Finansiell information ska vara kvalitetssäkrad och ligga till grund för ekonomiskt beslutsfattande för intressenter. En del av denna information berör revisorns åtagande att bedöma ett bolags fortlevnadsförmåga, going concern, och yttra sig kring detta. Tidigare har två steg identifierats i processen att utfärda going concern yttranden men forskare på området menar att det är nödvändigt att lägga till ett tredje steg; med vilken tydlighet yttrandet formuleras. Vad som påverkar utfärdandet och formuleringen av yttranden är oklart men vissa forskare menar attnär klienter är finansiellt stressade utfärdas going concern yttranden och ju mer finansiellt stressat ett bolag är, desto tydligare formulerar revisorn sitt yttrande. I dagsläget saknas en standard för hur svenska revisorer exakt ska formulera sina yttranden. Revisorerna har därmed makten att påverka hur intressenterna uppfattar ett bolags going concern.Syftet med studien var att utforska hur tydligt svenska revisorer formulerar going concern yttranden i konkursbolags senaste revisionsberättelse, samt identifiera hur olika typer av indikatorer på finansiell stress påverkar tydligheten i revisorernas formuleringar av going concern yttranden. Urvalsramen utgjordes av samtliga svenska bolag som gått i konkurs under tidsperioden januari-september år 2014. 4443 bolag undersöktes varav 358 uppfyllde kraven för studien och utgjorde därmed grunden för analys och slutsats. Resultatet framställdes genom ordinal logistisk regression och visar att svenska revisorer i hög utsträckning formulerar tydliga going concern yttranden och att vissa indikatorer på finansiell stress har en påverkan påtydligheten i going concern yttrandena. Studien visar att tre indikatorer på finansiell stress – eget kapital understiger halva aktiekapitalet, underskott i balanserade vinstmedel och långfristiga skulder dividerat med totala tillgångar – inverkar på tydligheten i going concern yttrandena. / Financial information is supposed to be quality assured and form the basis foreconomic decision-making for stakeholders. Some of this information affects the auditor's obligation to assess a company's survival skills, going concern, and to speak about this. Previously, two steps has been identified in the process to issue a going concern opinion but researchers in the field believe that it is necessary to add a third stage; the clarity with which the opinion is formulated. What affects the decision to issue a going concern opinion and the formulation of these opinions is uncertain, but some scholars believe that when clients are financially stressed more opinions are issued. Furthermore they believe that the more financially stressed a company is the more clearly the auditor's opinion is formulated. In the current situation is no standard for how Swedish auditors exactly should formulate their opinions. The auditors thus have the power to influence how stakeholders perceive a company'sgoing concern.The purpose of this study was to explore how clearly Swedish auditors formulates going concern opinions in the bankrupt company's latest audit report, and identify how different types of indicators of financial stress affects the clarity of the auditors formulations. The sampling frame consisted of all Swedish companies that have gone bankrupt during the period from January to September of 2014. 4443 companies were examined of which 358 met the criteria for the study and thus constituted the basis for the analysis and conclusion. The result was produced by ordinal logistic regression and show that Swedish auditors largely formulates clear going concern opinions and some indicators of financial stress has an impact on the clarity of thegoing concern opinions. The study shows that three indicators of financial stress ”equity is less than half the share capital, deficit in retained earnings, long-term debt divided by total assets” affects the formulation of going concern opinions. / <p>2016-06-03</p>

This study examines whether the probability of a firm receiving a going concern modified report or a standard audit report with note disclosure of a going concern uncertainty has increased after the issuance of SAS No. 59. This study also examines whether the probability of a firm having no reference to a going concern uncertainty in its audit report or the financial statement notes has decreased after the issuance of SAS No. 59. The findings provide support for the hypotheses that a firm has a higher probability of receiving a standard audit report with note disclosure of a going concern ('J uncertainty and a lower probability of receiving no reference to a going concern uncertainty in the audit report or the financial statement notes after the issuance of SAS No. 59. However, this study finds no support for the hypothesis that a firm has a higher probability of receiving a going concern modified report after the issuance of SAS No. 59. The findings of this study suggest that the Auditing Standards Board, the government, and the accounting profession should consider the impact of SAS No. 59 on the presence of note disclosure when assessing the success or failure of SAS No. 59 in decreasing the so-called audit expectation gap.

Examensarbete - Civilekonomprogrammet. Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet. Författare: Josefin Pettersson &amp; Robert Håkansson Handledare:  Professor Sven-Olof Yrjö Collin Examinator:  Christopher von Koch Titel: Vad förklarar revisionskvalitet? – En studie om revisorns benägenhet att ge en going concern-varning. Bakgrund och problemdiskussion: Revisionskvalitet har under senare år fått ökat fokus till följd av revisorsskandaler. Kvalitén kan betraktas som låg då ett bolag som gått i konkurs inte fått en varning om fortsatt drift i föregående revisionsberättelse. Det leder till att intressenter kan lida skada till följd av att revisorn medvetet eller på grund av osäkerhet eller svårigheter inte uttryckt en varning. Revisionskvalitén kan påverkas av olika dimensioner när en bedömning av ett företags fortsatta drift ska göras. Dessa har en koppling mot klienten, revisionsbyrån, revisorn, intressenter, relationer och det geografiska läget. Syfte: Uppsatsens syfte är att förklara vad som påverkar revisionskvalitén genom att undersöka revisorernas benägenhet att avge en going concern-varning. Metod: Studien har utgått från tidigare forskning och därmed tillämpat en deduktiv ansats där hypoteser empiriskt har undersökts. Intervjuer har genomförts med fyra revisorer vilka bidrog till en praktisk förståelse för problemområdet. Vidare har en kvantitativ metod använts för att samla in data från svenska konkursbolags årsredovisningar. Data har sedan analyserats med hjälp av statistiska verktyg. Resultat och slutsatser: Revisionskvalitén kan betraktas som låg i Sverige jämfört med andra länder. Vi har funnit att revisorerna i endast 18,9 procent av fallen signalerar en going concern-varning till ett konkursdrabbat företag. Vi fann att revisionskvalitet föreligger när revisionsarvodet och andelen leverantörsskulder är höga då de visar positiva samband gentemot going concern-varningar. Revisionskvalitet föreligger också om klienten är verksam inom informations- och kommunikationsbranschen samt handels- och försäljningsbranschen. Studien tyder på att det finns ett negativt samband mellan styrelsens storlek och going concern-varningar.

That an auditor brings good quality to the work he is performing is of great importance, not only for the company in question but also for its stakeholders. The information that the company disclose gets more credibility because of the auditor quality assurance. That the auditor tenure would affect the quality has been researched with different results, dependent on the legislation in the current country or region. In this paper we study how audit quality is affected of the audit tenure in Sweden. Based on research made in Belgium we have formulated hypothesis with factors that can affect the audit quality. Variables have been developed to measure the factor audit quality using GCW (going concern warning), audit fees, Big 4, the sale in the company and audit tenure. The focus in our paper is, weather the company has gotten a GCW or not, to see the relationship between audit tenure and auditor quality. We have investigated this by studying 19 506 bankrupted companies and 1 117 financially distressed companies. Our study has only been provided by primary data. Through analyses a relationship has been no defined between the tenure and the quality, with a number of explanatory variables. Our study explains that the auditor tenure in bankrupt companies, which tells us that there is no correlation between auditor tenure and audit quality. For the financially distressed companies there is no support for a result. / Att en revisor bringar god kvalitet till arbetet denne utför har en stor betydelse, inte bara för företaget i fråga utan även för dess intressenter. Informationen som företaget lämnar ut får på så vis större trovärdighet tack vare revisorns kvalitetssäkring. Att längden på revisionsuppdraget skulle påverka kvaliteten har det forskats om med olika resultat, utifrån vilket land den utförts i och vilken lagstadgande som råder i respektive land eller region. Vi har i uppsatsen valt att studera hur revisionskvaliteten påverkas av längden på revisonsuppdraget i Sverige. Utifrån forskning som utförts i Belgien har hypoteser utformats med faktorer som kan påverka revisonskvaliteten. Variabler har sedan tagits fram för att mäta faktorn kvaliteten på revisionen med hjälp av GCV, arvode, Big 4, omsättningen i företaget, antal anställda samt revisionsuppdragets längd. Vårt fokus i arbetet är att, utifrån om företagen fått en GCV eller inte, se sambandet mellan revisionskvaliteten och längden på revisionsuppdraget. Detta har vi undersökt genom att studera 19 506 konkursdrabbade företag och 1 117 finansiellt nödställda företag. Undersökningen har endast bestått av insamling av primärdata. Genom analysering har inget samband kunnat fastställas mellan längden på revisonsuppdraget och revisionskvaliteten med ett antal förklarande variabler. Undersökningen visar att längden på revisionsuppdraget i konkursdrabbade bolag inte har något samband med revisionskvaliteten. För de finansiellt nödställda företagen saknas stöd för resultatet.

Aktiebolag ska enligt lag upprätta finansiella rapporter enligt rådande redovisningsstandards, vilka sedan ska granskas av en revisor. Revisorn avger sedan ett yttrande om företagets finansiella ställning, där ett företags förmåga att fortleva som en going concern, med normalt en tidshorisont på tolv månader framåt i tiden, ska tas i beaktande. Om revisorn bedömer ett företags förmåga att fortleva som en going concern som osäker, ska det återges i revisionsberättelsen. Tidigare studier har påvisat att en majoritet av de företag som tilldelas en Going Concern-varning, tenderar att avvika från att upphöra sin existens och således, fortleva. Anledningen till att företag som tilldelas en GC-varning inte upphör sin existens, har vidare förklarats av att det föreligger låg kvalitet i revisorernas granskningar. Aktuell studie tar en annan utgångspunkt och fokuserar på företagen i fråga och inkluderar ett företags kapacitet som en förklaring till att en GC-varning utfaller differentierat. Studien omfattar ett urval av 149 stycken företag som år 2008 har tilldelats en GC-varning. Aktuell studie har kunnat påvisa att det finns indikationer för att en förklaring till att en GC-varning utfaller differentierat är på grund av att revisorer inte tar hänsyn till subjektiva aspekter, det vill säga ett företags kapacitet, utan utgår från objektivt synbara företeelser i företagens finansiella ställning. Kapacitet har i aktuell studie visat sig bidra med en bra förklaring till varför vissa företag tenderar att fortleva, medan andra upphör att existera. Det går med hänsyn till det att diskutera tidigare forskning som talar i termer av revisionskvalitet och snarare förklara differentierade utfall av en GC-varning med att företag har varierad företagskvalitet.

The aim of this master's thesis named Evaluation of company Intersnack a.s. is to estimate market value of the firm as of 31. 12. 2013 for the management needs based on public available data. The thesis written as expert report is divided into several chapters. In the first part are elaborated strategic and financial analyzes. On the results from these two analyzes author should state that company fulfills going-concern principle. Next were prepared value drivers on which base was created financial plan for years 2014 - 2018. For the final evaluation were used yield methods, specifically discounted cash-flow to the firm and economic value added. The result of this master's thesis is estimation of market value of the company in the amount of 3,7 billion CZK.

The overall purpose of this study is to establish whether auditors in South Africa also fail to issue the appropriate audit opinion on the going concern assumption underlying financial statements the reasons for auditors' failure to issue the appropriate audit opinion on the going concern assumption The hypotheses of this study are tested by examining professional auditing standards and secondary data on the going concern assumption conducting an empirical study of listed industrial compames whose listings were terminated because of financial failure This study provides evidence that auditors in South Africa fail to Issue the appropriate audit opinion on the going concern assumption advances specific reasons for this failure / Auditing / M. Comm. (Auditing)

The main objective of this thesis is to determine market value of the company Pivovary Staropramen, a.s. before the merger. Master's thesis is divided into two parts - methodological and practical. Methodological part includes individual steps a procedures, that are used to total value determination of the company. Practical part of the thesis consists especially of strategic and financial analysis, financial planning and company valuation. There is used the model DCF in variant FCFF to determine the market value. For the comparison there is used the book value method. At the end of the thesis there is performed a sensitivity analysis on value growth.

This research considered the perspective of the auditor regarding going-concern reports in light of previous research questions and prior study categorizations. A deeper goal of the study was to find out if a qualitative method would produce a deeper understanding than the quantitative studies of previous research. Interviews were conducted on six Swedish auditors as respondents to learn about their perspectives on going-concern reports. To relate the auditors’ perspectives to previous research, the previous research inspired questions which the respondents answered in their interviews. The previous research inspired questions were then compared and contrasted with the current study’s responses from interviews. This demonstrated differences in obtained information from quantitative researches and a qualitative one. The previous research also offered categorization of the influential factors on auditors. Auditor responses were analyzed according to these categories to demonstrate differences between expected outcomes and the actual outcomes. Agent Theory was utilized in consideration of the auditor as an agent and used the situations and responses of respondent to its fullest without overstepping privacy boundaries.   The research query about auditor perspectives is answered in Results wherein their main concerns are given as raw as possible with rewording only as necessary. Commonalities amongst most respondents included perspectives related to the following: liquidity, cash, financial distress indicators, communications and trust of those communications, experience, changes to key staff or customer figures, auditing standards, regulations, litigations, and mitigating information. The auditors showed behaviors akin to an agent of Agency Theory by utilizing trust risk reduction such as behavioral analysis, corporate culture analysis, and redundancy to check accuracy of data.  The aim to study a qualitative method versus a quantitative method displayed a need for both of the same population to achieve a complete understanding of the perspectives an auditor has for a going-concern report.

Under det senaste decenniet har det förekommit flera företagsskandaler vilket har startat en debatt kring revisionsprofessionen. Intressenterna anser att revisorerna inte har utfört sitt jobb på ett yrkesmässigt korrekt sätt, när de inte ifrågasatt fortlevnaden hos bolag som senare gått i konkurs. Tidigare forskning har visat att revisorerna har dålig träffsäkerhet när de bedömer ”going concern” och när revisorerna utfärdar ”going concern” varningar formulerar de sig på olika sätt. I revisionsstandard 570 återfinns en formulering som revisorerna bör använda, men formuleringarna påverkas av revisorns kompetens och oberoende. Vår studie syftar till att kartlägga revisorernas träffsäkerhet när det gäller ”going concern” för svenska aktiebolag som har gått i konkurs. Vidare identifierar och kategoriserar vi hur ”going concern” varningar har formulerats. Vi utgick från material som vi fick från samhällsvetenskapliga institutionen på Mittuniversitetet i Sundsvall och som innehöll uppgifter från kronofogden beträffande juridiska personer i Sverige som försatts i konkurs av tingrätten under januari till augusti 2010. Vi kodade uppgifter från företagens årsredovisningar som visar att revisorerna har låg träffsäkerhet (16 procent) gällande ”going concern” varningar. När revisorerna ifrågasätter fortlevnaden, är tydligt formulerade varningar i majoritet. I den kategorin är underkategorin med formuleringar enligt revisionsstandard 570 i majoritet. Sammanfattningsvis visar både tidigare forskning och våra resultat att revisorerna har låg träffsäkerhet beträffande bedömning av ”going concern”. Om bedömning av ”going concern” skall ligga kvar hos revisorerna föreslår vi på basis av våra resultat att revisionsstandard 570 bör vara tvingande att använda. / Over the last decade, there have been several scandals which have sparked debate about the audit profession. Stakeholders believe that the auditors have not performed their job in a professionally correct way, when they questioned the viability of companies that subsequently went bankrupt. Previous research has shown that the auditors have poor accuracy when assessing the "going concern" and when auditors issue 'going concern' warning they formulate them in different ways. The auditing standard 570 found a formulation that auditors should use, but the formulations are affected by auditor competence and independence. Our study aims to identify auditors' accuracy in terms of "going concern" for Swedish companies that have gone bankrupt. Furthermore, we identify and categorize how "going concern" warnings have been formulated. We began with the materials we received from the Social Sciences at Mid Sweden University in Sundsvall, which contained information from the enforcement officer concerning legal persons in Sweden who has been declared bankrupt by the District Court from January to August 2010. We coded data from companies' annual reports that show that the auditors have low success rates (16 percent) regarding "going concern" warnings. When the auditors question the viability, are clear warnings in the majority. In that category is the category with the formulations according to the audit standard 570 in majority. In summary, both previous research and our findings that the auditors have low accuracy on the evaluation of "going concern". If the assessment of the "going concern" shall remain with the auditors, we propose on the basis of our results that the auditing standard 570 should be mandatory to use.