Released in the era of third-wave feminism, postfeminism and “girl power,” HSM causes such a sensation, especially among the girl audience. Girls in HSM complicate the traditional understanding of femininity and what it means to be a girl. This thesis focuses on the gender representations in the High School Musical trilogy, explores Disney’s ideologies of representing girl characters through different sites like romantic relationship, intellectual ability and fashion style, and analyzes the influence of postfeminism and consumerism on the construction of girls’ identity and femininity. / text

In the mid-1990s, two discourses of girlhood emerged in both the popular and academic spheres. Consolidated as the girl power discourse and girls in crisis discourse, the tension between these two intertwined discourses created a space for new narratives of female adolescence in the decade between 1995 and 2005. As sites of cultural construction and representation, teen films reveal the narratives of girlhood. The films under consideration serve as useful exemplars for an examination of how such discourses become mainstreamed, pervading society’s image of female adolescence.

This is a critical discourse analysis research project that examines the print and television advertisements of Merck & Co.’s Human Papillomavirus (HPV) vaccine GARDASIL®. There are three commercial campaigns identified for this project: “Make the Connection/ Charm4Life,” “Tell Someone,” and “One Less/ I Choose.” Two print and two television commercials per campaign are analyzed. I used black feminist and girls studies theoretical frameworks to address how representations of race, class, “girl power,” and the cooptation of feminist language are both expressed and utilized in the marketing as a method to target consumers. I conclude with “parody/ protest” advertisements of the vaccine featuring young women demonstrating a critical consumer voice towards the marketing of the vaccine. As a result, I found that the PSAs used fear-driven messages about HPV’s link to cervical cancer beginning a year before the FDA’s approval of GARDASIL® in order to market and sell its product.

Cette thèse s’interroge sur les enjeux sociaux et commerciaux des politiques de genre. Par conséquent, elle considère la notion de Girl Power définie comme le pouvoir des filles et examine les discours renégociés autour du genre par l’examen d’héroïnes de séries des années 1990. Par contraste avec les séries des années 1970 qui relèvent du féminisme de la 2e vague, les séries des années 1990-2000 s’inscrivent davantage dans la mouvance du féminisme de la 3e vague. Ces séries ont suscité des polémiques autour des questions de féminisme et de violence télévisée et féminisée. Le corpus est principalement composé de deux séries Girl Power, Xena : Warrior Princess et Charmed, qui symbolisent le pouvoir féminin car les héroïnes d'action s’affichent en premier rôle. Ce sont des séries à succès, qui ont été diffusées pendant plusieurs saisons, dont les icônes continuent à circuler dans la culture populaire américaine. L’analyse de ces séries s’organise en deux temps principaux : une première partie considère les représentations du Girl Power et ses ambiguïtés tandis qu’une deuxième partie se concentre sur la négociation des discours de pouvoir et de genre. L'interprétation de ces symboles du pouvoir féminin n'est pas fixe et fluidifie les frontières du genre, notamment en mettant en crise la masculinité. Les séries sur les femmes violentes sont des produits commerciaux. Toutefois elles ont eu un impact sur la culture américaine en soulignant les contradictions et tensions entre les deux vagues du féminisme. Elles ont également eu un effet sur la vie des communautés de fans qui entretiennent des relations avec les séries à travers les sites web et les réseaux sociaux. / This thesis investigates the social and economic issues at play in the politics of gender. Hence it delves into the phenomenon of Girl Power, or the « power of girls », and examines the discourses renegotiated around gender through analysis of TV series’ heroines from the 1990s. In contrast with series from the 1970s, which were influenced by the second wave of feminism, the series from 1990-2000 inscribed themselves more in the sphere of influence of feminism’s third wave. These series have provoked debates about issues of televisual violence and feminism. The corpus is principally composed of two Girl Power series, Xena: Warrior Princess and Charmed, which symbolize women’s power because they are centered on action heroines. These were successful series that were broadcast for several seasons and whose icons continue to disseminate in American popular culture. The analysis of these series is organized into two parts: the first part examines respresentations of Girl Power and its ambiguities, while the second part focuses on the negotiation of discourses of power and gender. The interpretation of these symbols of women’s power is not fixed, and blurs gender borders, notably in showing masculinity in crisis. TV series about violent women are commercial products. Yet they have had an impact on American culture in underlining the contradictions and tensions between the two waves of feminism. They have also affected the lives of the communities of fans, who sustain relationships with the series through web sites and social networks.

Denna studie har genom en kvalitativ intervjustudie sökt förståelse för hur kommodifierad feminism, med uttryck såsom Girl Power, Empowerment och Systerskap, kan påverka kvinnors upplevelse av femininitet, feminism och självidentiteten. För att möta syftet formulerades följande frågeställningar; (1) Hur upplever informanterna att de påverkas av representationer av femininitet som de möter i sitt vardagsliv? (2) Hur upplever informanterna att de påverkas av feministiska budskap som de möter i sitt vardagsliv? (3) Hur ställer sig informanterna till att konsumera feminism? (4) Påverkas informanternas uppfattning av kommodifierad feminism utifrån hur de förhåller sig till feminism?   I analysen har teorier om identitet, reflexivitet, konsumtion, kommodifiering och feministisk tankegrund använts. Empiri har samlats in genom intervjuer med tolv kvinnor i åldrarna 18–50 år. Genom representationer av femininitet och feministiska budskap som informanterna möter i sitt vardagliga liv kan vi urskilja att traditionella krav och förväntningar på kvinnan existerar parallellt med nya krav och förväntningar, präglade av nyliberalistiska värderingar. Dessa värderingar kan påvisas förmedlas genom budskap förpaketerade i feministisk förklädnad, uppstådda genom kommodifieringens processer. Informanterna uppvisar både en medvetenhet och en motstridighet gentemot hur representationer och kommodifiering påverkar såväl individen som feminism i helhet. Att feminism syns i kommodifierad form upplevs både kunna normalisera den feministiska kampen, men också skapa motstånd. I viss mån upplevs kommodifiering av feminism urvattna och förmörka feministisk tankegrund. Samtidigt pekar resultatet på att kommodifierade feministiska budskap och symboler kan fungera identitetsskapande och ge individen ett sammanhang och en tillhörighet. Informanterna är dock inte eniga, identitetsskapande genom konsumtion av feministiska budskap och produkter betraktas av somliga negativt. Resultatet pekar därför på att de individer som identifierar sig som feminister och uppvisar en större feministisk insatthet till viss del för ett djupare, mer nyanserat och kritiskt resonemang som ofta grundar sig i kapitalismens oförenlighet med feminism. Slutsatsen som har dragits är att individens eget feministiska intresse partiellt kan ses styra hennes upplevelse, tolkning och konsumtion av kommodifierad feminism. / Through a qualitative interview study, this study has sought to understand how commodified feminism, through terms such as Girl Power, Empowerment and Sisterhood, can influence women's experiences of femininity, feminism and self-identity. To meet the purpose of the study, the following research questions were posed; (1) How do our informants experience that they are influenced by the representations of femininity that they encounter in their everyday lives? (2) How do our informants experience that they are influenced by feminist messages that they encounter in their everyday lives? (3) Where do our informants position themselves in the matter of consuming feminism? (4) Are the informants’ perception of commodified feminism influenced by how they relate to feminism?   In the analysis theories of identity, reflexivity, consumption, commodification and feminism has been used. Data has been collected through interviews with twelve women in the ages of 18-50. Through representations of femininity and feminist messages that the informants encounter, we can discern that traditional demands and expectations of women exist in parallel with new demands and expectations, characterized by neoliberalist values. These values are shown to be conveyed through messages packaged in feminist disguise, arose through the processes of commodification. The informants display both awareness and contradictory feelings about how representations and commodification affect feminism as well as the individual. The fact of feminism being displayed in commodified form is experienced normalizing feminism as well as creating more resistance. To some extent, commodified feminism is believed to dilute feminist ideologies. At the same time, the results point to the fact that messages and symbols of commodified feminism can function as creators of identity, giving the individual a sense of context and belonging. All informants, however, do not agree on the matter of commodity feminism as a creator of identity as some express a more negative view on the issue. The results indicate that informants who identify themselves as feminists and exhibit a greater involvement in feminist matters to a certain extent poses a deeper, more nuanced and critical reasoning, often based on the incompatibility of capitalism and feminism. This leads to the conclusion that the individuals own feminist interest partly can be seen to steer her experience, interpretation and consumption of commodified feminism.

Detta projektarbete tog avstamp i Rebecca c. Hains arbete om Girl Power-hjältinnor och undersökte den normativa bilden av den kontemporära tecknade Girl Power-hjältinnan. Detta för att ta reda på vilka fysiska drag och attribut som sällan sätts i fokus inom genren. Dessa drag och attribut användes sedan för att skapa tre huvudkaraktärer till en serie som publicerades på en blogg. Syftet med att undersöka normativa bilder av kvinnliga karaktärer i barnmedier stärktes i teorierna ”Social Practice Theory” och ”kultivationsteorin” som båda förklarar hur barn lär sig av och blir påverkade av mediernas värderingar. Arbetet argumenterade för att negativa representationer av kvinnliga karaktärer i medier har en negativ inverkan på barns genusuppfattningar men att positiva och mer varierade representationer av kvinnliga karaktärer kan verka för en motsatt effekt. Projektet kombinerade hermeneutisk analys med kvantitativ innehållsanalys. Resultaten skilde sig en del från det Hains hade kommit fram till inom genren. Jämfört med sina föregångare är den moderna Girl Power-hjältinnan mer praktiskt klädd och mindre sexualiserad. Dock var majoriteten av karaktärerna fortfarande vita/västerländska, smala och långa. De flesta hade blont eller rött långt hår och hade en feminin klädstil. De ovanligaste kroppstyperna var” kort och smal”, ”kort och kraftig” och ”lång och kraftig”. I minoriteten fanns även Powerpuffpinglorna som hade ”småbarnskroppar”, de var de enda karaktärerna som inte var i samma ålder eller äldre än målgruppen. Att kraftigare karaktärer befann sig i minoritet kopplades till idén om att hjältinnan balanserar mellan det manliga och det kvinnliga. Hon får inte bli för manlig då hon kan tänkas bli oattraktiv för den heterosexuella manliga tittaren och där med riskabel i ett ekonomiskt perspektiv. Vidare konstaterades att även kvinnor upprätthåller normerna för vad som anses attraktivt eftersom även de skapar dessa verk och karaktärer. I etniska minoriteter fanns karaktärer av asiatisk och afroamerikansk härkomst men även karaktärer vars etnicitet inte gick att tyda eller som hade föräldrar av två olika etniciteter. Dessa karaktärer riskerade hamna lägre ned i seriernas sociala hierarkier eller bli stereotypiserade. Studien visade även att representationerna av de vita karaktärerna höll sig inom strikta utseendemässiga ramar. Resultaten av analysen av hjältinnornas frisyrer visade att det fanns lika många karaktärer som hade de traditionellare ”flickaktiga” höga tofsarna och som hade den mer moderna, kaxiga ”sidecuten”. Sidecuten tolkades som en utveckling hos Girl Power-hjältinnan från den ”söta flickan” till en mer feministisk modern hjältinna men resultaten täckte även upp för en annan brist. Det fanns inga karaktärer som bröt mot den egentliga könsnormen med en traditionellt maskulint associerad frisyr. I den klädmässiga minoriteten fanns ett par karaktärer som hade mindre feminina klädstilar, en karaktär som hade en mer ”egen stil” och en karaktär med en alternativ, ”punkig” stil. Sammanfattningsvis har Girl Power-hjältinnan utvecklats men genren prioriterar fortfarande de vita/västerländska karaktärernas narrativ.

No description available.

No description available.