No description available.

Rådande forskningsläge redogör för grönytors bortfall till förmån för förtätning. Detta sker även i Örebro tätort, där statistik visar att allmänna grönytor i Örebro tätort har minskat (SCB 2015a), trots att Örebro kommun har tydliga styrdokument och riktlinjer som förespråkar det motsatta. Denna motsägelse gör det intressant att i denna kontext skapa en förståelse för planeringsprocessen utifrån förtätning och grönstruktur samt undersöka implementeringen av kommunala styrdokuments gröna såväl som förtätningsvärden. Sammantaget syftar studien till att undersöka hur Örebro kommun förhåller sig till förtätningsidealets påverkan på grönstrukturen. För att skapa en förståelse för planeringsprocessen, implementeringen samt Örebro kommuns förhållningssätt till förtätning och grönstruktur har en kvalitativ fallstudie valts som studiens forskningsstrategi med Örebro tätort som fall. Studiens empiriska material består av kommunala styrdokument: Strategi för arkitektur och byggande samt Grönstrategin, kombinerat med kvalitativa intervjuer med tjänstepersoner från Stadsbyggnadskontoret i Örebro kommun. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes som metod för att analysera studiens empiriska material. För att på ett systematiskt sätt hantera den kvalitativa data utarbetades en teoretisk analysram som sedan kom att ligga till grund för studiens resultat- och analyskapitel. Med hjälp av den teoretiska analysramen synliggjordes en medvetenhet samt en generellt positiv syn på förtätningsidealets påverkan på grönstrukturen, där möjligheten att kombinera en tät och grön stad i Örebro tätort ansågs vara god. Örebro kommuns syn på gröna värden har visats vara i en övergångsfas, från ett fokus på grönområden utifrån dess instrumentella värde till att snarare fokusera på dess egenvärde. Vidare kan en komplexitet i planeringsprocessen samt en paradox i kommunens förhållningssätt till relationen mellan förtätning och grönstruktur till viss del konstateras.

Den växande oron kring textilindustrins påverkan på miljön utmanar klädföretag att ständigt anpassa och förbättra sina sätt att bedriva verksamheterna. Företag idag ser svårigheter i att förbättra sitt vardagliga arbete med hållbarhet, vilket lett till att implementeringen av återförsäljning i verksamheter sett snabb tillväxt under de senaste åren. Till följd av att förändringar i kunders och intressenters krav skiftat mot en mer hållbar praxis, tvingasföretagen upprätthålla konkurrenskraft genom att hitta nya sätt att skapa värde. I takt med att tillvägagångssätt ändras och den totala konsumtionen ökar, har företag börjat samla in och sälja kunders begagnade plagg. Processen banar väg för en ny affärsmodell som skapar nya intäktsströmmar och förespråkar cirkularitet inom företagen. Syftet med studien har varit att definiera vilka tillvägagångssätt företag har använt för att implementera återförsäljning i sina verksamheter. Det har även väckt frågor kring vilka utmaningar företagen står inför vid processen och vilka nya värden som tillförs företaget. För att finna svar har intervjuer med tre klädföretag genomförts, vilka för närvarande arbetar medåterförsäljning. Resultaten visar att integrering av återförsäljning i företagen genererat värden för dem själva, lojala kunder och nya kunder. Skapandet av dessa värden är kopplade till nya inkomstflöden, förvärv av nya kunder och förbättring av både Brand Equity och Green BrandEquity. Olika tillvägagångssätt har förkroppsligats i studien, där värderingar och attityder tillhållbarhet har varit faktorer som haft betydande effekter på utformningen. Företagens storlek och tid på marknaden har också visats vara av betydande karaktär. Utmaningar har hittats i att möta efterfrågan med ett attraktivt utbud och i balanseringen av kvalitet kontra kvantitet. Vidare ser vissa företag i studien sina handlingar som en skyldighet gentemot miljön, varpå andra företag ser sina handlingar mer som en tjänst gentemot sina kunder. Vilka nya värden konceptet skapar beror på företagens kärnvärden; dessa återspeglas i de tillvägagångssätt som tillämpas. / The growing concern for the textile industries’ impact on the environment is challenging companies to constantly adapt and improve their ways of conducting business. As companies face challenges to improve their everyday-business and long-term impact of sustainability, the implementation of second-hand as a business subsidiary has seen a rapid increase in growth in recent years. As changes in customer and stakeholder demands have shifted towards a more sustainable practice, companies are being forced to take on new ways to create value and be competitive. With practices shifting and the overall consumption rising, companies have started to collect and resell their used garments paving way for a new business model that creates new revenue streams and advocates for circularity within the company. The aim with this study has been to define what procedures companies have used to implement resale into their operations. This has also raised questions regarding what challenges the companies face with the process and what new values it brings to the company. To find these answers, interviews with three clothing brands, currently working with resale, have been conducted. The results show that integration of resell in the focal companies has generated values for themselves, loyal customers and new customers. Instances of these values are connected to new income streams, acquisition of new customers and improvement of both Brand- and Green Brand Equity. Different approaches have been embodied in the study, where values and attitudes towards sustainability have been factors that have had significant impacts on the design. The size of the company and the time at the market have also shown influence. Challenges have been found in meeting the demand with the supply and balancing quality versus quantity. As some companies in the study see their actions as a duty towards the environment, others see it more as a service towards their customers. What new values the concept creates, depends upon the core values of the company. Furthermore, this study will be written in Swedish.

När man inom stadsplanering strävar efter att förtäta städer och urbana miljöer blir balansen mellan stad och natur allt viktigare, särskilt som befolkningen växer och behovet av täta städer lika så. Också medvetenheten om funktionerna i dessa grönområden blir betydelsefulla när naturen och dess tjänster ska planeras in som resurser i samhället på en begränsad yta. För att bevara de många värden och ekosystemtjänster som naturen tillhandahåller åt samhället behöver dessa områden skötas på ett lämpligt sätt. Syftet med denna studie är att undersöka naturvård med hjälp av häst i urbana miljöer och de värden det skapar. Vidare utreds hur naturvård kan skapa förutsättningar för olika ekosystemtjänster och gröna värden. Som metod användes en litteraturstudie och en fallstudie bestående av intervjuer och en dokumentstudie med granskning av plandokument. Slutsatsen som drogs från studien är att naturen skapar många värden – ekologiska, sociala och ekonomiska – för samhället och att dessa behöver tas omhand för att samtliga värden ska kunna åtnjutas även framöver. Naturvård med häst är ett på många sätt effektivt sätt att sköta natur och grönområden och därigenom bevara och utveckla de värden och tjänster för vidare nyttjande. Naturvård med häst bidrar även i sig med sociala och pedagogiska värden då djuren är uppskattade av människor och det stimulerar lärande och ny kunskap. Naturvård med häst kan bli mer kostsamt än andra metoder beroende på beställd åtgärd när entreprenör anlitas men vinsterna i de olika värdena anses kunna väga upp den kostnaden. Det finns många värden att hämta från att integrera häst i naturvården helt eller delvis. / In urban planning, there is currently a challenge with keeping the balance between the urban city and the surrounding nature, especially as the population grows and with it the need of cities with high densities. The increasing awareness of the functions that the urban greenspaces provide is important as ecosystem services are planned as resources for the city on a very limited area. To be able to conserve and develop the values and ecosystem services provided by nature it needs to be taken care of in a suitable way. The aim of this study is to investigate urban nature conservation methods with the use horses and what values these methods provide. Also, the conditions for ecosystem services and green values created by nature conservation are investigated. The methods used are a literature study as well as a case study consisting of interviews and a document study.   The conclusion made from the study is that nature provides many values, both ecologic, social and economic, and these values are in need of proper nature conservation to be able to persist and develop in the future. Nature conservation with horses is an effective way to manage nature and maintain and develop values and services in the future. It also provides social and pedagogical values as the horses are appreciated by people and they stimulate learning and taking in new knowledge, especially about nature and ecosystem services. Nature conservation with horses seems more expensive than other methods, depending on the service executed by hired contractor. The gains in the many conserved values are however considered higher than the costs. There are many values that can be acquired by integrating the use of horses in nature conservation, either as a whole or partial.