Hur sponsring av ändamålsrelaterad karaktär kan användas för att skapa goodwill.

<p>Debattartikel</p>

Syfte: IFRS 3 som infördes 2005 reglerar hur rörelseförvärv ska redovisas och föreskriver att materiella och immateriella tillgångar ska identifieras och redovisas separat. Det övervärde som återstår av köpeskillingen benämns goodwill. Immateriella tillgångar skrivs av årligen medan goodwill skrivs ned då en försämring av värdet skett vilket innebär att det kan vara mer fördelaktigt att allokera en större andel av köpeskillingen till goodwill. Studiens syfte är att undersöka hur köpeskillingen allokeras vid rörelseförvärv och utreda om det finns ett samband mellan ett företags skuldsättningsgrad och hur stor andel av köpeskillingen som allokeras till goodwill vid rörelseförvärv. Avsikten är att undersöka om företag med en hög skuldsättningsgrad väljer redovisningsmetoder som påverkar resultatet positivt.  Metod: Studien omfattar de bolag noterade på NASDAQ OMX Stockholms Large- och Mid Cap-lista som har genomfört rörelseförvärv under 2010. Metoden är kvantitativ. Efter insamling av data från årsredovisningar utfördes en regressionsanalys för att undersöka det eventuella sambandet mellan skuldsättningsgrad och allokering till goodwill.  Slutsatser: Studien visar att hälften av köpeskillingen allokeras till goodwill vid det genomsnittliga rörelseförvärvet. Den minsta andelen av köpeskillingen utgörs av netto materiella tillgångar vilket innebär att de största tillgångarna vid rörelseförvärv utgörs av immateriella tillgångar och goodwill. Studien visar även att företag inte allokerar en större andel av köpeskillingen till goodwill ju högre skuldsättningsgraden är. Således kan studien inte bevisa att företag med en hög skuldsättningsgrad väljer redovisningsmetoder som påverkar resultatet positivt

Titel Goodwillnedskrivningars värderelevans: en studie på svensk marknad Datum 2012-05-25 Författare Anna Fredrikson Finn och Therese van Berlekom Utbildning Ekonomprogrammet – redovisning och ekonomistyrning Kurs 2FE40E – Examensarbete kandidatnivå, 15 högskolepoäng   Inledning: Utvecklingen går mot en mer globaliserad ekonomi och behovet av en harmoniserad redovisning har ökat. Sedan 2005 tillämpar samtliga bolag inom EU IFRS vid upprättandet av koncernredovisning. Detta har påverkat redovisningen av goodwill som numera ska testas för nedskrivning istället för att årligen skrivas av. IFRS öppnar upp för tolkningsutrymme vid redovisning av goodwill och åsikterna går isär gällande hur väl regleringen efterlevs. Forskningsfråga: Ger goodwillnedskrivning en reaktion i börsvärdet på den svenska marknaden? Syfte: Syftet är att ta reda på om goodwillnedskrivningar används av aktiemarknaden vid företagsvärdering i Sverige samt huruvida relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet har förbättras genom IFRS 3. Referensram: Utgångspunkten tas i tidigare forskning på andra marknader och teorier som behandlar ägarstruktur, kapitalmarknadsperspektiv, redovisningens kvalitativa egenskaper, värderelevans samt agentteorin.  Metod: Studien har en deduktiv ansats och en kvantitativ forskningsmetod har tillämpats. Vårt urval omfattar bolag listade på Stockholmsbörsens Large Cap som uppfyller vissa kriterier. Data som ligger till grund för undersökningen består av information från årsredovisningar och är hämtad från Handelsbankens Capital Markets databas. Genom en multipel regressionsanalys undersöks sambandet mellan goodwillnedskrivningar och börsvärde. Resultat och slutsats: Utifrån regressionsmodellen går det inte att finna något negativt samband mellan goodwillnedskrivningar och börsvärde. Därmed dras slutsatsen att goodwillnedskrivningar inte används av aktiemarknaden vid företagsvärdering i Sverige och att syftet med IFRS 3 att förbättra relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet inte uppfyllts.

This study examines factors that influence managers’ choice to recognize goodwill impairment under Statement of Financial Accounting Standards No. 142 (SFAS 142). The debate surrounding SFAS 142’s effectiveness centered on whether the managerial discretion allowed by the standard could lead to biased decisions in managers’ determination of goodwill impairment. I use a conditional logistic regression to compare 130 firms that did recognize the existing impairment losses (write-off firms) to a control sample of 130 matching firms that did not recognize the existing impairment losses (no write-off firms). I find that the likelihood of recognizing the existing impairment losses significantly decreases when the managers have sizable holdings of in-the-money stock options. On the other hand, the likelihood of recognizing the existing impairment losses significantly increases when firms have stronger corporate governance, as measured by percentage of outside directors, percentage of outside directors’ ownership, number of busy directors, and separation of CEO and Chair titles. Additionally, I find that during the period leading up to the SFAS 142 write-off, there have been more favorable changes in corporate governance structures of the writeoff firms, compared to that of no write-off firms. These favorable changes in governance structures occurred to a greater extent in firms that have delayed the recognition of existing impairment losses to the sample period compared to the firms that have been recognizing the write-offs on a timely basis. These results are consistent with the notion that favorable changes in corporate governance induce firms to take SFAS 142 impairment losses, which managers have avoided taking in the prior period. Overall, the results imply that managerial incentives do affect the implementation of standards that expand managerial discretion and highlight the importance of corporate boards in the monitoring of discretion allowed by such standards.

Abstract This article is about the false, misleading advertising and harmful behavior to goodwill in China. Generally speaking, advertisement is the best marketing way and an unique characteristic in the West¡]always mean capitalist society¡^. And advertising is related to the anti-trust law that combines the science of law and economy. After 1979 PRC¡¦s reform, economical power¡]or the market¡^is the greatest concern in their policy-making. In 1987, PRC issued the formal statute of advertising in place of the interim procedures¡]1982¡^. But the first anti-trust law in the world is Sherman Act¡]1890¡^of USA. According to Sherman Act and the rule of ¡§true in advertising¡¨, FTC Act¡]1914¡^stops the false and misleading advertising in USA, because those are unfair competitions. All capitalist countries want a fair and faultless market. After comparing the law against false advertising in USA and Taiwan with China, we will observe how to enforce the anti-trust law. After understanding the differences of those laws in three countries, we could find out whether those work or not. Through the enforcements in these countries, we realize that the capitalist power often affects lawmaking a lot. Therefore, the governments should not neglect demand of market, especially in an immature capitalist society.

Svensk titel: IFRS påverkan på goodwillredovisningen. Engelsk titel: IFRS impact on the accounting of goodwill Författare: Filiph Andersson och Marcus Hydén Utgivningsår: 201505 Handledare: Titti Eliasson Nyckelord: IFRS, goodwill, IAS, nedskrivning   Bakgrund: Före införandet av IFRS regelverket skulle företag skriva av goodwilltillgångar linjärt över en bestämd livslängd i enlighet med ÅRL. Att skriva av en goodwilltillgång med lika stora andelar varje år tog i och med planenligheten ingen hänsyn till den verkliga värdeförändringen hos den underliggande goodwilltillgången. Detta resulterade i att företag ibland även om där inte förelåg ett avskrivningsbehov tvingades till att skriva av värdet på goodwilltillgången. Problem uppstod även när goodwilltillgångarna uppvisade större avskrivningsbehov än de planenliga. Detta resulterade i att goodwilltillgångarna skrevs av i mindre omfattning än nödvändigt. Att tillämpa planenliga avskrivningar leder därför till att redovisningens grad av rättvisandebild riskerar att ifrågasättas. 2005 lanserades IFRS regelverket (International Financial Reporting Standards) i Sverige och gällde då samtliga börsnoterade företag. Ett av huvudsyftena med införandet var att försöka öka graden av rättvisande bild gällande goodwillhanteringen. Detta skulle uppnås genom att företag istället för att tillämpa planenliga avskrivningar nu skulle genomföra årliga nedskrivningsprövningar av samtliga goodwilltillgångar. Målet med att tillämpa nedskrivningsprövningar istället för planenliga avskrivningar var att till en högre grad redovisa goodwilltillgångars beräknade verkliga värden och på så sätt öka graden av rättvisande bild i företagens redovisning.   Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur redovisningen av goodwill förändrats sedan införandet av IFRS regelverket. Syftet är även att få kunskap rörande problematiken som införandet av detta regelverk medfört. Frågeställningen vi ställer oss i arbetet är: Hur har införandet av IFRS regelverket förändrat redovisningen av goodwill?   Metod: Vår empiriska undersökning innefattar tio företag noterade på OMX Stockholm Large cap som alla redovisar goodwill över perioden 2002-2013. Vår uppsats är en blandning mellan ett kvalitativt och kvantitativt tillvägagångssätt. Vi har samlat in data från företagens årsredovisningar samtidigt som vi utarbetat tre antaganden utifrån fem befintliga teorier.  Datan vi samlat in används för att analysera och dra slutsatser gällande de antaganden vi arbetat fram. Teorierna som ligger till grund för antagandena är: Principal-agent teorin, Earning management teorin, Positiv redovisningsteori, Income smoothing och Big Bath.   Resultat: Våra empiriska resultat visar på att den procentuella nedskrivningskostnaden av goodwill rörande valda företag minskar kraftigt över undersökningsperioden. Vi ser även att andelen goodwill i förhållande till totala tillgångar ökar över undersökningsperioden, detta är ett direkt resultat av den reducerade nedskrivningstakten. De största förändringarna ser vi runt åren då IFRS regelverket infördes. Dessa resultat styrks av teorierna Principal-agent teorin, Earning management teorin och Positiv redovisningsteori. Våra beräkningar finner inget stöd för teorierna gällande Income smoothing och Big Bath. Vårt resultat pekar på att företag, efter införandet av IFRS eventuellt tenderar till att använda det nya regelverket som ett verktyg för att minimera sina kostnadsposter gällande goodwill och på så sätt manipulera räkenskaperna. Motivet till detta är att företagsledningar vill presentera så bra resultat som möjligt. Detta har möjliggjorts i och med införandet av IFRS regelverket vars syfte var att öka graden av rättvisande bild genom att tillämpa beräknade verkliga värden. Då beräkningarna av det verkliga värdet till en hög grad bygger på subjektiva bedömningar ifrån företagsledningarna är vår slutsats att det nya regelverket missbrukas av företagsledningar i deras jakt på så stora vinster som möjligt. Med dessa resultat kan vi även ifrågasätta om införandet av IFRS haft den avsedda effekt gällande rättvisande bild som var tänkt eller om det snarare varit kontraproduktivt. Dessvärre kan vi inte med säkerhet dra några definitiva slutsatser då våra resultat och den utveckling vi ser eventuellt skulle kunna vara påverkade av andra faktorer som ligger utanför den här uppsatsens ramar.

Goodwill accounting has for a long time been, and with the implementation of IFRS in 2005, has become an even bigger issue. Critics mean that reporting of goodwill impairments is subject to discretion that can be used by the managers. We have applied a study made by Carlin and Finch (2009) on Nasdaq OMX Stockholm during 2006-2012. Our study contains 50 of the 255 public companies at 2012-12-31. The purpose of the study is to investigate if companies use an opportunistic discount rate when testing for impairment in goodwill and if the relation between goodwill and net profit before taxes, goodwill intensity, is an incentive for opportunism. This has been done by comparing companies discount rates in the reporting of goodwill impairments with theoretical discount rates estimated through CAPM. This study point out that a majority of the companies discount rates are 150 basis points higher than theoretical discount rates, in most of these cases with more than 250 basis points. We cannot prove that the relation between goodwill and net profit before taxes is an incentive for overrated discount rates and can either confirm or reject that companies are acting opportunistically in estimating discount rates in testing for goodwill impairments. Companies’ systematically overrated discount rates give no proof for earnings management through Big Bath Accounting.

Goodwill är en tillgång som till sin natur är svår att definiera och värdera, då den inte utgör något fysiskt objekt. 2005 infördes nya internationella standarder som medförde en avsevärd ökning av omfattningen i de upplysningar som företag måste redogöra för vid innehav av goodwill. De nya riktlinjerna ersatte tidigare svensk normgivning och innebär att företag numera skall pröva goodwillvärdet årligen, istället för att tillämpa årliga avskrivningar som tidigare. De nya riktlinjerna syftade till att ge investerare och andra intressenter en ökad relevans i goodwillposten, då goodwill har kommit att utgöra en allt större del av företagens totala tillgångar. Många menar dock att den årliga nedskrivningsprövningen som nu skall utföras till stor del är baserad på antaganden från ledningen vilket ökar osäkerheten i värdet på goodwill. Med tanke på den osäkerhet som är förknippad med värderingen, är det av största vikt att företag är öppna med vilka underliggande antaganden de baserat sina bedömningar på. Studier baserade på företag utanför Sverige har visat på bristfällig överensstämmelse med den obligatoriska upplysningsplikten enligt IAS 36 punkt 134, därmed syftar denna studie till att undersöka graden av överensstämmelse hos företag som är noterade på Nasdaq OMX Stockholm. Studien baseras på ett stickprov om 61 företag som var noterade på börsen och innehade goodwill under 2012. Studien är utformad så att både kvalitativa- och kvantitativa metoder används. Inledningsvis är studien kvalitativt utformad med kvalitativa tolkningar av upplysningspunkten i IAS 36 och kvalitativ textanalys av företagens årsredovisningar. Vidare kodades de kvalitativa tolkningarna för att sedan kunna sammanställa studiens empiri i tabeller och utföra signifikanstest för att upptäcka eventuella samband. För att kunna uttala oss om hur väl företag uppfyller kriterierna enligt upplysningskravet konstruerade vi ett index som mäter överensstämmelsegraden hos företagen. Studiens resultat visar på stora brister i företagens årsredovisningar vid rapporteringen av goodwill. Förutom att besvara studiens forskningsfråga syftar en del av studien till att studera om det föreligger ett samband mellan å ena sidan överensstämmelsegraden hos företag och å andra sidan segmenttillhörighet och andel goodwill av eget kapital och totala tillgångar. Vi kunde inte identifiera något samband mellan segmenttillhörighet och överensstämmelsegraden, däremot kunde vi identifiera ett samband mellan goodwillandel av eget kapital och totala tillgångar. Studiens resultat bidrar även med ökad insikt i de brister som föreligger rapporteringen av goodwill / Goodwill is an asset that is fundamentally difficult to define and measure, since it is not an physical object. At the start of 2005 new international standards were introduced, this led to a substantial increase in the extent of mandatory disclosure required by companies reporting goodwill. The new international standards replace previous Swedish standards which mean that companies from now on must perform an annual impairment test of goodwill, instead of annual depreciation. Since goodwill has become an increasing share of companies’ total corporate assets, the new standards are intended to provide investors and other stakeholders with greater relevance of goodwill. Several consider, however, that the annual impairment test is now based largely on assumptions by management, which increases the uncertainty in the value of goodwill. Given the uncertainty associated with the valuation, it is vital that companies disclose the underlying assumptions that judgments are based on. Studies based on companies outside Sweden have shown poor compliance with the mandatory disclosure requirements in IAS 36 paragraph 134, thus this study aims to examine the degree of compliance held by companies listed on the Nasdaq OMX Stockholm Stock Exchange. This inquisition is based on a random sample of 61 firms which were listed on Stockholm Stock Exchange and reported goodwill during year 2012. Throughout the study both qualitative and quantitative methods are used. Initially, the study is qualitatively designed with interpretations of IAS 36 paragraph 134 and qualitative textual analysis of corporate annual reports. Furthermore, we recoded the qualitative interpretations into quantitative empirical data which served as a base on which we performed significance tests and analyzed the results. In order to identify the compliance with the criteria of the mandatory disclosure requirements, we constructed an index of compliance. The inquisition show significant weaknesses in the reporting of goodwill. In addition to answering the main question, the study intends to identify whether there is a correlation between the level of compliance and witch segment companies belong to. Furthermore the study intends to test the correlation between the level of compliance and goodwill divided by total equity and total assets. Through this study, we could not identify any correlation between segment belonging and compliance. However, we were able to conclude a correlation between goodwill divided by total equity and total assets. Our results contribute to an increased enlightenment of the shortcomings that exist in the reporting of goodwill

Bakgrund: År 2005 infördes IFRS i EU:s medlemsländer och goodwill redovisas sedan dess i enlighet med IAS 36 och IFRS 3. Den nya regleringen innebär att företag inte längre ska utföra avskrivningar på goodwill, utan de ska istället varje år, eller oftare om nödvändigt, genomföra ett nedskrivningstest mot verkligt värde. En av anledningarna till att IAS 36 infördes var att den tidigare standarden inte ansetts vara tillräckligt värderelevant. Forskningsfråga: Hade värderelevansen i svenska börsnoterade företags redovisning varit högre eller lägre under perioden 2005-2012 om avskrivning av goodwill bibehållits, och vilken avskrivningstid hade i så fall varit mest värderelevant? Tidigare forskning: Det saknas konsensus i litteraturen om avskrivningar eller nedskrivningar är det mest värderelevanta sättet att redovisa goodwill. Exempelvis anser Jenning et al (2001) och Moehrle et al (2001) att avskrivningar av goodwill inte är värderelevanta, medan Ojala (2007) anser att de är värderelevanta, och AbuGhazaleh et al (2012) och Lapointe-Antunes et al (2009)menar att nedskrivningar av goodwill är värderelevanta. Metod: Värderelevansen hos redovisningsmodeller med olika avskrivningstider och med eller utan nedskrivningar testas med regressioner och deras respektive förklaringsgrader analyseras. Grundurvalet består av företag från OMXS, First North och Aktietorget samt företag på dessa marknader som under perioden avnoterats. Resultat och slutsats: Värderelevansen minskar ju kortare avskrivningstider som används. Dagens modell med nedskrivningstest är mer värderelevant än alla de testade avskrivningsmodellerna, med undantag av den modell som skriver av goodwill på 100 år. Allra mest värderelevant är den modell som varken skriver av eller skriver ned goodwill. Varken avskrivningar eller nedskrivningar av goodwill är därmed värderelevanta.