The aim of this essay is to examine how teachers view their role in an intense school closuredebate regarding a couple of small rural schools in a Swedish municipal, as well as whataffects their standpoint. Based on previous studies regarding the symbolic value of schools inrural areas, the essay hypothesizes that teachers working and/or living in affected rural areasexhibits a stronger citizen agent narrative than teachers working in non-affected urban areas,who are more likely to exhibit a state agent narrative. The results show that teachers viewtheir role differently; teachers who worked and lived in the affected rural area exhibitedstronger political dissatisfaction, and a stronger citizen agent narrative, than teachers whoworked in non-affected areas, who generally exhibited a state agent narrative. The mainfinding of this study is that a majority of the teachers explained their level of engagement byreferring to whether they were personally affected or not; teachers living in threatenedcommunities were, for this reason, the only teachers officially engaged in the protests.

Denna studie syftar till att fördjupa kunskapen om socialsekreterares och familjehemssekreterares upplevelser av samverkan dem emellan inom en kommunal verksamhet beträffande familjehemsärenden. Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats och består av sex semistrukturerade intervjuer med handläggare som är verksamma på en familjehemsenhet och en utredningsenhet i en enskild kommun. På vardera enheten intervjuades tre handläggare som arbetar med familjehemsärenden. Intervjuerna utformades utifrån tre teman som växte fram ur studiens tidigare forskning och teoretiska ramverk. Dessa teman benämns som organisation, handlingsutrymme och samverkan. Samtliga teman syftar till att besvara studiens frågeställningar med fokus på samverkan mellan studiens undersökta enheter. Datan från intervjuerna analyserades tematiskt utifrån studiens teman. Studiens resultat visar att handläggarna från respektive enhet upplever samverkan dem emellan som övervägande positiv. Svårigheterna för samverkan som framkom i intervjuerna handlar om en ostrukturerad organisation och en otillräcklig administration vilket resulterat i bristande kunskap om enheternas ansvarsområden samt bristande resurser i form av tid och personal. Dessa aspekter hindrar även handläggarna att tillvarata sitt handlingsutrymme fullt ut. Resultatet visar även att personkemi och kommunikation är viktiga aspekter för ett välfungerande samarbete mellan handläggarna.

Denna studie undersöker projektet Mirjam, ett ESF-projekt under Arbetsförmedlingens regi som syftar till att utforma metoder samt stötta nyanlända kvinnor med låg utbildningsbakgrund. Det har de senaste åren framkommit att just denna grupp inte får ta del av samma aktiviteter och möjligheter inom etableringsuppdraget samt möter en diskriminerande arbetsmarknad. Deras väg in på arbetsmarknaden och in i samhället blir därför längre och svårare än för män med liknande förutsättningar.Syftet med studien är att undersöka hur projekt Mirjam arbetar med- och förhåller sig till målgruppen: nyanlända kvinnor med låg utbildningsnivå. Och på vilket sätt arbetsmetoder och insatser är kopplade organisationsmålen. Våra frågeställningar är Hur arbetar man inom projekt Mirjam med målgruppen och varför samt hur arbetar man med jämställdhetsperspektivet inom projektet Mirjam och varför?För att analysera den data vi samlat in genom kvalitativa intervjuer med projektmedarbetare, jämställdhetsansvarig samt projektledare har vi använt oss Lipskys teorier kring gräsrotsbyråkraters möjligheter och begränsningar inom myndighetsutöveri och relationen till medborgaren. Det vi tar upp är byråkraternas handlingsutrymme, skapande av klienter, måluppfyllelse och fri vilja.Huvudresultat för studien är att projektmedarbetarna som också är arbetsförmedlare via projektet kunnat gå ur sin myndighetsroll och på så sätt förändra sitt handlingsutrymme. Förändrade relationer mellan arbetsförmedlare och deltagare skapar möjligheter till ett förändrat arbetssätt samt att jämställdhetsmålen som genomsyrar projektet till viss del går emot målsättningen att utgå från individernas förutsättningar och behov som projektet till stor del bygger på.

<p>Sammanfattning</p><p>Studien är ämnad för dem som är intresserade av socialt utvecklingsarbete. Genom att närmare studera insatsen placeringar av barn hos professionella fosterföräldrar som är ett nytt fenomen inom det sociala arbetet i Rumänien, målar studien upp en bild av hur socialt arbete återskapas i ett postkommunistiskt land. Uppsatsens syfte är att förstå socialarbetares praktiska arbete i Rumänien med placeringar av barn hos professionella fosterföräldrar. De två forskningsfrågorna som har besvarats är: vilken roll har socialarbetare i arbetet med placeringar av barn hos professionella fosterföräldrar? och vilket handlingsutrymme och makt har socialarbetare i det praktiska arbetet med placeringar av barn hos professionella fosterföräldrar? För att uppnå studiens syfte har det genomförts en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer. I analysen av den insamlade empirin har teorier om roller, gräsrotsbyråkrater, handlingsutrymme och makt används. Studiens resultat visar att socialarbetare anser sig ha en viss handlingsfrihet i arbetet med barnen och fosterföräldrarna. Organisationens ramar, budget och regelverket begränsar socialarbetarnas befogenheter som i sin tur inskränker deras handlingsutrymme och möjlighet att genomföra sitt arbete så som lagen föreskriver och som de själva önskar. Studiens resultat visar att socialarbetarnas roll skiftar från att vara antingen kontrollanter eller hjälpare eller både och samtidigt, beroende på vem som är klienten: barnet, fosterföräldern eller de biologiska föräldrarna.</p>

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur socialsekreterare arbetar och upplever utredningsarbetet av barn som har varit utsatta för våld och om de anser att de kan leva upp till målet att skydda barnen. För att uppnå syftet svarar vi på de här frågeställningarna: Hur beskriver socialsekreterarna utredningsprocessen? Vilka utmaningar beskriver socialsekreterarna? Hur hanteras utmaningarna? En kvalitativ metod har tillämpats och sju socialsekreterare har intervjuats. Empiriskt material består av transkriberade intervjuer, analyserade utifrån en fenomenologisk metodansats för att fånga intervjupersonernas beskrivningar av det studerade. Resultatet visar att socialsekreterarna upplever hög arbetsbelastning, stress, svåra möten med föräldrar, osäkerhet i bedömningar, att hantera sina känslor och att samverkan med polisen är utmanande. Resultatet har analyserats med hjälp av teorier om coping och gräsrotsbyråkrater. Socialsekreterarna beskriver att utmaningarna kan hanteras genom bland annat kollegialt stöd och att lära känna sina triggers. Analysen visar att erfarenhet och personlighet påverkar de utmaningar som socialsekreterarna upplever och deras strategier för att hantera dessa. En slutsats vi drar är att det finns utmaningar som begränsar socialsekreterares handlingsutrymme, försvårar utredningsarbetet och möjligheten att skydda barn. För att hantera utmaningarna utvecklar och tillämpar socialsekreterare olika strategier.

Sammanfattning Studien är ämnad för dem som är intresserade av socialt utvecklingsarbete. Genom att närmare studera insatsen placeringar av barn hos professionella fosterföräldrar som är ett nytt fenomen inom det sociala arbetet i Rumänien, målar studien upp en bild av hur socialt arbete återskapas i ett postkommunistiskt land. Uppsatsens syfte är att förstå socialarbetares praktiska arbete i Rumänien med placeringar av barn hos professionella fosterföräldrar. De två forskningsfrågorna som har besvarats är: vilken roll har socialarbetare i arbetet med placeringar av barn hos professionella fosterföräldrar? och vilket handlingsutrymme och makt har socialarbetare i det praktiska arbetet med placeringar av barn hos professionella fosterföräldrar? För att uppnå studiens syfte har det genomförts en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer. I analysen av den insamlade empirin har teorier om roller, gräsrotsbyråkrater, handlingsutrymme och makt används. Studiens resultat visar att socialarbetare anser sig ha en viss handlingsfrihet i arbetet med barnen och fosterföräldrarna. Organisationens ramar, budget och regelverket begränsar socialarbetarnas befogenheter som i sin tur inskränker deras handlingsutrymme och möjlighet att genomföra sitt arbete så som lagen föreskriver och som de själva önskar. Studiens resultat visar att socialarbetarnas roll skiftar från att vara antingen kontrollanter eller hjälpare eller både och samtidigt, beroende på vem som är klienten: barnet, fosterföräldern eller de biologiska föräldrarna.

Nilsson, E ”Alla ska ut ifrån systemet”. Om försörjningsstöd ochhandlingsutrymme. Examensarbete i socialt arbete 15 högskolepoäng. Malmöuniversitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete,2018.En kvalitativ studie där fyra socialsekreterare som arbetar med ekonomisktbistånd intervjuats. Studiens syfte har varit att undersöka hur socialsekreteraresom arbetar med ekonomiskt bistånd beskriver sitt handlingsutrymme och vilkafaktorer som påverkar det. Studen är avgränsad till att omfatta socialsekreteraremed minst två års arbetslivserfarenhet och samtliga av socialsekreterarna somdeltagit arbetar inom samma organisation. Studien visar att handlingsutrymmebestår av möjligheten att göra individuella bedömningar, möjligheten att planerasitt arbete såväl som att göra olika prioriteringar. Studien visar också att flerafaktorer påverkar handlingsutrymmet, bland annat socialsekreterarnas uppdragsom regleras av lagstiftaren, organisatoriska skillnader och arbetsbelastning. Trotsförekomsten av potentiellt begränande faktorer så visar studien attsocialsekreterare generellt har en förståelse och acceptans för hur deras uppdragkonstruerats och flera beskriver att de har en tillfredsställande nivå avhandlingsutrymme. / Erika, N. “The purpose of the job is to get clients out of the welfare system”. Astudy about discretion within social welfare in Sweden. Degree project in socialwork 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society,Department of Health and Society, 2018.This study is based on descriptions and experiences of discretion from socialsecretaries within social welfare, in a local context in Malmö, Sweden.Participants in the study were selected based on their work experience,requriements were minimum two years of experience. All participants interviewedworks within the same social office. Discretion is described to be the possabilityto make individual assessments when it comes to granting social benefits, beingable to plan the work in a certain way as well as being able to make differentpriorities among work assignments. This study shows that discretion is related toseveral factors including legal framework, organizational rules and policies aswell as workload. In general, participants describe that many factors potentiallycan limit their discretion, however social secretaties have both understanding andacceptance for rules and policies. In general, this study shows that socialsecretaries despite all do exprience having a certain level of discretion.

Etableringen på den svenska arbetsmarknaden för nyanlända har genom åren varit problematisk, främst för nyanlända kvinnor. För denna grupp har det tagit särskilt lång tid innan de kunnat förvärvsarbeta. Tidigare studier har redovisat att det kan bero på en sämre form av integrering i det svenska samhället, eftersom kommunerna hade det fullständiga ansvaret för detta. För tio år sedan fick Arbetsförmedlingen uppdraget att ansvara för de nyanländas etablering med mer fokus på arbetsmarknaden. Under senare tid har det visat sig att i de etableringsinsatser som myndigheten erbjuder, råder det en skillnad i könsfördelningen mellan dem. Syftet med denna studie är att undersöka och förstå de strukturella orsakerna som påverkar nyanländas kvinnors väg till etablering på den svenska arbetsmarknaden genom deras deltagande på etableringsprogrammet. I studien finner vi att det finns flera olika strukturella bidragande faktorer som påverkar de nyanlända inom etableringsprogrammet. Dessa omfattar den svenska välfärdsmodellen, arbetsmarknaden, Arbetsförmedlingens ledning samt arbetsförmedlarna. Det visar att mekanismer skapas av arbetsförmedlare på grund av olika förutsättningar som gör att de måste anpassa sitt arbete. Dessa förutsättningar handlar bland annat om hög arbetsbelastning, tryck från ledningen och resursbrist. Mekanismerna påverkar nyanlända kvinnor på det sätt att deras intressen och behov undermineras samt att deras deltagande i vissa insatser inte särskilt hjälper deras inträde på arbetsmarknaden.

Detta är en kvalitativ studie som har byggts på upplevelser av barnperspektivet hos verksamma på missbruksvårdande vuxenenheter. Studien har med hjälp semistrukturerade intervjuer och ett hermeneutiskt förhållningssätt givit nya tolkningar och en ökad förståelse för de yrkesverksammas perspektiv på barnperspektivet och dess betydelse inom vuxencentrerat socialt arbete med personer med missbruksproblematik. Begreppen gräsrotsbyråkrat och handlingsutrymme från Lipskys gräsrotsbyråkratiska teori har varit en bidragande faktor till att vi har kunnat skapa en djupare förståelse till hur barnperspektivet påverkar de verksammas arbete. Vi har genom att använda en hermeneutisk tematisk analys kunnat identifiera ett antal relevanta teman kring barnperspektivets betydelse och upplevelser för de verksamma. Dessa teman berörde delar av att arbeta med ett barnperspektiv inom vuxencentrerade verksamheter genom upplevelsen av barnperspektivet, samt dess vikt, barnkonventionens betydelse, implementering, familjeorienterat arbete och att praktiskt beakta barnperspektivet, och den missbrukande föräldern. Studiens resultat visar på att barnperspektivet anses vara viktigt och ha en stor betydelse bland de verksamma på vuxencentrerade enheter då det spelar en viktig roll genom att låta dem se och belysa klienternas barn. De verksamma behöver ha ett tydligt implementerat barnperspektiv med goda direktiv och aktivt engagemang från högre instanser. Vår studie syftar till att ge en större förståelse för hur de verksamma på vuxencentrerade verksamheter ser på barnperspektivet och vilken betydelse det har på dessa verksamheter.

Brottsförebyggande arbete utgör en central del i kriminalpolitiken och är således ständigt föremål för debatt. Debatten har förskjutits från att primärt fokusera på förändringar av ekonomiska och sociala resurser till att förstärka skolans brottsförebyggande arbete och samarbete med andra aktörer. Skolan är en plats där barn och ungdomar spenderar en betydande del av sin tid och anses därför vara en central aktör i det brottsförebyggande arbetet. Skolpersonal bedöms ha möjlighet till att tidigt identifiera, fånga upp “riskelever” och tillhandahålla individuellt stöd. Tidigare forskning har visat att faktorer såsom skolmisslyckanden, socioekonomiska förutsättningar och kriminella umgängen ökar risken för att ingå i kriminalitet. Goda relationer, trygghet, högt skolethos och god samverkan menar forskningen kan motverka riskerna. Trots omfattande forskning om skolans roll i det brottsförebyggande arbetet verkar skolpersonalens perspektiv saknas. Denna studie ämnar att fylla denna kunskapslucka genom kvalitativa intervjuer med grundskolepersonal i Stockholm som behandlar deras uppfattningar av det brottsförebyggande arbetet som utförs. Studien utgår från Lipskys (2010) teori om gräsrotsbyråkrater som utmärker sig genom att arbeta nära andra människor och ha ett stort handlingsutrymme. I och med att brottsförebyggande arbete sker på olika nivåer inom skolverksamheten inkluderar studien perspektiv från både lärare och rektorer. Resultatet visar att båda yrkesgrupperna definierar brottsförebyggande arbete på ett liknande sätt genom bland annat goda relationer, individanpassad skolgång och genom att göra “det lilla extra”. Däremot skiljer sig innebörden av begreppen mellan yrkesgrupperna och således även deras implementering på ett överraskande sätt. Skillnaderna i implementeringen visade sig även påverka yrkesgrupperna på olika sätt.