No description available.

No description available.

Från baksida till bakficka är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med detta arbete är att undersöka på vilket sätt estetisk hållbarhet kan främjas i offentliga utemiljöer samt att ta fram ett gestaltningsförslag som speglar hur estetiskt hållbara stadsrum kan skapas.   Arbetet utgår ifrån Kungsplan i Eskilstuna, som i dag används som en parkeringsyta. Problematiken handlar om att situationen inte motsvarar samtida stadsbyggnadsideal om bilfria centrum och människovänliga stadskärnor. Kungsplan, med sin nuvarande gestaltning lockar inte människor att vistas där och ger få möjligheter till en estetisk, behaglig upplevelse.   Utifrån teorier om kognition och perception, estetisk hållbarhet, estetisk upplevelse samt tidigare forskning och teorier kring stadsplanering har konstaterats att människan har ett intimt samband med sin omgivning och att omgivningens användningsmöjligheter och taktila egenskaper påverkar upplevelsen av omgivningen.   Empirin i detta arbete, från platsanalys och kontextanalys har visat att Eskilstuna centrum saknar en lite mer skyddad plats som kan fungera som bas för olika typer av aktiviteter och att Kunsplan har potential att uppfylla detta behov. Materialanalys och expertintervju har gett konkreta indikationer för designarbetet.   Gestaltningsförslaget, som tagits fram med stöd i teori och empiri, innehåller formelement och materialegenskaper som förmedlar en behaglig upplevelse samt ger Kungsplan flera användningsmöjligheter.     Nyckelord: rumslig gestaltning, informationsdesign, estetisk hållbarhet, stadsrum.

Den här uppsatsen har en dagordningsteoretisk samt gestaltningsteoretisk ansats på hur Ryssland tillåts framträda och framställas i tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Sydsvenskan. Uppsatsen tar vara på det nyhetsläge som varit det senaste halvåret 2019, för att skönja hur bilden av Ryssland framstår frånkopplat större mediala händelser och uppskruvade nyhetslägen. Som kriget mellan Ryssland och Georgien 2008, ubåtsjakten i Stockholms skärgård 2014 eller Krimkriget mellan Ryssland och Ukraina senare samma år.  Ansatsen blir således att skåda den mer generella bild som tillåts få ta plats i svensk media.  Uppsatsen landar i att Ryssland framställs som oroligt och att landet frekvent befinner sig i väpnade konflikter.  Sällan tillåts upphovsmännen till konflikterna, exempelvis ryska politiker, få komma till tals.  En intressant, signifikant diskrepans, skådas mellan tidningarna som skriver om Ryssland inifrån och tidningarna som rapporterar utifrån.  Det korrespondentförfattade materialet ger en mer djuplodande, mer närgången och mer personlig bild av landet via reportage och analyser. Ryssland genom korrespondenter, blir mer levandegjort. När landet rapporteras om utifrån, framkommer i stor utsträckning raka nyhetsartiklar samt i huvudsak opersonliga vinklingar.

Denna studie syftar till att ta reda på vilken form av gestaltning som är vanligast i de fyra största svenska tidningarna, Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, när det handlar om fenomenet villkorstrappan. Studien grundar sig i en kvantitativ innehållsanalys av ett avgränsat dataurval. Den tidsperiod som undersökts är mellan 2019-04- 18 och ett år framåt till 2020-04-18. Sammanlagt 112 artiklar. Studien utgår teoretiskt från gestaltningsteorin, där inspiration hittats hos bland annat Holli A. Semetko & Patti M. Valkenburg, men även hos Jesper Strömbäck. Uppsatsen undersöker mediernas rapportering om supportrarnas respektive polisens roll i debatten om villkorstrappan, och även vilken typ av gestaltning artiklarna är uppbyggda av. Dessa gestaltningstyper är konfliktgestaltning, human interest-gestaltning, ekonomisk konsekvensgestaltning, moralgestaltning och ansvarsgestaltning. Därutöver syftar denna studie till att ta reda på om det finns några mönster i tidningarnas rapportering kring de två parterna i debatten om villkorstrappan, exempelvis om en viss tidning är mer supportervänligt inställd eller tvärtom. Studien visar att tidningarna framställer polisen på ett distinkt mer negativt sätt än de framställer supportrarna överlag, allra tydligast i det fallet var Expressen. Den vanligaste gestaltningstypen var konfliktgestaltning. Den vanligast förekommande huvudaktören i texterna var klubbrepresentanten.

Denna studie är baserad på 40 artiklar från nyhetskällorna Aftonbladets och Dagens Nyheter, där vi undersöker vilka språkliga mönster som framträder. Syftet med denna studie har varit att undersöka vilken diskurs som blir mest framträdande om invandrare i svenska massmedier och vilka egenskaper tillskrivs invandrare i svenska massmedier. I studien har artiklarnas innehåll analyserats för att få en djupare förståelse för i vilka sammanhang som invandrare framställs i svenska nyhetstexter. Teorier om socialkonstruktionismen, gestaltningsteori, stereotyper och rasism fick verka som analytiskt perspektiv och teoretiska utgångspunkter. Studiens resultat visar att invandrare mer ofta porträtteras negativt än positivt i svenska massmedier. Det sker också en kontinuerlig tillskrivning av egenskaper i form av stereotypa föreställningar. Dessa skildrar en bild av invandrare som utstötta, avvikande och kriminella. I   urvalsartiklarna kan vi se att det sker en tydlig differentiering mellan invandrare och svenskar, där de ställs i kontrast till en s.k. “svenskhet”. Resultatet visar också på en genomgående underliggande form av rasism som genomsyrar diskursen.

Lady G is a satirical novel involving celestial, earthly and unearthly love with a budding twisted creation story of the universe that provides an alternative explanation model for Mother Earth's depressive state. Lady G and the All-Knowing Being (DAV) – who is not quite as omniscient as would be expected – are involved in the creation and development of both the Earth and humans. DAV has difficulty keeping his fingers under control, generating chaos and devastation. Lady G, in her despair over Mother Earth's psychical collapse after the extinction of the dinosaurs, seeks help from a herd of pixilated fairies from a distant galaxy. DAV experiences a tragic earthly love affair and forges devilish plans to wipe out the universe and resume his dreamless state of non-existence. Although, humans Fatima and Hyuk are on to him. Together with their e-sports friends Ludwig, Mary, Jusuf, and with help from indigenous shamans, a rescue plan is taking shape. They will use the World Cup finals in e-sports and the UN Climate Conference to reveal who is behind the hatred and darkness that manipulates and stifle all hope. Time is very scarce. Secrets among the friends threatens to break them up and everything seems to go according to DAV's plans when Lady G finally realizes her mistake. But it's too late. Or is it?   The novel has a total of twenty-five chapters and during this year I have written and submitted the last twenty-four. I have deliberately omitted the last ten pages to avoid spoilers and I have also added chapter one to create a better overall understanding of the project. / Lady G är en satirisk roman som involverar himmelsk, jordisk och ojordisk kärlek med en alternativ, och skruvad, skapelseberättelse som ger en alternativ förklaringsmodell för Moder Jords depressiva tillstånd. Lady G och Det Allvetande Varandet (DAV) - som inte visar sig vara så allvetande som man kunde förvänta sig - är involverade i skapandet och utvecklingen av både Moder Jord och människorna. DAV, som har svårt att hålla fingrarna i styr, skapar kaos och förödelse. Lady G söker i sin förtvivlan över Moder Jordas psykiska kollaps – efter dinosauriernas utrotning – hjälp av en flock vimsiga feer från en avlägsen galax. DAV upplever en tragisk jordisk kärleksaffär och smider djävulska planer för att utplåna universum och återuppta sitt drömlösa tillstånd av icke-existens. Men människor Fatima och Hyuk är honom på spåren. Tillsammans med sina e-sportvänner Ludwig, Mary, Jusuf och med hjälp av urfolkens shamaner tar en räddningsplan form. De ska utnyttja VM-finalen i e-sport och FN:s klimatkonferens för att avslöja vem som står bakom hatet och mörkret som breder ut sig och som kväver allt hopp. Tiden är knapp. Hemligheter bland vännerna hotar att splittra dem och allt verkar gå enligt DAV:s planer när Lady G äntligen inser sitt misstag. Men det är för sent. Eller är det?   Romanen har sammanlagt tjugofem kapitel och under årets kurs har jag skrivit och lämnat in de sista tjugofyra. Jag har medvetet utelämnat de sista tio sidorna för att undvika spoilers och jag har även lagt till prologen och första kapitlet för att skapa en bättre övergripande förståelse av projektet.

Syftet med studien är att analysera hur rapporteringen kring Zlatanstatyn såg ut, och metoden som används är kvantitativ innehållsanalys. I studien granskas samtliga artiklar publicerade i sex svenska tidningar; Sydsvenskan, Kvällsposten, Skånska Dagbladet, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Studien visar att moralgestaltningen är den vanligast förekommande gestaltningstypen i rapporteringen. I artiklarna var inställningen till fotbollssupportern mer negativ än till Zlatan. Lokaltidningar hade ett större fokus på statyn och dess framtid, medan rikstäckande tidningar riktade mer fokus mot Zlatan och supportrarna. Kvällstidningarna visade sig mindre negativt inställda till Zlatans i jämförelse med morgontidningarna.

I denna studie har tio bilderböcker för barn i förskoleåldern tre- till sex år analyserats för att ta reda på hur gestaltningarna av karaktärernas egenskaper förhåller sig till rådande genusnormer. Studien har en queerteoretisk utgångspunkt då vi har valt att kategorisera karaktärerna i tre kategorier av pronomen, Han, Hon samt Utan pronomen. Hirdmans (1988) teori om genus används som utgångspunkt i analysen för att beskriva hur genus är kulturellt konstruerat. Med hjälp av en enkät, som besvarats av nio pedagoger i ett flertal kommuner i Sverige, kunde vi sammanställa en lista med tio bilderböcker som läses på flera förskolor i Sverige. Datainsamlingen skedde både enskilt och tillsammans, analysen av böckerna gjordes först på varsitt håll för att sedan diskutera och sammanställa dessa. Resultatet av detta redovisades med hjälp av cirkeldiagram. Studien visade att de flesta av böckerna är skrivna av kvinnor samtidigt som den största andelen karaktärer presenteras med pronomenet han/honom. Studien visar även att gestaltandet av barn i böckerna som analyserats är nyanserad då alla karaktärer visar på mer eller mindre normbrytande egenskaper. Två djupare analyser har även gjorts för att förtydliga hur nyanserat karaktärerna gestaltas. Slutsatsen visade att det fanns många fler gemensamma egenskaper för karaktärerna av de olika pronomen och de utan pronomen än vad det fanns egenskaper som endast fanns hos en kategori av pronomen.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att sammanställa, tydliggöra samt dra en slutsats om hurbildämnet gestaltas i forskning. Vi har valt att göra en bred sökning med hjälp av tre stora databaseroch genomföra en kvantitativ studie om många artiklar istället för ett mindre urval. Frågan sombesvaras är; Hur gestaltas bildämnet i forskning? med hjälp av 57 artiklar som kategoriserats i fyrakategorier. Resultatet visar att ämnesutvecklande artiklar står för 43,1% av resultatet, bildämnetsom verktyg 34,5%, bildämnets roll 15,5%, bildämnet som avlastning 3,4% och övrigt 3,4%.Slutsatsen av arbetet är att forskningen gestaltar bildämnet som ett ämne att applicera på mångaandra ämnen i skolan samt möjligheter för eleverna att lära om kultur och nya perspektiv, menpraktiken ute i skolorna stämmer inte överens med forskningen. Hur bildämnet praktiskt arbetas med representeras i två omfattande artiklar från 2005 och 2006 där empiriska studier gjorts medelever, lärare och skolledare.