och solist, ett samarbetsprojekt mellan KMH och Operahögskolan då jag var dirigent för en operaproduktion samt slutligen mina konkreta förberedelser inför min examenskonsert med Norrköpings Symfoniorkester, då jag dirigerar verk av Brahms och Bartók. Här utgår jag från partituret till ett av verken och redovisar de observationer som ligger till grund för min musikaliska tolkning och för repetitionsarbetet.     Jag inleder och avslutar med reflektioner, då jag applicerar mina erfarenheter av och tankar, både personliga och allmänna, om ämnet – instrumentalisten som dirigent. / <p>1. Presentationen var en examenskonsert. Medverkande och program:</p><p>Norrköpings Symfoni-orkester, dirigent Staffan Mårtensson:</p><p>    J Brahms: Haydn-variationer op 56a</p><p>    B Bartók: Konsert för orkester</p><p>2. Med det skriftliga examensarbetet följer två filmfiler, vilka finns tillgängliga för nedladdning:</p><p>-DVD av konsertframförande 2016-01-14 med Gävle Symfoniorkester, dirigent Staffan Mårtensson:</p><p>     J Strauss d y: Ouvertyr till Läderlappen</p><p>-DVD av konsertframförande 2016-05-19 med Norrköpings Symfoni-orkester, dirigent Staffan Mårtensson:</p><p>    J Brahms: Haydn-variationer op 56a</p><p>    B Bartók: Konsert för orkester</p>

Den här uppsatsen har som syfte att undersöka och jämföra i vilka sammanhang samer representeras ochgestaltas i två norrbottniska nyhetstidningar, Norrländska Socialdemokraten och Norrbottens Kurirensamt hur de skiljer sig från vad samer skriver om sig själva i sin egen press, tidskriften Samefolket.Uppsatsen består av två undersökande delar, en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ, där StuartHalls teorier kring representation kombineras med framinganalys.Den kvantitativa delen visar att samer framförallt förekommer i nyhetssammanhang, att dennorrbottniska pressen framförallt rapporterar om samisk politik medan den samiska pressen fokuserarmer på kultur. I merparten av artiklarna är tonen neutral. Undersökningen visar också att samer i mer änhälften av alla artiklar som undersöks ges störst utrymme att aktivt föra sin talan i texterna.Den kvalitativa delen tar sig formen av en framinganalys, där resultaten pekar mot att de norrbottniskatidningarna tenderar att använda sig av konfliktgestaltning medan den samiska pressen är mer neutral isin rapportering. Även om samerna ges störst utrymme att tala aktivt i de analyserade texterna, visarundersökningen att gestaltningen tenderar att flytta fokus från sakfrågor till förmån för exempelviskonfliktgestaltning.