<p>Inom vården möter sjuksköterskan många olika människor med dolda sjukdomar. En av dem är celiaki, även kallad glutenintolerans, som är en kronisk, inflammatorisk tarmsjukdom. Celiaki kan drabba både barn och vuxna. Sjukdomen är genetiskt betingad och beror på överkänslighet mot proteinet gluten som finns i sädesslag, men orsaken till sjukdomen är ännu okänd. Idag finns inget läkemedel som botar sjukdomen, utan det är maten som är medicinen. Syftet var att belysa faktorer som vuxna personer med celiaki upplever i det dagliga livet relaterat till den glutenfria maten. Metoden som användes var en litteraturstudie. Databassökningen gjordes i två databaser: CINAHL och Medline mellan åren 1998 – 2005. Studiens resultat bygger på tio vetenskapliga artiklar, som har kvalitetsgranskats. Efter bearbetning av materialet framkom tre huvudkategorier med tillhörande subkategorier: Sociala faktorer – måltidssituation, resor och möte med sjukvården. Psykiska faktorer – känslor och depression. Fysiska faktorer – mag – tarmbesvär och fatigue. I resultatet framkom att celiaki hade inverkan på den sociala funktionen relaterat till den glutenfria maten. Depression är vanligt förekommande vid celiaki och studier har visat att psykolog hjälp är till stor nytta. Förekomsten av mag – tarmbesvär är vanlig trots att en glutenfri diet följs. Celiaki upplevs olika mellan män och kvinnor.</p>

Inom vården möter sjuksköterskan många olika människor med dolda sjukdomar. En av dem är celiaki, även kallad glutenintolerans, som är en kronisk, inflammatorisk tarmsjukdom. Celiaki kan drabba både barn och vuxna. Sjukdomen är genetiskt betingad och beror på överkänslighet mot proteinet gluten som finns i sädesslag, men orsaken till sjukdomen är ännu okänd. Idag finns inget läkemedel som botar sjukdomen, utan det är maten som är medicinen. Syftet var att belysa faktorer som vuxna personer med celiaki upplever i det dagliga livet relaterat till den glutenfria maten. Metoden som användes var en litteraturstudie. Databassökningen gjordes i två databaser: CINAHL och Medline mellan åren 1998 – 2005. Studiens resultat bygger på tio vetenskapliga artiklar, som har kvalitetsgranskats. Efter bearbetning av materialet framkom tre huvudkategorier med tillhörande subkategorier: Sociala faktorer – måltidssituation, resor och möte med sjukvården. Psykiska faktorer – känslor och depression. Fysiska faktorer – mag – tarmbesvär och fatigue. I resultatet framkom att celiaki hade inverkan på den sociala funktionen relaterat till den glutenfria maten. Depression är vanligt förekommande vid celiaki och studier har visat att psykolog hjälp är till stor nytta. Förekomsten av mag – tarmbesvär är vanlig trots att en glutenfri diet följs. Celiaki upplevs olika mellan män och kvinnor.

Bakgrund Antalet personer som är diagnostiserade med celiaki har inte förändrats de senaste åren men trots det har antalet personer som följer en glutenfri kost tredubblats, en förändring som talat för att glutenfri kost blivit en trend. Vuxna med celiaki undviker att äta på café eller restaurang och bidragande orsaker till det är kontaminationsrisk, dålig kommunikation med personalen och restaurangpersonalens otillräckliga kunskap om sjukdomen. Syfte Syftet med studien var att undersöka på vilket sätt celiaki påverkar vardagen, med fokus på måltider utanför hemmet och den glutenfria trenden. Metod Kvantitativ metod i form av en webbaserad enkät valdes som metod. Inklusionskriterierna för att få delta i studien var att personerna måste vara diagnostiserade med celiaki och vara minst 18 år gamla. Enkätsvaren analyserades i SPSS. Chi-2 test, Mann Whitney u test och deskriptiv data användes för analys. Resultat Totalt valde 188 personer att svara på enkäten, 1,1% av respondenterna kände sig alltid trygga att äta utanför hemmet. Yngre kände sig tryggare än de äldre att äta på café/restaurang. Kontaminationsrisk var den faktorn som flest upplevde som orsak till minskad trygghet med att äta måltider utanför hemmet. Den mest framträdande positiva konsekvensen av den glutenfria trenden var ett ökat utbud av glutenfria produkter och den mest framträdande negativa konsekvensen var minskad noggrannhet kring kontaminationsrisk. Slutsats Undersökningen visade att endast ett fåtal deltagare alltid kände sig trygga att äta ute på café/restaurang samt hemma hos andra, vilket kan påverka hur ofta personer med celiaki väljer att äta utanför hemmet. Den glutenfria trenden hade enligt deltagarna medfört både positiva och negativa konsekvenser men resultatet talar för att de positiva konsekvenserna övervägde. / Background The number of people diagnosed with celiac disease has been stable during the recent years, even though the number of people preferring gluten-free food has tripled, this may suggest that gluten-free food has become a trend. The majority of adults with celiac disease avoid eating at café’s or restaurants and the main reason for this are the risk of contamination, poor communication and the lack of restaurant staff's knowledge about celiac disease. Objective The aim of the study was to investigate how celiac disease affects everyday life, focusing on meals outside the home and the gluten-free trend. Method For this study, a quantitative method in the form of web-based questionnaires was used. The inclusion criteria for participating in the study were that people must be diagnosed with celiac disease and be at least 18 years old. The responses from the questionnaire were analyzed in SPSS, Chi -2, Mann Whitney U test and descriptive data were used for analysis. Results In total, 188 chosed to answer the questionnaire. 1,1% of the respondents always felt safe eating outside the home. Younger people felt safer than the elderly did when eating at a café or restaurant. Risk of contamination was the factor that caused least security when eating outside the home. The most significant positive consequence due to the gluten-free trend was increased variety of gluten-free products and the most significant negative consequence was decreased accuracy in contamination risk. Conclusion The study showed that only a few people always felt safe eating at a café or restaurant and at home with others, which can affect how often people with celiac disease choose to eat outside the home. According to the respondents the gluten-free trend had both positive and negative consequences, but the results indicate that the positive consequences were considered.

Syftet med denna studien var att undersöka huruvida den glutenfria dieten förceliakipatienter påverkar det dagliga livet. Frågeställningen är: Hur är det att somvuxen leva med celiaki i vardagen? Hur påverkar kostomläggningen ochtillgänglighet av glutenfri kost det dagliga livet och den privata ekonomin? Elvavetenskapliga artiklar granskades och resultaten i dem tematiserades i fem olikateman. Dessa teman var måltider i hemmet, måltider utanför hemmet, vardagslivetoch sociala aktiviteter, copingstrategier samt ekonomi och tillgänglighet.Resultaten diskuteras med Carnevalis omvårdnadsmodell som teoretiskreferensram. Celiakipatienters inre och yttre resurser balanseras mot kraven somfinns för att klara det dagliga livet. Det visade sig att celiakin och den glutenfriadieten påverkade flera situationer i det dagliga livet. Det upplevdes som svårt attfölja en diet och samtidigt ha ett problemfritt socialt liv, mycket spontanitetförsvann och mycket planering krävdes. Dessutom fann författarna enkönsskillnad i upplevelsen av vad den glutenfria dieten innebar och inkräktade på.I diskussionen berörs framtida värden där sjuksköterskans behov av kunskap tasupp. Slutsatsen baseras på resultaten från de vetenskapliga artiklar som används istudien. / The aim in this study was to make research into whether the gluten-free diet forceliac patients influences their daily life. The issue is: How is it to live with celiacdisease in everyday life as an adult? How does the change in diet and availabilityof gluten-free products influence the everyday life and the private economy?Eleven scientific articles were studied and the results in them is presented in fivedifferent themes. These themes were meal times at home, meal times outside thehome, the everyday life and social activities, coping strategies and economy andavailability. The results are discussed with Carnevali´s model of nursing astheoretical frame of reference. Celiac patients inside and outside resources isbalanced against the requirements necessary to handle daily life. The resultsshowed that the gluten-free diet itself influenced the daily life in severalsituations. The celiac patients experienced difficulties in following the diet and atthe same time having a social life without any trouble A lot of spontaneity wasreplaced by a lot of planning. Moreover, the authors found a sex difference in theexperience of the influence of the gluten-free diet meant and trespassed on. In thediscussion, the future value of nurses knowledge of celiac disease is mentioned.The conclusion is based on the results from the scientific articles that are used inthe study.

Bakgrund Restaurang- och cafébesöken ökar, liksom antalet människor med födoämnesöverkänslighet. Utbudet av glutenfri mat upplevs dåligt av de med celiaki, vilket också innebär svårigheter att äta utanför hemmet. Detta kan medföra en negativ social påverkan av rädsla för att äta mat som kan vara kontaminerad med gluten. Tidigare studier har visat brist av kunskap om födoämnesallergener bland restaurangpersonal. Syfte Syftet med studien var att kartlägga restaurangers och caféers utbud av och kunskap om glutenfri mat, samt att undersöka om intresse fanns för mer information kring glutenfri mat. Metod En anonym enkätstudie genomfördes bland restauranger och caféer inom Umeå tätort, under perioden april till juni 2012. Enkäten bestod av 18 frågor, inklusive ett kunskapstest. Totalt tillfrågades 115 verksamheter varav 102 deltog. Materialet sammanställdes i SPSS 18.0 med signifikansnivån p&lt;0,05. Resultat Glutenfri mat på menyn fanns hos 81 av 102 besökta verksamheter. Av dessa bedömdes 55 ha ett bra utbud, med fyra glutenfria alternativ eller fler. Majoriteten (n=92) kunde också ordna glutenfri mat vid förfrågan. Kunskapstestets resultat gav ett medelvärde på sju rätt av tolv möjliga. God kunskap hade 29 %, medelgod kunskap 36 % och dålig kunskap hade 35 %. Av de respondenter som angett att de kände till glutenintolerans mycket väl, klarade färre än hälften kunskapstestet med goda resultat. Mer information om glutenintolerans önskades av 43 respondenter (n=98). Slutsats Trots att de flesta caféer och restauranger i Umeå erbjuder glutenfri mat, och överlag upplever att efterfrågan är relativt stor, så motsvarar detta inte kunskapsnivån bland respondenterna. Det kan ha förekommit respondenter som övervärderat sin kunskap. Detta skulle kunna innebära en risk att äta mat som sägs vara glutenfri, men som kan vara kontaminerad med gluten. Något de med celiaki bör vara medvetna om. Dessa faktorer pekar mot vikten av att genomföra utbildningsinsatser bland personal inom branschen.

Denna studie är utförd på ett företag i Helsingborg som heter Abdon Finax AB. Företaget startade med mjöltillverkning för att sedan introducera müslin till Sverige. Sedan dess har bolaget fortsatt växa. I dagens samhälle går utvecklingen fort fram. Globaliseringen innebär att konkurrensen ökar och företag tvingas att tävla med varandra om kunderna, vilka ständigt söker bättre kvalitet, lägre kostnader samt kortare ledtider. Detta samtidigt som företagen försöker tjäna mer pengar genom ökad lönsamhet genom bland annat effektivare flöden. På så sätt kan företaget minimera kostnaderna för att kunderna ska kunna tillgodoses samtidigt som företagen tjänar på det. ’’Ibland måste man vara liten för att springa om de stora’’ är ett av Finax valspråk. För att fortsätta ha chansen att springa om de stora krävs flexibilitet i produktionen för att möjliggöra kortare ledtider till kunderna. Syftet med studien har varit att analysera flödet av de glutenfria produkterna på Abdon Finax AB för att finna effektiviseringsområden. För att kunna göra detta har en flödeskartläggning gjorts. Denna gjordes med hjälp av observationer samt intervjuer på företaget. Efter en jämförelse mellan teori och empiri har sedan några kritiska punkter pekats ut för förbättring och effektiviseringsförslag har rekommenderats. Dessa förslag involverar standardisering samt sänkningsförslag på omställningstiderna allt för att företaget ska öka sin flexibilitet och kunna producera i mindre batcher. Vilket ska leda till att ledtiderna minskar och även lagerkostnaderna. I framtiden när ställtiderna har minimerats skulle det vara fullt möjligt att producera efter kundorder vilket minimerar riskerna för att kassera produkter samt minskar lagerkostnaderna ytterligare.

Denna studie undersöker hur grafik kan utformas för att motsvara konsumenters uppfattningar och associationer kring fyra olika kosthållningar; vegetarisk, vegansk, laktosfri och glutenfri. Olika former av kosthållningar blir idag allt vanligare att följa vilket leder till att samhället i stort måste anpassa sig till olika konsumenters behov, däribland restauranger och hur de presenterar innehållet i maten på sina restaurangmenyer. En förstudie utfördes för att undersöka vilka associationer som kopplades till kosthållningarna och utifrån förstudiens resultat inleddes en designprocess som innefattade utformning av kosthållningssymboler till fyra olika restaurangmenyer. Designresultaten värderades genom semistrukturerade intervjuer och utifrån detta kunde vi utläsa att de utformade kosthållningssymbolerna skapade starka associationer till respektive kosthållning, men de var inte tillräckligt inarbetade hos konsumenten för att ge full förståelse. För att utforma grafik som skapar rätt associationer till respektive kosthållning krävdes det att symbolerna placerades i rätt kontext, samt att en förklarande text fanns tillgänglig för att särskilja och förtydliga kosthållningssymbolerna.