Thesis (M. Environmental Management)--North-West University, Potchefstroom Campus, 2009.

Thesis (M. Environmental Management)--North-West University, Potchefstroom Campus, 2009.

In an increasingly environmentally awareworld, companies are influenced bysustainability thinking and there ismuch talk about certifications,reporting requirements, andenvironmental work. Meanwhile, projectshave become a common way to conductbusinesses, however, without significantenvironmental consideration in theproject process. By using changemanagement in corporate culture andorganizational behavior, we examine howa process of implementation of newapproaches and methods may look like andhow the new work method affects itsusers.This thesis deals with the subject whereenvironmental and sustainabilitythinking is incorporated in projectmanagement. Our ambition is that theresults will lead to greaterunderstanding and awareness in companiesand eventually be developed and fullyutilized. The conclusions first presentthe changes needed to be done in theorganization and its culture and thensome concrete steps to take towards moreeco-friendly project management methodstogether with proposals for reporting.Because the subject is in thedevelopment phase, this is a preliminarystudy and an introduction to a moresustainable project management. Finallythe conclusions present suggestions forfurther studies to get deeperunderstanding in the field. / Miljömedvetenheten och arbetet med att spara på våra resurser tar allt mer fart runt om isamhället. Uttryck som återvinning, energismarta lösningar, förnyelsebar elproduktion ochhållbar avfallshantering får alltmer uppmärksamhet. Detta är högst välmotiverat då vårtnuvarande konsumtionssamhälle inte skulle finnas kvar länge till då vi förbrukar allt mernaturtillgångar, produkter och energi på daglig basis. Aldrig förr har väl uttrycket ingen kangöra allt men alla kan göra något känts så aktuellt som nu. Självklart gäller detta hushåll ochprivatpersoner men framför allt företag och större organisationer vilka ofta spenderar ochförbrukar väldiga resurser. Dessutom är det oftast de som både har pengar och makt attverkligen påverka utgången av konsumerandet.Något annat som blir allt vanligare bland företagens arbetsmetoder är att bedriva sinverksamhet i projektform. I vissa fall har själva företagsidén blivit att man nischat sig helt tillatt skapa och leda projekt åt andra företag, så kallade managementkonsulter.Detta visar alltså flera åtskiljda växande intressen på frammarsch, men bedrivs de utan någrasamband? Företagens befintliga miljöarbete består mestadels i att sätta upp mål vilkaförhoppningsvis kan leda till någon form av certifiering eller intyg på att en viss nivå haruppnåtts. Dessa miljömål har ofta bristfälliga uppföljningar samtidigt som det finns en uppsjöav olika rapporteringsmodeller och certifieringar vilket försvårar kontinuerlig uppdatering avaktuell status inom området.Denna uppsats är gjord på uppdrag av företaget CGI Sweden vilket i vår uppstartsfas hetteLogica. I och med namn- och ägarbytet är de numer ett av världens största IT-konsultbolagmed många stora kunder över hela världen. De har identifierat ett behov av att på projektbasiskunna genomföra kontinuerliga uppföljningar av miljörapportering vilket skulle underlätta förföretag att uppnå sina hållbarhetsvisioner. CGI Sweden miljörapporterar enligt GRI-standardvilket vi haft som utgångspunkt när arbetet startades. Uppsatsens huvudfokus behandlarpotentiella vägar att gå när företag skall genomföra kultur- och organisationsförändringarsamt börja med sitt miljöarbete på projektnivå. Tankar som genomsyrar studien är hurorganisations- och kulturförändringar sker inom företag, om och i så fall hur företag beaktarmiljöarbete inom projektledningen idag, hur stort intresset är att integrera hållbarhet i sinprojektledning, hur man med hjälp av GRI kan utveckla en potentiell framtida metod och vaddetta skulle innebära.En stor del av uppsatsens empiriska material är insamlat från ett flertal intervjuer med insattaprojektledare, chefer och miljöansvariga från företagsvärlden för att få en så tydlig bild sommöjligt av rådande situation och branschernas framtida syn på våra tankar.Utifrån en sammanställning och analys av intervjuerna, GRI-rapporteringar samt teorier omhur förändringsarbete går till har flertalet rekommendationer i form av förslag och tänktalösningar till problemet framkommit och presenteras i resultatet. Detta mynnar ut i slutsatservilka belyser några konkreta steg som är applicerbara. Vi har genom detta arbete även kommitfram till flera tänkvärda förslag till vidare studier.

Master-Arbeit Univ. St. Gallen, 2008.

I årsredovisningslagen (1995:1554) tillkom en ändring (2016:947) som medför att större svenska företag blir tvingade till att upprätta en hållbarhetsredovisning. I en tidigare undersökning framkommer det att nio av tio företag upplever det nya lagkravet som utmanande. Denna studie bidrar därför med kunskap om vilka dessa utmaningar kan vara och vad de kan bero på. Syftet med studien är att uppmärksamma vilka faktorer som ligger till grund för att företag uppfattar implementering av lag (2016:947) som utmanande. Genom detta kan studien bidra med förståelse för det praktiska arbetet vid upprättandet av hållbarhetsredovisningar. Det kan vara användbart för företag som går över från frivillig till lagstadgad hållbarhetsredovisning eller företag som upprättar en hållbarhetsredovisning för första gången i samband med ett lagkrav.För att uppnå syftet har studien utgått ifrån en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer. Det har utförts åtta intervjuer med hållbarhetsansvariga på företag inom modebranschen samt sport- och fritidsbranschen. För att erhålla empiri kring det praktiska arbetet ansågs en kvalitativ metod vara bäst lämpad då det önskades praktiska exempel från informanterna.Studiens resultat kan förklaras med hjälp av implementeringsteorin där egenskaperna förstå, kan och vill presenteras. För att uppmärksamma svårigheter vid implementeringen kommer studien att undersöka om företagen besitter dessa tre egenskaper. Vid implementering av ett beslut är det väsentligt att veta vilka egenskaper företagen har för att förstå styrningenseffekter. Inom implementeringsteorin framgår det att det är mest problematiskt ifall viljan inte finns vid en implementering. Resultatet från studien visar att det finns utmaningar hos företagen som kan kopplas till egenskaperna förstå och kan. Egenskapen vill visar sig i denna studie inte kunna kopplas till företagens utmaningar. / The Annual Account Act (1995:1554) introduced a change (2016:947) which implies that larger Swedish companies are forced to establish a sustainability report. In a previous survey it appears that nine out of ten companies experience the new legal requirement as challenging. This study therefore contributes with knowledge of which these challenges could be and what they may depend on. The purpose of the study is to observe what factors that are the reasons why companies perceive implementation of law (2016:947) as challenging. By this, the study can contribute to understand the practical work in the preparation of sustainability reports. It can be useful for companies that switch from voluntary to statutory sustainability reporting or companies that establish a sustainability report for the first time in a connection with a legal requirement. To achieve the aim, the study has been based on a qualitative research method in the form of interviews. There have been eight interviews with sustainability managers in companies within the fashion industry as well as the sports-and leisure industry. In order to gain empirical knowledge about the practical work, a qualitative method was considered most appropriate because it was desired that the informants provided practical examples. The result of the study can be explained by using the implementation theory where the properties understand, can and will are presented. In order to pay attention to difficulties with implementation, the study will investigate whether the companies process these three properties. When implementing a decision, it is essential to know what properties companies have in order to understand the effects of the control. In implementation theory, it appears that it is most problematic if there is no willingness to implement. The result from the study shows that there is challenges within the companies that can be linked to the properties understandand can. The property will appear in this study unable to connect to the challenges in the companies.

Orientador: Vagner Cavenaghi / Banca: Aldo Roberto Ometto / Banca: Otávio José de Oliveira / Resumo: Diante das novas demandas em prol do desenvolvimento sustentável, é comum ouvir as empresas falando em produtos sustentáveis, em produção "verde". Mas para que essas afirmações sejam realidade existe a necessidade urgente de que as empresas compreendam e incorporem a visão da sustentabilidade aos seus negócios. O objetivo dessa dissertação é apresentar e relacionar os princípios e escopo da Manufatura Sustentável, alinhando-os aos indicadores do Global Reporting Initiative (GRI), demonstrando a viabilidade das empresas utilizarem os indicadores para a gestão das operações com foco sustentável. A dissertação tem como base a revisão bibliográfica sobre a Manufatura Sustentável e de alguns instrumentos que auxiliam a sua implementação, como o Ecodesing, a Produção Mais Limpa e a Avaliação do Ciclo de Vida. O estudo de caso fornece indicadores que evidenciam que o processo de implementação de um processo de produção sustentável é possível, quando realizado de forma estruturada e com a liderança da alta direção na condução desse processo gradual e contínuo. Os resultados obtidos com o cruzamento do estudo de caso com os indicadores, evidenciam que o processo analisado tem potencial para ser efetivamente uma manufatura sustentável, além de estar apto a realizar e divulgar o seu relatório de sustentabilidade, com base no GRI. Os dados obtidos são reforçados numa tabela de indicadores (essenciais e adicionais) com potencial de atendimento. Com isso, essa dissertação demonstra que os indicadores de sustentabilidade também podem ser utilizados como norteadores para a manufatura sustentável / Abstract: Due to the new demands when it comes to sustainable development, it has become very usual for companies to discuss sustainable products, in "Green" production. In order to make these statements true, however, companies need urgently to understand and incorporate the vision of sustainability into their own business. The objective of this dissertation is to present and relate the principles and the scope of the Sustainable Manufacturing, thus aligning them with the indicators of the Goal Reporting Initiative (GRI), demonstating the corporate feasibility in using such indicators to the management of sustainable focus operations. This dissertation is based on the bibliographical review on Sustainable Manufacturing and some instruments which help its implementation, such as: Ecodesing, the Cleaner Production and the Life Cycle Assessment. The case study of a re-refining process provides indicators evidencing that the implementations process of a sustainable production process is possible - when performed in a structured manner and led by the company's high management. This process is gradual and continuous. The results otained when crossing the case study with the indicators show that the process analysis has potential to effectively become a sustainable manufacturing, in addition to being able to perform and divulge its sustainbility report, based on GRI. The data obtained are reinforced in a scorecard (essential and additional) and have attendance potential. This way, this dissertation demonstration that the sustainability indicators can also be utilized as guidelines for the sustainable manufacturing / Mestre

This paper critically evaluates Transnational Corporations' (TNCs) claimed adherence to the Global Reporting Initiative (GRI)'s "labour" and "human rights" reporting guidelines and examines how successful the GRI has been in enhancing comparability and transparency. We found limited evidence of TNCs discharging their accountability to their workforce and, rather, we found evidence to suggest that disclosure was motivated more by enhancing their legitimacy. TNCs failed to adhere to the guidelines, which meant that material information items were often missing, rendering comparability of information meaningless. Instead, TNCs reported large volumes of generic/anecdotal information without acknowledging the impediments they faced in practice.

Made available in DSpace on 2014-06-11T19:26:16Z (GMT). No. of bitstreams: 0 Previous issue date: 2011-01-14Bitstream added on 2014-06-13T19:54:24Z : No. of bitstreams: 1 machado_cg_me_bauru.pdf: 1497021 bytes, checksum: 245786ce11ee984d9fd56a3ea259740e (MD5) / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior (CAPES) / Diante das novas demandas em prol do desenvolvimento sustentável, é comum ouvir as empresas falando em produtos sustentáveis, em produção verde. Mas para que essas afirmações sejam realidade existe a necessidade urgente de que as empresas compreendam e incorporem a visão da sustentabilidade aos seus negócios. O objetivo dessa dissertação é apresentar e relacionar os princípios e escopo da Manufatura Sustentável, alinhando-os aos indicadores do Global Reporting Initiative (GRI), demonstrando a viabilidade das empresas utilizarem os indicadores para a gestão das operações com foco sustentável. A dissertação tem como base a revisão bibliográfica sobre a Manufatura Sustentável e de alguns instrumentos que auxiliam a sua implementação, como o Ecodesing, a Produção Mais Limpa e a Avaliação do Ciclo de Vida. O estudo de caso fornece indicadores que evidenciam que o processo de implementação de um processo de produção sustentável é possível, quando realizado de forma estruturada e com a liderança da alta direção na condução desse processo gradual e contínuo. Os resultados obtidos com o cruzamento do estudo de caso com os indicadores, evidenciam que o processo analisado tem potencial para ser efetivamente uma manufatura sustentável, além de estar apto a realizar e divulgar o seu relatório de sustentabilidade, com base no GRI. Os dados obtidos são reforçados numa tabela de indicadores (essenciais e adicionais) com potencial de atendimento. Com isso, essa dissertação demonstra que os indicadores de sustentabilidade também podem ser utilizados como norteadores para a manufatura sustentável / Due to the new demands when it comes to sustainable development, it has become very usual for companies to discuss sustainable products, in Green production. In order to make these statements true, however, companies need urgently to understand and incorporate the vision of sustainability into their own business. The objective of this dissertation is to present and relate the principles and the scope of the Sustainable Manufacturing, thus aligning them with the indicators of the Goal Reporting Initiative (GRI), demonstating the corporate feasibility in using such indicators to the management of sustainable focus operations. This dissertation is based on the bibliographical review on Sustainable Manufacturing and some instruments which help its implementation, such as: Ecodesing, the Cleaner Production and the Life Cycle Assessment. The case study of a re-refining process provides indicators evidencing that the implementations process of a sustainable production process is possible - when performed in a structured manner and led by the company's high management. This process is gradual and continuous. The results otained when crossing the case study with the indicators show that the process analysis has potential to effectively become a sustainable manufacturing, in addition to being able to perform and divulge its sustainbility report, based on GRI. The data obtained are reinforced in a scorecard (essential and additional) and have attendance potential. This way, this dissertation demonstration that the sustainability indicators can also be utilized as guidelines for the sustainable manufacturing

Kraven från omvärlden om att företag ska ta ett aktivt ansvar för ett hållbart samhälle ökar hela tiden. Företagen ansvarar inte längre bara för att generera en god avkastning till sina aktieägare utan också för att agera för en hållbar utveckling. EU-direktivet som kom 2014 med krav på hållbarhetsredovisning i medlemsländerna införlivades i svensk lag den 1 december 2016 med start för räkenskapsåret 2017. Hållbarhetsredovisningen ska redogöra för hur företag arbetar med miljö, mänskliga rättigheter, sociala förhållanden och motverkande av korruption. Detta berör alla större företag i Sverige som för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppfyller två av tre kriterier att ha överstigit; 350 miljoner kronor (40 miljoner Euro) i nettoomsättning, medeltalet anställda med 250 och en balansomslutning på 175 miljoner kronor (20 miljoner Euro). Wästbygg är ett entreprenad- och projektutvecklingsbolag som bygger och utvecklar logistikanläggningar, kommersiella fastigheter och bostäder. Företaget växer stadigt och har idag cirka 230 anställda. Nettoomsättningen uppnår till drygt 2 miljarder kronor. Inom de närmaste åren kommer man enligt lagen att behöva hållbarhetsredovisa. Syftet med magisteruppsatsen är att hjälpa Wästbygg att genomföra en intressentdialog och väsentlighetsanalys som är det inledande steget i en hållbarhetsredovisning enligt det internationella ramverket GRI. Resultatet ska visa på vilka hållbarhetsfrågor som intressenterna anser ska högst prioriteras och adresseras av Wästbygg. Detta kommer ligga till grund för Wästbyggs första hållbarhetsredovisning med ramverket GRI. Intressentdialogen genomfördes under våren 2017 genom webbaserad enkät, personliga intervjuer och dialog med blivande byggingenjörsstudenter. I väsentlighetsanalysen framkom det enhälligt att intressenterna anser att sociala aspekten hälsa och arbetsmiljö bör vara den högst prioriterade frågan för Wästbygg. Redan idag är frågan prioriterad då Wästbygg är ISO-certifierade enligt standarden för arbetsmiljö: OHSAS 18001. Andra hållbarhetsfrågor som intressenterna anser bör prioriteras av Wästbygg är de ekologiska aspekterna; utfasning av miljö- och hälsofarliga byggnadsmaterial och energieffektiva byggnader och byggarbetsplatser samt sociala aspekten etik och antikorruption.

The purpose of this study was to explore users' and preparers' perception of sustainability reporting, especially for accountants and financial analysts who are involved with the Global Reporting Initiative (GRI) Sustainability Reporting Guidelines and GRI based sustainability or CSR reports in the United States. With the increasing trends to sustainability and corporate social responsibility (CSR), it is important to understand what level users and preparers currently hold towards the sustainability reporting. This study used samples from the following resources: all companies included in the GRI report list as a report preparer group and financial analysts as report users, whose companies' core business focused on social and environmental investing. This study examined four hypotheses concerning general corporate sustainability & reporting and sustainability performance indicators in environmental, economic and social aspects suggested by the GRI Guidelines. This paper contributes to corporate social responsibility and sustainability reporting. This paper studied users' perception of sustainability reporting and corporate social responsibility (CSR). Prior research mainly focused on preparers' perception or attitudes toward sustainability reports (Guthrie & Parker, 1990; Kolk, 2004; Lindgreen et al., 2009; White, 2005). Also, this paper adds to the literature on Global Reporting Initiative (GRI) and its guidelines that have not been extensively studied in prior research. The results revealed that users and preparers agreed on the important issues asked for the general corporate sustainability and reporting, and both groups held similar attitudes towards the environmental, economic and social performance indicators and felt most of them as important to be included in a sustainability report. In addition, both groups indicated the GRI as the preferred standard setting body for sustainability reporting and gave support to GRI for its effort to establish and promote the standards for sustainability reporting. Finally, a considerable number of users and preparers agreed that the GRI report can fairly measure a company's environmental, economic and social performance.