Global Reporting Initiative (GRI) är ett av ramverk som idag används för att upprätta hållbarhetsredovisningar. GRI’s vision är att skapa en framtid där hållbarhet är en harmoniserad del av alla organisationers beslutsprocess samt att redovisning av hållbarhet ska vara lika rutinartad och jämförbar som den finansiella redovisningen. Därför arbetar GRI ständigt med att förbättra och utveckla ramverket för att rapporterna ska bli ännu mer transparenta, fullständiga och balanserade. Emellertid är hållbarhetsredovisning än så länge frivilligt för de flesta företag och oreglerat. Att minimera, skönmåla eller helt utelämna händelser är därför förekommande, inte minst för att företagen vill erhålla legitimitet och verka i linje med samhällets förväntningar.Denna uppsats kartlägger och analyserar det negativa innehållet i hållbarhetsredovisningar bland företag som upprättat dem enligt GRI’s ramverk G4. Vidare undersöker studien om faktorerna redovisningstradition, företagsstorlek och branschtillhörighet påverkar det negativa innehållet. Data för totalt 194 företag analyserades. Två av studiens tre hypoteser kunde bekräftas. Resultatet visar att det finns ett positivt samband mellan den kontinental-europeiska redovisningstraditionen och mängden negativa ord i hållbarhets-redovisningar jämfört med den anglo-amerikanska traditionen. Det finns även ett positivt samband mellan företagsstorlek och mängden negativa ord. Däremot gav studien inget stöd för den sista hypotesen då det saknas signifikativt samband mellan branschtillhörighet och den mängd negativa ord som kundeuppvisas. / Global Reporting Initiative (GRI) is the framework that is most commonly used by companies to establish sustainability reports. The vision of GRI is to create a future in which sustainability work is a harmonized part of all organizations’ decision-making processes together with the sustainability reports being as standardized and comparable as the ones of financial accounting. It is a continuous process for GRI to improve and develop the framework so the published reports will be even more transparent, complete and balanced. However, sustainability reporting is voluntary for most companies and it is unregulated. Consequently, companies can minimize, embellish or even omit events in their reports. The reason for that, as manyresearchers state, is to keep legitimacy and operate in line with the society’s expectations. This thesis surveys and analyses the negative content in sustainability reports among companies that publish reports in accordance with the GRI framework G4. Furthermore it researches if the factors accounting tradition, company size and industry affiliation affect the negative content in sustainability reports. Data for in total 194 companies was analyzed. Two of the three hypotheses of the study could be confirmed. There is also a positive relation between the continental-European accounting tradition and the amount of negative words in sustainability reports compared to the Anglo-American tradition. There is also a positive relation between company size and the amount of negative words. However, the study provided no support tothe last hypothesis when no relation could be found between industry affiliation and the amount of negative words.

The thesis deals with Corporate Social Responsibility (CSR). Theoretic part is focused on themes of sustainable development and corporate social responsibility. The focus is concentrated on G3 Standard of Global Reporting Initiative, that is used to make CSR report of Commerzbank AG in practical part. Fundamental part pays attention to chart Commerzbank AGs'activities in corporate social responsibility and improvement proposals.

No description available.

Mit der zunehmenden Berichterstattung der Unternehmen erfolgt ein ebenso rasant ansteigender Trend die eigene Nachhaltigkeitsberichterstattung durch externe Dritte bestätigen zu lassen. Untersucht wird der Stand der Prüfung der Nachhaltigkeitsberichterstattung mittels Zusammenführung und Diskussion von 29 thematisch relevanten Studien aus dem Zeitraum 1996 bis 2009. Neben den Fragen nach Treibern und Hemmnissen der Entscheidung für eine Prüfung der Berichterstattung werden die Bedeutung und der Nutzen sowie die Charakterisierung der Prüfung (Prüfungstiefe, Prüfungsstandards, Prüfungsvermerk) und die Einflussfaktoren (Branche, Land, Prüfungsanbieter, Unternehmensgröße) auf die Prüfung eruiert. Frage-stellungen und Implikationen aus dem empirischen Forschungsstand finden Eingang in die empirische Untersuchung. Geleitet wird die Analyse von 86 Nachhaltigkeitsberichten des Energiesektors aus der GRI-Online-Berichtsdatenbank von der Fragestellung, ob die externe Prüfung der Berichterstattung einen Einfluss auf die qualitative und quantitative Ausgestaltung des Nachhaltigkeitsberichts ausübt und sie als Qualitätssignal für die Stakeholder relevant ist. Bewertet wird der Stand der Berichterstattung der ökologischen Umweltleistungsin-dikatoren mittels des GRI-basierten Bewertungsschemas des LEHRSTUHLS FÜR BETRIEBLICHE UMWELTÖKONOMIE der TU DRESDEN. Die Unterschiede in der Berichtsqualität und –quantität zwischen verifizierten und nicht verifizierten Nachhaltigkeitsberichten werden anhand der Varianzanalyse als signifikant und praktische bedeutsam geprüft. Verifizierte Nachhaltigkeitsberichte weisen eine bessere Performance auf als nicht verifizierte Berichte.

Syfte: Syftet med studien är att på den svenska marknaden undersöka om mängden miljöinformation i företags hållbarhetsrapporter påverkas av deras storlek samt miljöprestanda. Metod: För att kunna besvara de framtagna hypoteserna i denna studie har hållbarhetsrapportens omfattning av miljöinformation studerats utifrån en innehållsanalys baserad på GRI:s riktlinjer G4. Storleken har beräknats utifrån nettoomsättningen och miljöprestandan utifrån mängden koldioxidutsläpp. Dessa variabler har sedan undersökts i en multipel regressionsanalys med kontroll för företagens bransch. Resultat och slutsats: Resultatet i studien visar likt tidigare forskning att det finns ett positivt signifikant samband mellan företagens omfattning av miljöinformation och deras miljöprestanda. Detta förklaras bland annat med hjälp av intressent- och legitimitetsteorin. Studiens andra resultat mellan företagens storlek och deras omfattning av miljöinformation visar däremot ett icke statistiskt signifikant samband, till skillnad från majoriteten av tidigare studier. Förslag till fortsatt forskning: Förslag till fortsatt forskning inom området är att genomföra en undersökning baserad på ett mer omfattande mått på miljöprestandan. Detta genom att utföra en kvalitativ studie innehållandes intervjuer. Vidare vore det intressant med ett större urval, då vi i denna studie enbart har studerat ett litet urval på grund av tidsbegränsning. Ytterligare ett förslag är att i framtiden göra en studie som undersöker hur rapporteringen av CSR har förändrats över tiden. Det vill säga om miljöinformationen har ökat eller om utsläppen har reducerats. Uppsatsens bidrag: Studien lämnar ett teoretiskt bidrag till forskningen på den svenska marknaden, då den har fyllt det forskningsgap som tidigare existerade. Studien har även tillfört ett praktiskt bidrag genom att bland annat ge allmänheten en insikt om hur företag väljer att rapportera om miljön i deras hållbarhetsrapporter. / Aim:The purpose of this study is to investigate whether Swedish company's extentof environmental information in the sustainability report is affected by their size and environmental performance.Method:In this study, a quantitativeresearch methodand a deductive approachis applied. To answer the purpose of thisstudy a content analysis based on theGRI Guideline has been performed. This is done to study the company's extentof environmental information. The firms sizewas calculated based on net sales and environmental performance based on the amount of carbon dioxide emissions. These variables werethen examined in amultiple regression analysiswith aspects taken each company’s line of business. This allows the study’s two hypotheses to be answered.ResultsandConclusions:The results show similar results from previous research, that there is a positive significant relationship between a company's extent of environmental information and their environmental performance. This is partly explained by the stakeholder and legitimacy theory. The study's other findings between company size and the extentof environmental information show however a non-statistically significant association, which is the opposite of the majority of previous studies. Suggestions for future research: Suggestions for further research in this area is to investigatea survey based on a more comprehensive measure of environmental performance. This is by conducting a qualitative study consisting of interviews. Furthermore, it would be interesting to investigate a larger sample, since we in this study only examinea small sample because of time constraints. A further proposal is to conduct a study investigating how the reporting of CSR has been affected over time. That is, if the environmental information has increased or if the emissions have been reduced.Contribution of the thesis: The study makes a theoretical contribution to research on the Swedish market, as it has filled the research gap previously existed. The study also has provided a practical contribution,which inter alia provides the public with an insight on how companies choose to report on their sustainability report.

Kandidatuppsats, Ekonomprogrammet online, 15 hp, 2FE93E, VT 2017 Ekonomihögskolan - Linnéuniversitetet i Växjö Författare: Tove Sjöstedt, Kristina Johansson och Sandra Aldin Handledare: Yuliya Ponomareva Examinator: Pia Nylinder Titel: Hållbarhetsredovisning - En studie om hur sex klädföretag balanserar positiv och negativ information enligt GRI:s princip balans. Nyckelord: Hållbarhetsredovisning, CSR, GRI, Global Reporting Initiative, Balans, Strategier, Legitimitet. Bakgrund: Hållbarhetsredovisning handlar om redovisning som omfattar miljö, social och ekonomisk påverkan. Klädbranschen är utsatt för mycket press av både media och konsumenter som ställer höga krav när det gäller hållbarhetsfrågor och därför är det viktigt att kommunicera informationen öppet. Som ett stöd för att kunna kommunicera CSR öppet finns det globala ramverket GRI som består av riktlinjer för att få en jämförbar rapportering inom hållbarhetsredovisning. En princip som hör till GRI:s riktlinjer handlar om balans där företag ska redovisa både bra och dåliga resultat. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka innehållet i svenska klädföretags hållbarhetsredovisningar som redovisar enligt GRI:s riktlinjer för att se hur svenska klädföretag redovisar negativ information och förhåller sig till GRI:s princip balans där både positiv och negativ information ska redovisas. Metod: Studien är genomförd i form av en multipel fallstudie. Datainsamlingen består av sekundärdata där sex klädföretags hållbarhetsredovisningar och årsredovisningar har studerats. Slutsats: Studien visar att samtliga klädföretag redovisar både positiv och negativ information i sina rapporter, men det är övervägande positiv information. Det framkom även att klädföretagen använder sig av olika strategier när de presenterar negativ information i sina rapporter vilket gör att informationen ändå kan uppfattas som positiv. / Bachelor thesis, 15 hp, 2FE93E, Spring 2017 School of Business and Economics – Linnaeus University in Växjö Authors: Tove Sjöstedt, Kristina Johansson and Sandra Aldin Tutor: Yuliya Ponomareva Examiner: Pia Nylinder Title: Sustainability Report - A study on how six clothing companies balance positive and negative information according to GRI’s principle balance. Keyword: Sustainability Report, CSR, GRI, Global Reporting Initiative, Balance, Strategies, Legitimacy Background: Sustainability Report is about accounting that includes environmental, social and economic impact. The clothing industry is exposed to heavy pressure from both the media and consumers who have high demands on sustainability issues, and it is therefore important to openly communicate the information. As a support to openly communicate the CSR information, the global GRI framework contains guidelines for obtaining comparable reporting in sustainability reporting. A principle that is part of GRI's guidelines is about balance where companies should report both good and bad results. Purpose: The purpose of this study is to investigate the content of Swedish clothing companies' sustainability reports, which report according to GRI's guidelines to see how Swedish clothing companies report negative information and relate to GRI's principle balance in which both positive and negative information should be reported. Method: The study is conducted in the form of a multiple case study. The data collection consists of secondary data where six clothing companies' sustainability reports and annual reports have been examined. Conclusions: The study shows that all clothing companies report both positive and negative information in their reports, but it is predominantly positive information. It also emerged that clothing companies use different strategies when presenting negative information in their reports, which means that the information still can be perceived as positive.

Ett av de viktigaste målen med redovisning är att informationen är jämförbar över tid och mellan företag, detta möjliggör bland annat för investerare att fatta rationella beslut. Idag är det lagstadgat att stora företag ska hållbarhetsredovisa men denna rapportering är flexibel vilket försvårar jämförelser. För att utveckla riktlinjer för hållbarhetsredovisning bildades 1997 Global Reporting Initiative, GRI. En av GRIs principer för att uppnå hållbarhetsredovisning av hög kvalitet är jämförbarhet och syftet med denna studie är därför att undersöka om svenska industriföretags rapportering av företagens miljömässiga påverkan är jämförbar över tid samt företag emellan enligt GRIs princip om jämförbarhet. För att undersöka detta har en analytisk modell tagits fram med hjälp av tidigare forskning. Enligt denna modell finns det fyra faktorer som påverkar hållbarhetsredovisningars jämförbarhet - använda riktlinjer, rapporterade indikatorer, måttenheter samt absoluta och relativa tal. Studien utgick från intressentteorin som innebär att alla intressenter ska behandlas likvärdigt och att företagsledningen ska se till dessa intressenters bästa. En innehållsanalys gjordes av sju företags hållbarhetsredovisningar tre år i rad och rapporterna kodades med hjälp av ett kodningsschema och en kodningsmanual som utformats med utgångspunkt i den analytiska modellen. Dataanalysen visade att hållbarhetsredovisningarna till viss del är jämförbara över tid. Företagen rapporterar i stor utsträckning samma indikatorer och med samma måttenheter från år till år, men rapporterna saknar ofta relativa tal som beskriver förändringen från föregående år. Jämförbarheten mellan företag är något lägre då det skiljer sig åt vilka indikatorer som rapporteras och framförallt vilka måttenheter som används. / One of the most important objectives with accounting is that the information is comparable, both from one year to another and also between companies. This enables stakeholders to make rational decisions. Today, the law requires all large companies to report sustainability data but the requirements are flexible which makes it hard to compare data. To develop sustainability reporting guidelines, Global Reporting Initiative (GRI) was established in 1997. One of GRI’s principles to achieve high quality sustainability reporting is comparability. The aim of this study is to examine whether swedish industry companies’ reporting of their environmental impact is comparable from one year to another and between companies according to GRI’s principle of comparability. To examine this, an analytical model has been developed using previous research. According to this model there are four factors that affect the comparability of sustainability reports - the guidelines used, the reported indicators, the units of measurements, and absolute and relative numbers. The study was based on the stakeholder theory, which says that all stakeholder should be treated equally and that the managements should look to the best interest of the stakeholders. A content analysis of sustainability reports of seven companies over three years was made and the reports was encoded using a coding scheme and a coding manual that had been developed based on the analytical model. The data analysis showed that the sustainability reports partially is comparable from one year to another. The companies report the same indicators and with the same units of measurements from one year to another to a great extent, but often the reports lack relative number that describe the change from the previous year. The comparability between companies is slightly lower because the indicators reported and especially the units of measurements used vary.

Submitted by Daniella Santos (daniella.santos@ufma.br) on 2017-08-15T13:33:28Z No. of bitstreams: 1 Allas Jony Oliveira.pdf: 2990428 bytes, checksum: b7af86743d9c6f03097670f7a7464706 (MD5) / Made available in DSpace on 2017-08-15T13:33:28Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Allas Jony Oliveira.pdf: 2990428 bytes, checksum: b7af86743d9c6f03097670f7a7464706 (MD5) Previous issue date: 2017-07-07 / Over the past few years, concern and demands with environmental issues, companies from all sectors of the economy, as well as their role and the way they carry out their activities. It could not be different with the electricity sector, which is highlighted due to its strategic substance and because it is a public service, even under concession, and should therefore be easier to use in its actions, always aiming at the continuity of the Service Well-being of the population. Aware of this condition of ANEEL, through Resolution n. 444, of 2001, established that all such concessions are mandatorily prepared the Annual Social and Environmental Responsibility Report, in order to show a society as good practices and environmental actions of companies in the energy sector. In this context, the study in question seeks to identify the level of environmental information through electricity distribution companies in the north and northeast of Brazil through the information disclosed in their knowledge of sustainability. We analyzed the sustainability reporting levels of 15 companies in the energy sector based on the Global Reporting Initiative (GRI). The study was based on a qualitative approach, with research searching for a type of description and a use of bibliographic and documentary procedure. A quantification of the evidence was developed based on the information contained in the sustainability statements of companies disclosed in the period from 2013 to 2015. The result of the study indicates that there is strong evidence that as companies evidence environmental issues only by a market obligation to Parties Concerned, and care less than they give in their reports. This indicates a lack of commitment to continuous improvement and improvement of environmental performance. This and most of its findings are basically described in the energy distributors analyzed, to disclose only basic and essential indicators, many of them contained without a fixed supplement. GRI for energy companies, and ignore the other indicators, which show important information for society and interested parties. / Ao longo dos últimos anos a preocupação e as exigências com as questões ambientais vêm aumentando por parte da sociedade de modo que as empresas de todos os setores da economia precisam repensar seu papel e a maneira como desempenham suas atividades. E não poderia ser diferente com o setor de energia elétrica, que ganha destaque devido à sua importância estratégica e por se tratar de um serviço público, ainda que sob concessão, devendo assim ser o mais transparente possível em suas ações, visando sempre à continuidade do serviço e o bem-estar da população. Ciente desta condição a ANEEL, através da Resolução n° 444, de 2001, estabeleceu que todas as concessionárias elaborassem obrigatoriamente o Relatório Anual de Responsabilidade Socioambiental, de forma a mostrar a sociedade as boas práticas e ações ambientais das empresas do setor de energia. Neste contexto, o estudo visa identificar o nível de informação ambiental fornecida pelas empresas distribuidoras de energia elétrica da região norte e nordeste do Brasil através das informações divulgadas em seus relatórios de sustentabilidade. Analisou-se os níveis de evidenciação de 45 relatório de sustentabilidades de 15 empresas do setor de energia elétrica com base na Global Reporting Initiative (GRI). O estudo se baseou em uma abordagem quali-quantativa, com o emprego de pesquisa do tipo descrita e a utilização de procedimentos bibliográfico e documental. A quantificação das evidências foi desenvolvida com base nas informações contidas nos relatórios de sustentabilidade das empresas divulgados no período de 2013 a 2015. O resultado do estudo indica que há forte indício de que as empresas evidenciam questões ambientais apenas por uma obrigação de mercado para com os stakeholders, e se preocupam menos do que dão a entender em seus reports. Esse fato indica falta de compromisso com a melhoria contínua e aprimoramento da sua performance ambiental. Essa constatação é devido a grande maioria das distribuidoras de energia analisadas, divulgar apenas indicadores básicos e essenciais, muitos deles contidos no suplemento setorial GRI para empresas de energia, e ignorar os demais indicadores, que evidenciam informações extremamente importantes e úteis para a sociedade e partes interessadas.

Fokus på hållbarhet i företag ökat kraftigt på senare år. Ett resultat av denna hållbarhetsutveckling är GRI (Global Reporting Initiative), en organisation som utvecklar ramverk och ger vägledning för innehållet i företagens hållbarhetsredovisningar. Svenska Regeringen på initiativ av Maud Olofsson var först i världen med att kräva att alla svenska statliga företag, från och med räkenskapsåret 2008, ska upprätta en externt granskad hållbarhetsredovisning i enighet med GRI:s riktlinjer G3.  Den här studien syftar till att undersöka hur de svenska statliga företagen har påverkats av regeringens nya krav.   Studien innefattar en undersökning av sju statliga företag som idag redovisar hållbarhet i enighet med GRI:s riktlinjer. En kvalitativ fallstudie har använts för undersökningen. Efter intervjuer med företagen kan det fastslås att det nya regeringskravet till viss del är en kostsam process. Det kan även konstateras att redovisning enligt GRI:s riktlinjer medför positiva förändringar i företagens interna processer. Företagen har även blivit mer medvetna om vilken påverkan de har på den hållbara utvecklingen. / Focus on sustainability in companies has increased sharply the last couple of years. A result of this development in sustainability is GRI (Global Reporting Initiative), an organization that develops frames and gives guidance for sustainability reports in the companies. The Swedish government on the initiative of Minister Maud Olofsson was first in the world to demand that all Swedish state-owned companies, from the fiscal year 2008, shall establish an externally audited sustainability reports in agreement with the GRI guidelines G3. This study aims to examine how the Swedish state-owned companies have been affected by the new government requirements.   The study includes an examination of seven state-owned companies, which today reports sustainability in agreement with GRI guidelines. A qualitative case study has been used for the thesis. After interviews with companies it can be stated that the new governmental requirement in some extent is a costly process. It can also be noted that accounting in accordance to GRI guidelines leads to positive changes in the companies internal processes. The companies have also become more aware of the impact they have on sustainable development.

<p>Fokus på hållbarhet i företag ökat kraftigt på senare år. Ett resultat av denna hållbarhetsutveckling är GRI (Global Reporting Initiative), en organisation som utvecklar ramverk och ger vägledning för innehållet i företagens hållbarhetsredovisningar. Svenska Regeringen på initiativ av Maud Olofsson var först i världen med att kräva att alla svenska statliga företag, från och med räkenskapsåret 2008, ska upprätta en externt granskad hållbarhetsredovisning i enighet med GRI:s riktlinjer G3.  Den här studien syftar till att undersöka hur de svenska statliga företagen har påverkats av regeringens nya krav.</p><p> </p><p>Studien innefattar en undersökning av sju statliga företag som idag redovisar hållbarhet i enighet med GRI:s riktlinjer. En kvalitativ fallstudie har använts för undersökningen. Efter intervjuer med företagen kan det fastslås att det nya regeringskravet till viss del är en kostsam process. Det kan även konstateras att redovisning enligt GRI:s riktlinjer medför positiva förändringar i företagens interna processer. Företagen har även blivit mer medvetna om vilken påverkan de har på den hållbara utvecklingen.</p> / <p>Focus on sustainability in companies has increased sharply the last couple of years. A result of this development in sustainability is GRI (Global Reporting Initiative), an organization that develops frames and gives guidance for sustainability reports in the companies. The Swedish government on the initiative of Minister Maud Olofsson was first in the world to demand that all Swedish state-owned companies, from the fiscal year 2008, shall establish an externally audited sustainability reports in agreement with the GRI guidelines G3. This study aims to examine how the Swedish state-owned companies have been affected by the new government requirements.</p><p> </p><p>The study includes an examination of seven state-owned companies, which today reports sustainability in agreement with GRI guidelines. A qualitative case study has been used for the thesis. After interviews with companies it can be stated that the new governmental requirement in some extent is a costly process. It can also be noted that accounting in accordance to GRI guidelines leads to positive changes in the companies internal processes. The companies have also become more aware of the impact they have on sustainable development.</p>