Denna studie ämnar undersöka hur nedskrivningar av goodwill påverkar de framtida kassaflödena för svenska börsnoterade företag samt om det kan finnas agent-teoretiska problem eller resultatmanipulerande incitament som påverkar relationen mellan goodwill och de framtida kassaflödena. I och med att studiens urval består av svenska börsnoterade bolag är IFRS det applicerbara regelverket där studien använder sig av ett kvantitativt tillvägagångsätt för att med ett deduktivt angreppssätt söka svar på de frågeställningar som finns. Omfattningen av studien är 1277 observationer mellan åren 2007 och 2012, vilket innebär att ett företag har blivit identifierat och inkluderat i studien för varje år ett företag innehaft goodwill som redovisad tillgångspost mellan 2007 och 2012. Det empiriska materialet är inhämtat från diverse databaser. Vad gäller tillgångsposten goodwill är den insamlad och därefter manuellt granskad för alla observationer för att säkerställa de kvalitativa krav vi har haft på datamaterialet. För att svara mot studiens primära syfte har hypoteser deducerats från studiens teoretiska referensram. Ur den tidigare forskningen har det även identifierats meningsskiljaktigheter i hur väl de tillämpliga standarderna följs och hur investerare reagerar på nedskrivningar av goodwill, vilket ytterligare stärker de incitament som finns med studien. Den inledande operationaliseringen är en replikering av en tidigare studie för att studera om det finns ett negativt samband mellan nedskrivningar av goodwill och de framtida kassaflödena. Därefter undersöker studien om dessa nedskrivningar kan påverkas av företagens skuldsättningsgrad som en proxy för agent-teoretiska problem, för att slutligen studera hur nedskrivningarna kan vara frukten av resultatmanipulerande incitament i form av bonus till företagsledningen. Värt att nämna är att de två senare operationaliseringarna har tagits fram på eget manér men att dess inspiration har hämtats från den teoretiska referensramen. Det empiriska resultatet visar att nedskrivningar av goodwill och de framtida kassaflödena hade ett signifikant och negativt samband. Implicit innebär detta att nedskrivningar av goodwill genererar lägre kassaflöden i framtiden. Vidare visade det empiriska resultatet inte tillräckliga bevis för att kunna utesluta förekomsten av agent- teoretiska problem. Däremot har studiens resultat empiriskt stöd för att resultatmanipulering inte påverkar sambandet mellan nedskrivningar av goodwill och de framtida kassaflödena. Sammanfattningsvis bidrar resultatet till slutsatserna med att svenska börsnoterade företag följer gällande standard och skriver ner goodwill när ekonomiska omständigheter indikerar lägre framtida kassaflöden. Avslutningsvis kan vi inte utesluta att nedskrivningar beror på andra faktorer än de framtida kassaflödena vilket kan bero på agent-teoretiska problem. Med tanke på att resultatmanipulerande incitament inte har någon inverkan på sambandet mellan nedskrivningar av goodwill och framtida kassaflöden, indikerar resultatet på god etik hos företagsledningar bland svenska börsnoterade bolag.

<p>The problems and the opinions regarding accounting of Goodwill have always been an issue. In the search for a more standardised accounting standard IASB made a series of changes with the implementation of IFRS/IAS, which means that all companies who are listed on any stock exchange in Europe have to follow these new standards. During the process IASB wanted some feedback from the users to get a better understanding of how different participants in the economic market would respond to a number of questions regarding different changes in the accounting. In total IASB got 126 responses for the 'Comment Letters' (CL) they sent out.</p><p>This paper aims to review these CL and examine how different participants will stand on different questions, mainly regarding the elimination of the pooling method and if goodwill is to be amortised but also any opinions regarding the implementation of the impairment tests. The present study comprises 126 CL, which represent participants from all the corners of the Earth. The ones who have answered are big companies, auditors, and private persons such as a professor in economics but also experts and standard setters from different countries.</p><p>Initially there will be a short report for the theories and standards that are crucial in the subject of this study so they will be easier to understand. Subsequently the 126 CL are reviewed with all the relevant information presented in the empirical section of the paper. The result of the study shows that a majority supports IASB´s suggestions with elimination of the pooling method, which is proof of a collective struggle for a more transparent and comparable accounting. The study also shows that there is, in fact, a deviation between big companies and auditors, which is also confirmed by the performance of a chi-two test.</p><p>Finally, the hypothesis regarding differences of opinion depending on what accounting traditions are prevalent was proven to be false since the result showed that there wasn’t any deviations occurring.</p><p>The conclusion of the paper is that different actors always will act from there own purposes and for personal or corporate gain. What is best for you, is not necessary best for others.</p>

Den 1 januari 2005 började redovisningsstandarden IFRS tillämpas på noterade bolag inom Europeiska unionen. En av förändringarna med införandet av standarden är att noterade bolag ska utföra ett årligt nedskrivningstest av goodwill. Detta för att undersöka om det inträffat en värdeminskning av tillgången. Revisorn har en viktig roll i processen genom att kvalitetssäkra de finansiella rapporterna. Syftet med studien är att förklara och ge fördjupad insikt i vilken roll revisorn har vid nedskrivningstest av goodwill, hur de upplever granskningsproblematik som uppstår, och hur de löser den. Studien applicerar akademisk forskning om granskningsproblematik, revisorns roll i processen, samt om hur yrkesroller förändras. Resultatet av studien visar att det uppstår flera granskningsproblem, där subjektiviteten i bedömningarna är den viktigaste förändringen. Vidare påvisar studien att revisorns roll har förändrats, eftersom de samverkar med värderingsexperter.

Fjärrvärmenätet i Lunds stad började byggas 1963 och består idag av 238 km parvisa fjärrvärmerör. Den teoretiska livslängden för fjärrvärmerör är uppskattad till mellan 50-100 år varför det nu börjar bli dags att reinvestera vissa delar. En tydlig indikering om var på fjärrvärmenätet man ska lägga ekonomiska medel för reinvestering eller underhåll är skadestatistik från olika ledningstyper och fabrikat. Kartläggning av fjärrvärmenätets kompensatorer har genomförts och en riskmatris är framtagen baserad på deras geografiska placering och dimension. Resultatet är tänkt att finnas som stöd inför kommande budget på Kraftringen om vilka ledningssträckor som är i störst behov av en reinvestering. Grunden i rapporten är hämtad från en forskningsrapport från 1999 med avseende på redan framtagna riskmatriser för ledningstyp och jordart. Riskmatrisen för ledningstyp är modifierad något utefter Lunds lokala skadestatistik för en bättre tillämpning. Skadestatistiken för Lund jämförs med den nationella skadestatistik som Svensk Fjärrvärme samlade in under 1995-2003. Ledningstyper och fabrikat jämförs där den helgjutna betonglådeledningen i Lund uppvisar en betydligt högre skadefrekvens än nationellt. En annan rörledningstyp som sticker med en högre skadefrekvens är direktskummade fasta plastmantelrör av märket Pan-Isovit vilket troligtvis beror på den tidiga utbyggnaden i Lund. Fjärrvärmenätet i Lund var först i Sverige med direktskummade fasta plastmantelrör redan år 1966 av märket Pan-Isovit vilket kan ha föranlett skador på grund av bristande erfarenhet och barnsjukdomar. Varje ledningssträcka i den lokala databasen har tilldelats en risk som baseras på riskmatriserna för ledningstyp, jordart samt skadestatistik för berörd typ och konsekvensen av ett avbrott beroende på ledningsdimension. Det ger en indikering på risken för avbrott samt konsekvensen av ett avbrott för olika ledningssträckor, dock utan hänsyn till en eventuell ringmatning.   För att en reinvestering ska vara motiverad ska utbytet vara lönsamt. Parametrar som påverkar lönsamheten är värmeförluster, skadefrekvens samt goodwill relativt kunderna. Dessa parametrar är beräknade för samtliga ledningssträckor med befintlig ledning och för reinvestering. Vid värdet ett på goodwill, d.v.s. enbart utebliven försäljning uppnås ingen lönsamhet i en reinvestering för någon ledningssträcka. Det är först vid en goodwill-faktor 8 som lönsamhet uppnås. Ett vanligt värde för goodwill hamnar mellan en faktor 50-100 vilket då gör det lönsamt idag att reinvestera 5,7–8,5 % av fjärrvärmenätet.

<p>The purpose to this study is to find an understanding of the effects of how sponsorship can affect companies and their business and at the same time get a better understanding of how sponsorship is or can be used as a marketing tool in today’s marketing. By using a quality research method we have chosen to use a half structured research method to make it possible to find out how sponsorship as a marketing tool can be used from a company perspective in relation to our chosen thesis. To enhance the readers understanding we describe the base of sponsorship and principals for sponsorship, after that describes a deeper perspective of sponsorship, what sponsorship is, and what factors are needed to be taken into consideration. Further on we illustrate the figure that later on will constitute the analysis with attributes like: association, exposure, relations and integrated communication. We also discuss effects and disadvantages with using sponsorship as a marketing method. </p><p>In the chapter of empirical foundation we reproduce a version from the interview made in</p><p>association with Swedbank AB (publ), Länsförsäkringar Halland and Halmstads Fastighets</p><p>AB.</p><p>The conclusion of this study is that sponsorship, today, is a growing and more often used</p><p>marketing method among Swedish companies. The sponsorship method is used as a</p><p>complement to remaining methods within the promotion mix. Sponsorship is mainly used </p><p>as a public relation tool to constitute the base to give rise to image, customer relations but also</p><p>to build strong brands in a way of be associated with positive and trustworthy values. </p><p>Through sponsorship the companies intentions are to give rise to goodwill, show they are </p><p>trustworthy and also show their involvement in the society. The local sponsorship </p><p>constitute predominantly part of the total Swedish sponsorship. The messages that are </p><p>communicated through sponsorship to the segment have better possibilities to be understood in </p><p>a positive way than traditional advertising. After having studying the comparison of different </p><p>aspects that have been expressed as important variables by the companies included our chosen </p><p>theory for this case study, we believe that the A-ERIC model doesn’t put enough emphasis on </p><p>goodwill and therefore should be extended. This could be strengthening further by describing </p><p>more in-depth how and why companies conduct goodwill. Goodwill increasing sales and how </p><p>much the brand can be strengthened are difficult variables to quantify, which means that a </p><p>concrete result of the effects of sponsorship is hard to calculate.</p><p>Sponsorship and goodwill are used as keywords for this study.</p>

<p>Från och med år 2005 är det obligatoriskt för alla noterade bolag inom EU att redovisa enligt IASB:s standards, IFRS/IAS. En väsentlig skillnad mot tidigare normer är att goodwill inte längre skall skrivas av planenligt, istället skall bolagen göra så kallade ”impairment test”, eller nedskrivningsprövning. Ett impairment test innebär att bolaget per varje balansdag eller oftare skall bedöma om det finns någon indikation på att en tillgång kan ha minskat i värde.</p><p>Oavsett om det finns någon indikation på en värdeminskning eller ej, skall företaget varje år göra en prövning om en immateriell tillgång med obegränsad nyttjandeperiod har minskat i värde genom att jämföra dess redovisade värde med återvinningsvärdet.</p><p>Syftet med min uppsats är att undersöka huruvida noterade holländska bolag efterlever kraven som ställs från standarden IAS 36 p 134. Resultatet ska jag sedan jämföra med en liknande undersökning som tidigare gjorts för bolag noterade på Stockholmsbörsen. Det som gör det hela intressant är att Holland precis har fått en organisation som övervakar finansiella rapporter. I Sverige har vi haft en sådan organisation en längre tid.</p><p>I min undersökning har jag använt ett antal oberoende variabler som jag anser är relevanta i frågan om hur mycket information företagen är villiga att lämna ut. De oberoende variablerna är balansomslutning, omsättning och avkastning på eget kapital. De två förstnämnda är signifikant med storlek på företaget och den sistnämnda kan vara ett annat ord för lönsamhet.</p><p>I undersökningen har jag endast funnit svaga positiva samband mellan de oberoende och den beroende variabeln. Detta betyder att bolag med stor omsättning och balansomslutning inte efterlever kraven från IAS 36 p 134 trots sina stora resurser, och att bolag med hög avkastning på eget kapital inte är rädda att dela med sig av känslig information. Det har även visat sig att bolag med hög lönsamhet inte följer kraven från IAS 36 p 134 i lägre utsträckning än de med låg lönsamhet.</p><p>Reultatet av jämförelsen mellan de svenska och holländska bolagen visade att de holländska bolagen följer kraven i större utsträckning än de svenska.</p>

No description available.

Thesis (M.S.M.)--Regis University, Denver, Colo., 2006. / Title from PDF title page (viewed on Feb. 20, 2007). Includes bibliographical references.

No description available.

The problems and the opinions regarding accounting of Goodwill have always been an issue. In the search for a more standardised accounting standard IASB made a series of changes with the implementation of IFRS/IAS, which means that all companies who are listed on any stock exchange in Europe have to follow these new standards. During the process IASB wanted some feedback from the users to get a better understanding of how different participants in the economic market would respond to a number of questions regarding different changes in the accounting. In total IASB got 126 responses for the 'Comment Letters' (CL) they sent out. This paper aims to review these CL and examine how different participants will stand on different questions, mainly regarding the elimination of the pooling method and if goodwill is to be amortised but also any opinions regarding the implementation of the impairment tests. The present study comprises 126 CL, which represent participants from all the corners of the Earth. The ones who have answered are big companies, auditors, and private persons such as a professor in economics but also experts and standard setters from different countries. Initially there will be a short report for the theories and standards that are crucial in the subject of this study so they will be easier to understand. Subsequently the 126 CL are reviewed with all the relevant information presented in the empirical section of the paper. The result of the study shows that a majority supports IASB´s suggestions with elimination of the pooling method, which is proof of a collective struggle for a more transparent and comparable accounting. The study also shows that there is, in fact, a deviation between big companies and auditors, which is also confirmed by the performance of a chi-two test. Finally, the hypothesis regarding differences of opinion depending on what accounting traditions are prevalent was proven to be false since the result showed that there wasn’t any deviations occurring. The conclusion of the paper is that different actors always will act from there own purposes and for personal or corporate gain. What is best for you, is not necessary best for others.