I samband med att en rådande överkonsumtion av planetens resurser identifierats har hållbarhet vuxit fram som ett centralt ämne i samhället. Företag klassas som kritiska aktörer i ett globalt strävande efter åtgärder mot överkonsumtionen och har därmed mötts med hårdare krav på att bidra till en hållbar utveckling. Många företag väljer därmed att frivilligt upprätta och publicera resurskrävande hållbarhetsredovisningar för att informera intressenter om hur de arbetar med sociala och miljömässiga frågor. Uppsatsens syfte är att bidra med en ökad kunskap kring varför de företag som deltagit i arbetets undersökning fattat ett beslut att redovisa sitt hållbarhetsarbete, samt att bidra med en ökad kunskap om vilken funktion hållbarhetsredovisningen har för dessa företag. I teoriavsnittet presenteras flertalet teoretiska utgångspunkter och ramverk som kan förklara bakomliggande skäl till att företag hållbarhetsredovisar. I empiridelen framförs en fallstudie i form av djupintervju med två hållbarhetsansvariga på ett företag angående hållbarhetsredovisningens innebörd, nytta och funktion för företaget. Sedan undersöks också sexton andra företag i form av en bredare studie där representanter för företagen förklarar varför företagen hållbarhetsredovisar. Skälen till att företagen i undersökningen hållbarhetsredovisar är att tillfredsställa intressenters behov, att företagen vill vara transparenta, och att det finns en intern-relaterad nytta i form av förbättring av arbetsprocesser. Bortsett från det förstnämnda skälet, som bestäms av intressenter, grundas resterande skäl på en etisk inställning till socialt ansvar hos företaget eller ett strävande efter legitimitet. Dessa drivkrafter formar också de funktioner som uppstår i samband med skälen, vilka är en kommunikativ funktion, en marknadsföringsfunktion, och en intern funktion. De tre funktionerna kan i praktiken kopplas till varandra och har gemensamt att de också fyller en affärsmässig funktion för hållbarhetsredovisningen att göra hållbar utveckling lönsam för företag. Uppsatsen avslutas med en modell som utförligt förklarar vilka drivkrafter som finns hos företagen, hur dessa influerar de skäl som ges till att företagen hållbarhetsredovisar samt hur denna relation formar hållbarhetsredovisningens funktion för företagen.

I och med att människor i dagens samhälle blivit mer insatta i hållbarhetsfrågor har efterfrågan på hållbara organisationerökat.Detta har medfört att många organisationer valt att frivilligt börja hållbarhetsredovisa för att visa att dem är bra samhällsaktörer och på så sätt uppnå legitimitet. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur legitimitet kan eftersträvas i tjänsteföretags hållbarhetsredovisninggenom att beskrivahur hållbarhetsredovisningutvecklats över tid,samt identifiera bakomliggande orsaksfaktorer för varförrapporteringensförändring och utveckling skettmed tiden.För att besvara studiens syfte har en longitudinell studie på Sveriges fyra storbanker genomförts. Studien genomfördes genom både innehållsanalyser av hållbarhetsredovisningarna från dess att bankerna började hållbarhetsredovisa fram till den senast publicerade, samt genom intervjuer med tre av storbankerna. Utifrån Global Reporting Initiatives (GRI:s)kategorier om samhällsansvar (ekonomisk påverkan, miljöpåverkan och social påverkan) har förändringar i kommunikationen identifierats. Analysen visar att de bakomliggande faktorerna till varför förändring i bankernas hållbarhetsredovisning skett med tiden är på grund av att GRI:s riktlinjer förändrats, aktuella frågor i omvärlden och samhället har förändrats vilket medfört att vissa frågor fått ett större utrymme i bankernas hållbarhetsredovisning. Bankerna anpassar även innehålli hållbarhetsredovisningen efter vad deras intressenterefterfrågar och kraven som dem ställer på bankerna,vilket är i linje med den institutionella teorin.Vidare fångar bankerna även upp vad konkurrenterna redovisar om för att ta reda på vilket sätt som verkarbästatt göra det på. Redovisningen om den sociala påverkan har med tiden fått allt större utrymme i redovisningen, medan redovisningen om bankernas miljöpåverkan haft en nedåtgående trend. Detta har förklarats genom att intressenternas medvetenhet gällande hållbarhetsfrågor ökat och att dem nu efterfrågar mer social information frånorganisationerna än vad dem tidigare har gjort, då efterfrågan på miljöinformation var stor. En banks direkta miljöpåverkan bedöms även vara relativt begränsad givet deras faktiska verksamhet vilket också lett till att redovisningen om miljön minskat. / As people in today's society have become more aware of sustainability issues, the demand for sustainable enterprises has increased. This has resulted that many companies have chosen to voluntarily begin to implement the sustainability report to show that they are good actors in society and thereby achieve legitimacy. The purpose of this study is to create an understanding of how legitimacy can be pursued in service companies sustainability report by describing how sustainability reporting has developed over time and to identify the underlying causal factors for why reporting change and development has occurred over time. To address the purpose of the study, a longitudinal study of Sweden's four major banks has been conducted. The study was conducted through both the content analysis of sustainability reports, from when the banks began to sustainability report to the latest published, as well as through interviews with three of the major banks. Based on the Global Reporting Initiative (GRI) categories of corporate social responsibility (financial, environmental and social impacts), changes in the banks communication has been identified. The analysis of the categories shows that the underlying factors why changes in the major banks Sustainability reports has occurred over time is due to the GRI’s guidelines have changed, current issues in the world and society have changed, which meant that certain issues have a larger space in the Sustainability reports. Banks also adapts the content of the sustainability report according to what their stakeholders demand and the requirements they place on the banks, which is consistent with the institutional theory. Further, the major banks also capture what their competitors has reported to find out what seems best. The report on the social impact has over time become more increasingly significant in sustainability accounting, while accounting for banks' environmental impact been on a downward trend. This has been explained by stakeholders' increasingly awareness regarding sustainability issues and that they are now demanding more information about organizations social impacts than they previously did, when the demand for environmental information was great. A bank's direct environmental impact is also expected to be relatively limited given their actual operations, which has also lead to decrease about the reporting of the environmental impacts.

The global move towards sustainability and sustainability reporting, the rise and influence of the Global Reporting Initiative (GRI) and triple bottom line reporting, together with the launch of the King III Report, and revision of the Johannesburg Stock Exchange (JSE) listing requirements in South Africa, both requiring the preparation of an integrated report, have resulted in a uniquely altered information environment, in which investors are required to make investment decisions. The value-relevance of this new sustainability information is however to date untested in a South African context. The introduction of the Social Responsible Investment (SRI) Index in South Africa provides a unique opportunity to evaluate the value-relevance of such new reporting. This research report tests the GRI, using the SRI Index as a proxy, to determine whether this accepted reporting standard is recognized as being valuerelevant, from both a short term and long term perspective, on the JSE over the period 2004 to 2012. The short term value-relevance is tested using cumulative average abnormal returns in an event study methodology, while the long term effect was investigated using a 4-tiered portfolio construction technique, which uses the SRI Index category rankings to define the portfolios. The results indicate that true to the long term nature of sustainability information, in the short term the quality of sustainability and sustainability reporting has no effect on the market value of a company. However, in the long term, a positive effect was found where the SRI listed portfolio, and the SRI best performer portfolio, significantly outperformed the non-listed portfolio on a consistent basis as measured using relative performance. The SRI persistent best performer portfolio however underperformed all other portfolios. This is however due to an overwhelming lack of diversification due to a low number of shares in the portfolio, as well as the portfolio being severely overweight in resource shares, which tend to be the best reporters, due to their large environmental impact. The research report therefore concludes that investing in a higher quality SRI/GRI sustainability portfolio, as opposed to a lower quality portfolio, resulted in excess returns to the investors over the period 2004-2012.

Målet med examensarbetet var att utvärdera hur Gustavsberg AB i Vårgårda arbetar för en hållbar utveckling och identifiera utvecklingsmöjligheter. Lönsamhetsanalysen som även gjordes hade som syfte att utröna om företagets miljöinsatser inneburit kostnadsbesparingar. Målet var också att genom intervjuer med personer på företaget och genom rapporten tydliggöra begreppet hållbar utveckling. Rapporten innehåller även en diskussion kring hållbara utvecklingsstrategier och metoder för att utarbeta dessa. Utvärderingen hur företaget arbetar för en hållbar utveckling ur ett socialt och ekologiskt perspektiv var övergripande och utgick från de kriterier Folksam använder i sin årligt återkommande studie, Folksams Index för ansvarsfullt företagande. Kriterierna baseras på Global Compacts tio principer och OECD:s riktlinjer för företag samt Global Reporting Initiative´s (GRI) direktiv. Hur företaget arbetar för en ekonomisk hållbar utveckling har också utvärderats på en övergripande nivå, uteslutande baserad på valda delar i GRI:s direktiv. Gustavsberg AB i Vårgårda har länge och engagerat arbetat för att minska företagets negativa miljöpåverkan. Det har lett till betydande vinster i miljöprestanda. Flera nyckeltal till exempel som kontinuerligt följs upp visar på minskad förbrukning. Inte minst har miljöarbetet lett till utveckling av produkterna. Beräkningen som gjordes i detta arbete med avseende på två av nyckeltalen, vatten och propan, visade att kostnadsbesparingar kunnat göras, exklusive de investeringar företaget gjort för att minska förbrukningen. Utvärderingen visade att Gustavsberg AB i Vårgårda förutom miljöarbetet också enligt det sociala och ekonomiska perspektivet bidrar till en hållbar utveckling. Förbättringar är dock möjliga att göra. Speciellt kan företagets sociala bidrag utvecklas. Men framförallt kan företaget behöva värdera värdet i en hållbarhetsinriktad strategi och se till alla tre dimensionerna av hållbar utveckling. Hållbarhetsarbetet bör behandlas som en del i affärsverksamheten i strävan mot ökad försäljning och minskade kostnader samt ett ansvarsfullt företagande. / <p>Uppsatsnivå: D</p>

<p>Det var inte förrän år 2002 som riktlinjer kom, gällande den externa ekonomisk rapportering, för de statligt ägda företagen i Sverige. År 2003 kom uttrycket, hållbar utveckling, att nämnas i regeringsformen och sedan dess har utvecklingen fortsatt. Från att företag har rapporterat sitt arbete kring miljöredovisning, har det nu gått mot att redovisa miljö, etik samt sociala förhållanden, vilka är de olika delarna inom det samlade begreppet för hållbarhetsredovisning. År 2006 uträttade Näringsdepartementet en genomlysning av de svenska statligt ägda företagens hållbarhetsredovisningar. Ur genomlysningen kom sedan, i november 2007, kravet på att de statligt ägda företagen varje år ska upprätta hållbarhetsredovisning, enligt Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer. Den svenska regeringen är dessutom först i världen när det kommer till att sätta ett krav på hållbarhetsredovisning gällande statligt ägda företag.</p><p>Syftet med denna uppsats är att diskutera hur de statligt ägda företagen påverkas av det nyligen upprättade kravet på tydligare redovisning av hållbarhetsinformation för företag ägda av den svenska staten. Vi avser också att analysera hur företagen kan implementera rutiner för rapporteringen. I den mån riktlinjerna redan har implementerats har vi även för avsikt att belysa de eventuella förändringar som skett inom dessa företag.</p><p>I vår studie utgår vi från ett hermeneutiskt synsätt, för att vi vill tolka och förstå den implementeringsprocess som kravet på hållbarhetsredovisning innebär, utifrån ett helägt företagsperspektiv med statlig ägarstruktur. Vi utgår från, och prövar, befintlig teori för att få denna förståelse samt även nå ett resultat, vilket inryms inom det deduktiva angreppssättet. Vårt val av en kvalitativ ansats, överensstämmer med vårt synsätt, och medför att vi på djupet kan förstå, samt beskriva problemet, med utgångspunkt från våra telefonintervjuer. Vi utförde semi-strukturerade intervjuer vilket gav oss möjligheten att ställa relativt öppna frågor, inom olika teman.</p><p>Vår teoretiska grund innehåller teorier för att genomföra en implementering och eventuellt i och med det, nå en förändring. Vi talar om drivkrafter bakom en förändring vilket innefattar intressentteorin, teorin om legitimitet samt den institutionaliseringsprocess som sker när organisationer måste anpassa sig efter sin omgivning. Vi utgår från teori om hur en planerad förändring går till samt implementeringsprocessens centrala delar, styrning, planering samt kommunikation, vilka är viktiga aspekter att uppmärksamma för att kunna skapa nya rutiner.</p><p>Utifrån studien har vi kommit fram till att en förändring inte nödvändigtvis sker i och med att kravet införs eftersom GRI nyttjats av vissa företag redan innan dess upprättande. Förändringen sker i den mån företagen påverkas av kravet och att GRI inte sedan innan har använts, vilket leder till att nya rutiner uppstår. I de företag där förändring sker, blir nya rutiner nödvändiga vad gäller bland annat att omstrukturera och bilda nätverk mellan företagens centrala delar och sedan få dem att samarbeta. Kravet, i kombination med det faktum att företagen tittar på och får inspiration av övriga företag, samt att de tar hjälp av externa rådgivare i implementeringen, leder till att de blir mer liktänkande. Från studien nås även kunskap om att planerings- kommunikations- samt styrningsarbetet är omfattande för samtliga företag i fråga om GRI-arbetet, oavsett om förändringen är synlig eller inte.</p>

<p>Syftet är att utifrån GRI:s riktlinjer undersöka ICA:s hållbarhetsredovisning samt jämföra den med den generella uppfattningen som intressentgruppen leverantörer har om hållbarhetsredovisningar.</p><p>ICA tar GRI:s riktlinjer på stort allvar vid tillämpning av dessa vid upprättandet av sin hållbarhetsredovisning. Leverantörernas intresse påverkar ett flertal resultatindikatorer som ICA inte har definierat som resultatindikatorer valda utifrån leverantörernas intresse.</p>

<p> </p><p>Världen idag blir alltmer globaliserad och öppen, vilket medför att betydelsen växer för företag att vårda och förvalta företagets varumärke och identitet. Ett sätt att göra detta på och som har fått stor spridning på senare år är Corporate Social Responsibility (CSR), vilket kan beskrivas som bidragande till hållbarutveckling genom socialt-, miljömässigt- och ekonomisktansvarstagande. Företag påverkas även av en rad olika intressenter såsom investerare, ägare, kunder och medarbetare för att nämna några. Dessa intressenter ställer i olika utsträckning krav på företaget att förmedla information om företagets verksamhet.</p><p>Syftet med uppsatsen var att undersöka olika företags CSR-rapportering genom att studera varför innehållet i de undersökta hållbarhetsrapporterna skiljer sig åt, samt undersöka vilka intressenter som kunde tänkas påverka hållbarhetsrapporteringen.</p><p>De metoder som valdes ut för undersökningen bestod av en kvantitativ del samt en kvalitativ del. Den kvantitativa delen bestod av empiri i form av hållbarhetsrapporter inhämtade från undersökningsobjekten. Den kvalitativa delen bestod av intervjuer med tre företag som är verksamma inom området för rapportering av CSR. Även en förstudie genomfördes, för att motivera urvalet av undersökningsobjekten. Förstudien resulterade i följande urval som studerades: SKF, Atlas Copco, TeliaSonera, Holmen.</p><p>I uppsatsens teorikapitel presentas hur CSR utvecklas som begrepp. Vidare beskrivs teorier för att analysera arbetet med CSR samt Global Reporting Initiatives (GRI) ramverk för hållbarhetsrapportering.</p><p>Empiri för studien inhämtades från undersökningsobjektens hållbarhetsrapporter. Empirin analyserades sedan utifrån teorierna samt även ifrån den infallsvinkel, som respondenterna som intervjuades för studien bidrog med.</p><p>I slutsatsen presenteras hur hållbarhetsrapporteringen är individuellt anpassad för olika verksamheter och företag. Vidare beskrivs i slutsatsen hur hållbarhetsrapporteringen kan tänkas påverkas i olika utsträckning beroende på intressent.</p><p> </p>

Thesis (M. Environmental Management)--North-West University, Potchefstroom Campus, 2009.

Vi ämnar undersöka hur informationen om CSR i årsredovisningar har förändrats sedan 1995. Syftet är att se hur informationen har utvecklats över tid, vilka nyanser som har funnits samt vilka intressenters informationskrav som har tillgodosetts. Studien omfattar en innehållsanalys av årsredovisningar. Analysen har gjorts efter en checklista som bygger på indikatorer och principer från GRI. Årsredovisningar från fem svenska företag har granskats i ett tre års intervall mellan 1995 och 2007. Mängden CSR-information i årsredovisningar har ökat stadigt sedan 1995. Fram till 2001 redovisades i princip ingen information kring mänskliga rättigheter, företagets inverkan på samhället eller ekonomiska konsekvenser av CSR. Anställda, kunder och icke-statliga organisationer är de intressenter som främst fått sitt informationsbehov tillfredsställt medan leverantörer i princip inte hittat någon relevant information innan 2007.

ÄMNE Vilken information om Corporate Social Responsibility lämnas i årsredovisningen av svenska företag? Hur följer företagen riktlinjerna Global Reporting Initiative och UN Global Compact? Vilka motiv kan företagen ha för att lämna information om CSR i årsredovisningen? SYFTE Syftet är att rekapitulera studien ”Corporate Social Responsibility - vilken information lämnas i årsredovisningen av företagen på Stockholmsbörsens A-lista”, Göteborgs Universitet 2005, genom att kartlägga och jämföra CSR-redovisningen hos de företag från den dåvarande A- listan som idag är noterade på Stockholmsbörsen. Utifrån en utarbetad checklista skall undersökas vilken information som företag lämnar samt vilka skillnader som finns mellan företag och över tiden. GENOMFÖRANDE Undersökningen bygger på kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys av årsredovisningar. Årsredovisningarna har analyserats efter en utarbetad checklista som bygger på indikatorer och principer från GRI och UN Global Compact. SLUTSATSER Studien visar att det råder stora skillnader mellan företag och den mängd CSR-information de publicerar i sin årsredovisning. Sedan 2004 har en svag ökning skett av mängden information som redovisas, denna ökning återfinns främst inom branschen industri. NYCKELORD Corporate Social Responsibility, Global Reporting Initiative, UN Global Compact, årsredovisning