Bakgrund Allmänhetens intresse för hållbarhet har ökat drastiskt de senaste åren vilket även har medfört ett större fokus än tidigare på livsmedelsproducenter och dess påverkan på hållbar utveckling. Företagen har ett stort ansvar gällande deras påverkan på jordens resurser där de genom sin verksamhet förväntas bidra till en hållbar utveckling utifrån de tre aspekterna: social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Detta väljer många mindre företag att redovisa genom att upprätta en hållbarhetsredovisning, men det är även många mindre företag som avstår från att hållbarhetsredovisa. Syfte Syftet med arbetet är att undersöka hur mindre företag inom livsmedelsbranschen arbetar med hållbarhet utifrån sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter samt om det föreligger någon skillnad mellan de företag som väljer att hållbarhetsredovisa och de som inte gör det. Studien syftar även till att belysa anledningar till att mindre företag inom livsmedelsbranschen väljer att inte upprätta en hållbarhetsredovisning. Metod Metoden som har använts i studien är en kvalitativ forskningsmetod. Datainsamlingen har bestått av semistrukturerade intervjuer med fem olika företag inom livsmedelsbranschen samt en dokumentstudie. Det insamlade empirin har tillsammans med den teoretiska referensramen, där bland annat intressentteorin och legitimitetsteorin ingår, hjälpt till att analysera ifall det föreligger några skillnader mellan de företag som hållbarhetsredovisar och de som inte gör det olika gällande deras hållbarhetsarbete. Slutsats Studiens resultat visar att det föreligger en skillnad i hållbarhetsarbetet mellan mindre företag inom livsmedelsbranschen som hållbarhetsredovisar och mindre företag som inte hållbarhetsredovisar. Dessa skillnader förekommer främst i arbetet med det ekonomiska hållbarhetsarbetet, men kan även urskiljas i det sociala och miljömässiga hållbarhetsarbetet där företag som hållbarhetsredovisar tenderar att arbeta mer systematiskt och utförligt vad gäller hållbarhet. De främsta anledningarna till att mindre företag inom livsmedelsbranschen väljer att inte upprätta en hållbarhetsredovisning är brist på resurser samt att de anser att fokus snarare borde ligga på att man faktiskt arbetar med hållbarhet i stället för att redovisa det. / Background The public's interest in sustainability has increased drastically in recent years, which must also have led to a greater focus than before on food producers and its impact on sustainable development. Companies have a great responsibility regarding their impact on the earth's resources, where through their operations they are expected to contribute to sustainable development based on the three aspects: social, economic and environmental sustainability. Many smaller companies have to report this by preparing a sustainability report, but there arealso many smaller companies that refrain from preparing a sustainability report. Purpose The purpose of the work is to investigate how smaller companies in the food industry work with sustainability based on social, economic and environmental aspects and whether there is any difference between the companies that choose to report sustainability and those that don’t. The study also aims to shed light on reasons why smaller companies in the food industry choose not to prepare a sustainability report. Method The method used in the study is a qualitative research method. The data collection consisted of semi-structured interviews with five different companies in the food industry and a document study. The collected empirical data, together with the theoretical frame of reference, which includes stakeholder theory and legitimacy theory, have helped to analyze whether there are any differences between the companies that report sustainability and those that don’t do differently regarding their sustainability work. Conclusion The results of the study show that there is a difference in sustainability work between smaller companies in the food industry that report sustainability and smaller companies that do not report sustainability. These differences occur mainly in the work with economic sustainability work but can also be distinguished in the social and environmental sustainability work where companies that prepare a sustainability report tend to work more systematically and extensively in terms of sustainability. The main reasons why smaller companies in the food industry choose not to draw up a sustainability report are a lack of resources and that they believe that the focus should rather be on actually working with sustainability instead of reporting it.

The “statement” from senior decision-maker is a section in the sustainability           report, where the most “senior decision-maker” of the institution (such as CEO,            chairman, or equivalent senior position) gives the personal view about the           relevance of sustainability to the ​institution and its strategy for addressing           sustainability. Such a statement is one medium used by company leaders to            communicate their attitudes and values to stakeholders in sustainability reports.          Under commercial circumstances, sustainability is also referred to as Corporate          Social Responsibility (CSR). This paper analyzes Chinese and Nordics senior decision-makers’ perception of CSR within the banking sector. The research sample consists of statements of senior decision-makers from sustainability reports of four Chinese banks, respective four Nordic banks. Previous studies show that CSR conception is influenced by cultural and social backgrounds. By analyzing respective Chinese/Nordic senior decision-maker’s statement, this study isaimingtofindout how Chinese/Nordic culture and social concepts are promoted in their respective bank institutions, and therefore lead to different CSR focus and strategies. The results from the study show that Chinese senior decision-makers’ statements are strongly influenced by t​raditional Chinese philosophy and social background, especially Confucian and Taoism, as well as​Xi Jinping’s guidelines delivered at the 19th National Congress of the Communist and the 13th Five-Year Plan. In relation to the Nordic senior decision-makers the gender equality and racial equality were noted. Senior decision-makers of Chinese banks mainly focus on “social stability and progress”, “economic responsibility”, and “customers”,while         senior decision-makers of Nordic banks mainly focus on “economic responsibility”, “customers”, and “environmental protection”. / 公司资深决策者(首席执行官，董事长，或同等级别)会在可持续发展报告中 用一个章节来申明他们的观点。这个章节的内容涵盖可持续发展与该公司组 织架构的相关度，以及该公司可持续发展的战略和对策。公司领导通过这种 形式对股东传达公司的态度和价值观。在商业环境中，可持续发展也经常被 称为公司社会责任(CSR)。 本论文分析了中国和北欧银行业资深决策者们对于企业社会责任的认知。本 论文的研究对象是银行可持续发展报告中资深决策者的陈述观点，它们分别 取自4家中国银行和4家北欧银行。现存的研究指出公司社会责任这一概念以 及对其的认知受到文化和社会背景的影响。通过研究中国和北欧不同银行资 深决策者在可持续发展报告中的陈述及观点，本论文意在深入理解文化和社 会因素是如何在公司中得到，并最终影响公司社会责任的实践和战略。 研究结果显示中国传统哲学和社会背景深刻影响中国银行业资深决策者对于 可持续发展的陈述和观点，特别是儒家思想，道家思想，​和​习近平​在​19大​的 报告，​以及​中国​第​十三​个​五​年​规划。而在北欧，可持续发展报告主要受到性 别平等和种族平等方面​的​影响。在银行可持续报告中，中国的资深决策者主 要关注“社会平稳和发展”，“经济责任”，和“客户”，而北欧的资深决策者主 要关注“经济责任”，“客户”和“环境保护”。

År 2010 infördes en lag om frivillig revision i Sverige. Lagen innebär att företag som uppfyller minst två av följande gränsvärden får besluta om att inte ha någon revisor; högst 3 anställda, högst 3 miljoner i nettoomsättning och högst 1,5 miljoner i balansomslutning. Revision blev därmed frivilligt för mindre företag vilket medförde att företag numera kan välja vilka revisionstjänster som behövs för verksamheten. Detta innebär att företag behöver överväga kostnaderna mot fördelarna med revision. Tidigare forskning har bland annat sett fördelar med revision såsom en tillgång till expertiskunskaper samtidigt som revisionen även underlättar att få tillgång till externt kapital. Däremot har tidigare forskning främst studerat förhållandet i andra länder än Sverige, där många länder dessutom har högre gränsvärden än Sverige. Således kommer denna studie undersöka om tidigare forskning är applicerbar på svenska aktiebolag. Syftet med denna studie är att undersöka vilka företagskaraktäristika som kännetecknar svenska företag som har valt att använda frivillig revision. Detta görs dels i syfte för att öka kunskapen bland revisionsbolag om vilka gemensamma drag som finns för företagen som revideras och vilka företag som tenderar att bli deras kunder. Dels görs detta i syfte att bolag som omfattas av reglerna om frivillig revision ska få bättre förutsättningar att ta beslut avseende revisionsvalet. För att besvara syftet har en kvantitativ tvärsnittsstudie under 2019 genomförts med en deduktiv forskningsansats. Genom ett slumpmässigt urval samlas bolagsinformation in om 2130 företag som omfattas av reglerna om frivillig revision genom Business Retriever, kompletterat med företagens årsredovisningar. Bolagsinformationen analyseras därefter genom en logistisk regression som visar att tillväxt har en negativ påverkan på huruvida företag använder revision, och att företag använder revision i takt med att de blir äldre. Studien ger däremot inte stöd för att skuldsättning, lönsamhet eller storlek har någon påverkan på huruvida företag använder revision. Tidigare forskning visar sig därmed inte vara applicerbar för Sverige som har så pass mycket lägre gränsvärden än många andra länder. / In 2010, a law of voluntary audit was introduced in Sweden. The law implies that companies that meet at least two of the following limit values may decide to not have an auditor; a maximum of 3 employees, a maximum of 3 million in net sales and a maximum of 1.5 million in total assets. Auditing thus became voluntary for smaller companies, which means that companies nowadays can choose which audit services are needed for the business. This means that companies need to weigh the costs against the benefits of auditing. Previous research has, among other things, seen advantages of auditing such as access to expertise, while auditing also facilitates access to external capital. In contrast, previous research has mainly studied the relationship in countries other than Sweden, where many countries also have higher limit values than Sweden. Thus, this study will examine whether previous research is applicable to Swedish limited companies. The purpose of this study is to investigate which company characteristics that characterize Swedish companies that have chosen to use voluntary auditing. This is partly done with the aim of increasing knowledge among auditing companies about what common features exist for the companies being audited and which companies tend to become their clients. Partly, this is done with the aim that companies covered by the rules on voluntary audit will have better conditions to make decisions regarding the audit choice. To answer the purpose, a quantitative cross-sectional study will be conducted in 2019 with a deductive research approach. Through a random selection, company information is collected for 2130 companies covered by the rules on voluntary audit through Business Retriever, supplemented by the companies' annual reports. Afterwards, the company information is analysed through a logistic regression, which shows that growth has a negative impact on whether companies use auditing, and that companies use auditing, as they get older. However, the study does not support that leverage, profitability or size has any influence on whether companies use auditing. Thus, previous research turns out not to be applicable to Sweden, which has lower limit values than many other countries. (This paper is written in Swedish).