Det fanns tider då en webbplats lockade till sig användare oavsett hur dåligt den fungerade eller hur dåligt den såg ut. Tekniken var ny och användarna struntade i hur webbplatsen såg ut. Idag är allting annorlunda, företagens webbplats är ofta deras ansikte utåt. Det första som en potentiell kund kommer kontakt med när de söker efter information om olika tjänster och produkter är det på företagens webbplats. Och faktum är, i dagens näringsliv, vill alla företag visa det bästa ansikte för allmänheten. Därför lägger dem flesta företag stör mödan att göra sin webbplats mer tilltalande.“The site has to be more eye-catching -- to "wow" the viewer.” (John Meads 2008)Denna utredning syftar att skapa förståelse för några aspekter inom grafisk design som är viktiga att beakta för en designer som vill öka användbarheten hos en applikation. På så sätt vill vi ge designer möjlighet att skapa webbsidor med hög grad av användaracceptans.Genom att vi gjort en litteraturstudie och en empirisk undersökning har vi strävat efter att undersöka om grafisk design kan bidra till att öka webbanvändbarheten eller om den är bara störande pryl som finns där för dekoration. Vår undersökning visar att det som idag ses som ett problem med grafisk design är att designer utformar antingen användbara eller estetiskt utformade webbsidor. Istället för att se grafisk design som en lösning till de problem som finns kring webbanvändbarhet, uppfattas grafisk design som en källa till problemen.De slutsatser vi kommit fram till, baserat på analysen av litteraturstudien och den empiriska undersökningen är att möjligheten för att designer ska kunna utnyttja grafisk design för att förstärka användbarheten är idag ganska stort. En ursäkt som alltid återkommer i litteraturstudien vi har tagit del av är att tekniken inte räcker till. Men som vi ser idag har tekniken utvecklats enormt vilket gör det möjligt att tillämpa grafisk design. Vi har även utifrån den empiriska undersökningen kommit fram till att grafisk design och användbarhet är två delar som tillsammans utgör en helhet. / Uppsatsnivå: C

<p>Syfte: Vilka eventuella kulturella skillnader är viktiga att ta hänsyn till, då företag ska lansera sitt företags varumärke mot en internationell marknad.</p><p>Metod: Vi har använt oss av en deduktiv hypotesprövning och en kvalitativ metod i form av en multipel fallstudie. Vår empiri har samlats in genom intervjuer som sedan legat till grund för det fortsatta arbetet.</p><p>Teoretiska perspektiv: Vi har valt att använda oss av relevanta teorier som knyter samman semiotik, logotyper och kultur. Dessa teorier har sedan legat till grund för vår analys och vår slutsats.</p><p>Empiri: Vår empiri utgörs av intervjuer med fem olika företag och beskrivning av deras logotyp. Sedan har vi testat dessa fem logotyper på två olika kulturella grupper; människor från Mellanöstern och Latinamerika. Intervjuerna har sammanställts och senare tillsammans med den teoretiska referensramen tolkats och analyserats. Vi har även fått vår uppsats kommenterad av en expert på logotyper.</p><p>Slutsatser: Utifrån vår analys har vi kommit fram till att det finns kulturella skillnader som kan vara av betydelse vid uppfattandet av olika logotyper.</p>

Syfte: Vilka eventuella kulturella skillnader är viktiga att ta hänsyn till, då företag ska lansera sitt företags varumärke mot en internationell marknad. Metod: Vi har använt oss av en deduktiv hypotesprövning och en kvalitativ metod i form av en multipel fallstudie. Vår empiri har samlats in genom intervjuer som sedan legat till grund för det fortsatta arbetet. Teoretiska perspektiv: Vi har valt att använda oss av relevanta teorier som knyter samman semiotik, logotyper och kultur. Dessa teorier har sedan legat till grund för vår analys och vår slutsats. Empiri: Vår empiri utgörs av intervjuer med fem olika företag och beskrivning av deras logotyp. Sedan har vi testat dessa fem logotyper på två olika kulturella grupper; människor från Mellanöstern och Latinamerika. Intervjuerna har sammanställts och senare tillsammans med den teoretiska referensramen tolkats och analyserats. Vi har även fått vår uppsats kommenterad av en expert på logotyper. Slutsatser: Utifrån vår analys har vi kommit fram till att det finns kulturella skillnader som kan vara av betydelse vid uppfattandet av olika logotyper.

Det finns många företag som väljer att använda internet som marknadsplats, där de kan sälja allt online. Det kan vara vissa företag som tror att det räcker med att webbplatserna finns uppe på nätet och fungerar vilket det inte gör. Det är viktigt att e-handelsplatserna är användbara, annars kan kunderna lämna webbplatsen utan att handla varor.Det finns vissa regler för att kunna bygga en användbar e-handelsplats. För att kunna förbättra användbarheten på e-handelsplatser har jag valt att göra en undersökning på vissa flyghemsidor och se om de följer de regler som finns under teoretiska referensramen i denna studie. För att kunna göra denna undersökning har jag fått hjälp ut av åtta testdeltagare. De åtta testdeltagare består av fyra vana dataanvändare och fyra ovana dataanvändare. Syftet med denna studie blir att se vilka designprinciper som påverkar vilka användbarhetskriterier samt ta fram principer och se vilka principer som hindrar mot en användbarsida.Studiens slutsats är baserad på analysen som kommer ifrån av teorin och empirin. Under slutsatsen besvaras huvudfrågan, vilka designprinciper påverkar vilka användbarhetskriterier? Huvudfrågan besvaras genom att besvara på delfrågorna. / Program: Systemvetarutbildningen

Studiens huvudområde är marknadsföring genom skapandet av gemenskap och spridning genom Word of Mouth (WoM). Att vara medveten om detta område som grafisk designer kan underbygga träffsäkerheten i den grafiska delen av marknadsföring och kommunikation. Forskningsfrågan som studien vill besvara är: Hur bidrar grafisk design till spridning genom Word of Mouth och till ett varumärkes värdeskapande relationer med och mellan kunder? För att kunna hitta svar utförs en fallstudie av företaget Musette. Metoderna som används i studien är webbaserat frågeformulär samt visuell retorisk analys. Materialet som analyseras är svaren på formuläret samt två representativa inlägg på instagram. Analyserna baseras på Bourdieus teorier om former av kapital och Aristoteles retorik. Studien visar att de komponenter den grafiska designern bör stärka för en lyckad spridning via WoM är engagemang, trovärdighet, kompetens, gemenskap och ett bra personligt bemötande.