The market for sustainable corporate bonds is booming and has been for the pastyears. Swedish real estate companies were first with issuing green corporate bonds andresponsible for the largest amount of issued corporate bonds. However, in the socialand sustainability corporate bond market, the sector is lagging. Why would companiesissue sustainable bonds instead of regular, as it involves more issuing costs and morerequirements? Are green bonds a less risky asset and why have not thesocial/sustainability corporate bond market boomed yet?A proven method is applied by a matching approach using Mahalanobis distance withfocus on green corporate bonds issued by Swedish real estate companies at NasdaqNordic’s sustainable debt list. We compare green and traditional bonds by mean andmedian using paired t-test and Wilcoxon test. Our results conclude that the premiumon green bonds amounts to an average of 13.0 basis points with a median value of 13.6basis points, both at the 1% significance level.Interviews are held with issuers, investors, banks, and rating institutes for a deeperunderstanding behind incentives and the sustainable bonds market. Most respondentsmean that a sustainable label is connected to a premium. Besides an economicincentive, most of the respondents mean that issuing sustainable bonds is a valuablesignaling element to show the market a company’s sustainable commitment.Respondents further say that social and sustainability bonds are lagging due to thelack of key performance indicators (KPIs), regulations, and that such engagementrequires too small investment volumes. With further regulations, the risk ofenvironmental, social, and governance (ESG) washing is minimized, and respondentsbelieve that greenwashing is particularly becoming rarer as the market is maturing.Finally, the respondents all believe in further growth in both green, social andsustainability bonds, but to varying degrees.Our results conclude that there are many incentives in adding the sustainability factorin the capital structure to reduce financial costs as well as improving (or maintaining)brand image. We hope our results can give further incentives to issue sustainable debtas well as bring a deeper understanding to the challenges slowing down thedevelopment of social and sustainability bonds. / Marknaden för hållbara företagsobligationer blomstrar och har gjort det under desenaste åren. Svenska fastighetsbolag var först med att emittera grönaföretagsobligationer och står för den största utestående volymen av emitteradeföretagsobligationer. Däremot halkar sektorn efter när det kommer till sociala ochhållbarhetsobligationer. Varför skulle företag ge ut hållbara obligationer när detinnebär högre emissionskostnader och högre krav? Är gröna obligationer en mindreriskabel tillgång och varför har vi inte sett samma utveckling för sociala/hållbarhetsföretagsobligationsmarknaden?En beprövad matchningsmetod utförs genom att tillämpa Mahalanobis avstånd medfokus på gröna företagsobligationer utgivna av svenska fastighetsbolag på NasdaqNordics hållbara obligationslista. Vi jämför den initiala avkastningen utifrånmedelvärde och median med hjälp av parat t- test och Wilcoxon test. Våra resultatvisar att greenium i genomsnitt uppgår till 13,0 räntepunkter med en median på 13,6räntepunkter, båda på 1% signifikansnivå.Intervjuer genomförs med emittenter, investerare, banker och kreditvärderingsinstitut för att få en djupare förståelse för underliggande incitament och marknadenför hållbara obligationer. De flesta respondenter anser att en hållbar märkning ärkopplad till en premie. Utöver det anser respondenterna att emittering av hållbaraobligationer är en värdefull signal för att visa företagets hängivenhet till hållbarhet,där enbart investerare motsätter sig. Respondenterna menar vidare att sociala ochhållbarhetsobligationer halkar efter på grund av bristen på nyckeltal, regleringar ochatt sådana investeringar omfattar för små volymer. Med ytterligare regleringarminimeras risken för environmental, social och governance (ESG) washing, därrespondenterna anser att greenwashing framför allt blir mer sällsynt i takt med attmarknaden mognar. Slutligen tror samtliga respondenter på ytterligare tillväxt i bådegröna, sociala och hållbarhetsobligationer, dock i varierande grad.Våra resultat visar att det finns många incitament att lägga till hållbarhetsfaktorn ikapitalstrukturen för att minska finansiella kostnader samt förbättra (eller bibehålla)ett företags varumärke. Vi hoppas att våra resultat kan ge ytterligare incitament attemittera hållbara obligationer samt ge en djupare förståelse för de utmaningar sombromsar utvecklingen för sociala obligationer och hållbarhetsobligationer

This thesis studies the yield differential between green bonds and conventional bonds, the so called green premium or "greenium". By deriving a theoretical model that includes investors' preferences for green assets, two hypothesis are formulated: There exists a negative green bond premium and The negative premium is larger in absolute terms in countries with high environmental performance. In order to estimate the premium, synthetic conventional bonds are constructed having the same characteristics as the green bonds. Two different matching methods are used to construct the synthetic bonds, one based on maturity and one based on correlation. The findings of this study suggest a significant negative green premium between -0.29 and -0.78 basis points. Also, the green premium is more than twice as large, in terms of absolute value, if the issuer is based in a country which has a high environmental performance.

Background: The impact of climate change on people's health and lives is a growing concern, with viruses, malnutrition, and heat stress potentially causing up to 250,000 deaths per year between 2030-2050. To address this issue, organizations and institutions are taking action to create a more sustainable world. One major step was signing the Paris Agreement in 2015, and financial investors have also taken on greater responsibility for the environmental transition. In response, green bonds have become increasingly popular. The key difference between a green and conventional bond is that the green bond is issued with the specific purpose of financing green projects. However, investors are still unsure about the financial performance of green bonds compared to conventional bonds, as the costs of issuing them may impact profitability and economic benefits. Purpose: This report examines how the premium on green corporate bonds, i.e., greenium, evolves over time. The main objective is to assess the performance of green bonds compared to conventional bonds in terms of yield to maturity and the impact of a bond’s green label. To gain a thorough understanding of the development of greenium over time, it is important to examine the factors that influence the yield differences between green and conventional bonds. This analysis of the existence and evolution of greenium and its driving forces can offer valuable insights to investors interested in sustainable finance and green instruments. Method: This study analyzed 267 green corporate bonds and 3,997 conventional corporate bonds issued globally between 2015-2022. The greenium was calculated by comparing green and conventional bonds' average yield to maturity. Additionally, three OLS regressions were conducted to assess the impact of a bond's green label and factors driving the yield to maturity of both green and conventional bonds, respectively. The regressions included control variables such as green label, issuer rating, time to maturity, seniority, and local currency. Conclusion: After analyzing the results, we found that conventional bonds performed better in yields than green bonds over the entire sample. However, in specific individual years, the green bonds outperformed the conventional bonds, indicating that the greenium is not negative each year separately. Regardless, conventional bonds generate higher yields over the whole sample period, implying that greenium exists. The green label does not significantly influence the variance of bond returns in all time periods, suggesting that investors' preference for environmentally friendly bonds is inconsistent across the entire sample. Additionally, the determining factors for conventional bonds are more predictable than for green bonds, and the future events of green bonds can be challenging to forecast due to the larger variation in the effects on yield to maturity.

Bakgrund: Enligt Friedmans (1970) klassiska teori ska ett företags primära mål vara att maximera aktieägarvärdet. Däremot rör vi oss nu mot hållbara finansiella marknader, vilket ställer krav på att företag inte enbart har aktieägare som huvudfokus, utan engagerar sig för alla intressenter. Detta väcker frågan om huruvida investerare värdesätter hållbara investeringar bortom faktorer som risk och avkastning, och om de är villiga att betala mer för en investering som gör nytta för samhället. Tidigare forskning har visat varierande resultat och denna studie upplever att det finns en brist på kunskap angående eventuell greenium på svenska obligationsmarknaden under verkliga marknadsförhållanden. Syfte: Syftet med studien var att undersöka och analysera om det existerade någon premie på gröna obligationer, även kallat greenium, gentemot konventionella obligationer. Studien undersökte vidare sambandet mellan spread och variablerna löptid, GII, kupongränta och YTM, samt deras påverkan på premien för gröna obligationer i Sverige. Metod: För att besvara studiens frågeställningar använde studien sig av en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats. Studiens syfte uppfylldes genom en multipel linjär regression och en hypotesprövning på obligationer emitterade under perioden 2018-01-01 till 2023- 06-27. Resultat: Resultatet i studien visade att löptid, kupongränta och YTM hade en signifikant positiv effekt på spreaden, vilket innebär att dessa variabler påverkar prissättningen av obligationer. Däremot hade inte GII någon signifikant påverkan på spreaden, vilket innebär att om en obligation är grön eller konventionell inte verkade spela en avgörande roll i prissättningen. Vidare visade studien att det inte fanns tillräckligt med bevis för en statistiskt signifikant skillnad i spread mellan gröna obligationer och konventionella obligationer, vilket implicerade att greenium inte existerade.

Background: With increasing environmental concerns, green finance has emerged as a key driver for promoting corporate sustainable initiatives. Among these green financing options, green bonds have gained increased popularity. Given the expanding demand for green bonds compared to conventional bonds, a potential yield difference between these two financial instruments is argued, giving rise to the phenomenon known as the Greenium. Similarly, at the corporate level, firms experience a higher propensity to present themselves as environmentally friendly to capitalize on this sustainability preference. This can be achieved through the integration of ESG incentives into their operation.  Purpose: This thesis aims to investigate whether a predictable probability exists between the Greenium and the incentives of U.S. Small Cap companies to adopt an initial ESG score. Such a relationship would imply that the Greenium could serve as a market indicator predicting corporations’ response to increasing sustainability demand. Method: To address the purpose, this thesis uses a quantitative strategy with a positivistic deductive approach and utilizes a panel data logit model with a binary dependent variable. The main data consists of the companies' reported financial performance for each firm-year until it receives the initial ESG score, collected for the period 2015 to 2023 for U.S. Small Cap firms.  Conclusion: The findings advocate a positive effect of the Greenium, serving as a sustainability market indicator, on the probability of Small Cap U.S. firms adopting an initial ESG score; however, its effect is industry related. Certain industries are observed to demonstrate a greater response to increases in the Greenium, with the Consumer Cyclicals industry exhibiting the strongest relationship.

Under den senaste tiden har intresset för hållbarhet lett till emittering och ökad efterfrågan på gröna obligationer. Sverige emitterade sin första gröna statsobligation den 9 september år 2020 i syfte att bidra till att uppnå Sveriges klimatmål. I denna uppsats undersöks avkastningen för den gröna statsobligationen och i synnerhet om det finns någon grön premie för den gröna statsobligationen jämfört med konventionella statsobligationer. Data från totalt 58 konventionella statsobligationer och statsskuldväxlar samt en grön statsobligation används mellan perioden 9 september år 2020 till 11 mars år 2024. Resultaten visar att det finns en positiv grön premie för Riksgäldens gröna statsobligation. Storleken för den gröna premien är estimerad, och uppskattas vara runt 2 till 2,5 baspunkter. Resultatens betydelse diskuteras utifrån utgivares, beslutsfattares och investerares intressen.

Syftet med rapporten är att undersöka och analysera motiv och ekonomiska incitament bakom fastighetssektorns deltagande på den gröna obligationsmarknaden i Sverige. Rapporten diskuterar huruvida en grön premie eller ett Green bond premium, även kallat Greenium, existerar samt hur stort detta är. Greenium är skillnaden mellan räntan på en grön obligation och en traditionell obligation. Vidare analyseras anledningar till att ett Greenium skulle uppstå. En diskussion förs huruvida det är mer ekonomiskt lönsamt att köpa gröna obligationer i jämförelse med traditionella obligationer. År 2007 utfärdade Världsbanken den första gröna obligationen i världen i samarbete med SEB. Sedan gröna obligationens uppkomst har marknaden vuxit till ett globalt värde på över 300 miljarder dollar. Vasakronan utfärdade världens första gröna företagsobligation 2013, efter det fick marknaden i Sverige sitt största uppsving och sedan dess har marknaden vuxit kraftigt. Gröna obligationer har samma ekonomiska egenskaper som traditionella obligationer men skillnaden är att intäkterna från gröna obligationer måste finansiera miljö- eller klimatvänliga projekt. Gröna obligationer medför en del risker för aktiva aktörer. Dessa risker är bland annat anseenderisk, greenwashing och asymmetrisk information. Med tanke på den enorma påverkan företag idag har på miljön är det lämpligt att dessa tar ansvar för sina utsläpp och andra negativa externa effekter. Genom konceptet Corporate Social Responsibility har företag tagit mer ansvar för hur de påverkar samhället ur såväl ett ekonomiskt, miljömässigt samt socialt perspektiv. Genom CSR har gröna obligationer blivit populärt och i synnerhet på fastighetsmarknaden där ambitionen kring hållbarhet vuxit kraftigt de senare åren. Sammanfattningsvis kan det konstateras att ett greenium finns men att det är svåruppskattat. Enligt intervjuade personer inom fastighetsbranschen kan greenium antas vara -4 till -5 baspunkter och enligt vetenskapliga artiklar antas det vara cirka -2 baspunkter. En baspunkt motsvarar en hundradels procent. Att greenium uppstår beror på investerares stora efterfrågan och emittenters låga utbud på gröna obligationer i dagsläget. Fastighetsbranschen är ledande på den gröna obligationsmarknaden i Sverige och detta antas bero på branschens tidiga modifiering av gröna obligationer samt sektorns välutvecklade certifieringssystem av hållbara byggnader. I framtiden kan den gröna obligationsmarknaden antas växa och utvecklas inom såväl andra branscher som andra länder. / This report aim to examine and analyze motives and financial incentives behind the real estate sector's participation on the green bond market in Sweden. The report discusses whether a Green bond premium, also called Greenium, exists and how large it is. Furthermore, the reasons why a Greenium can occur are analyzed. A discussion about whether it is more economically viable to trade in green bonds compared to ordinary corporate bonds is implemented. In 2007, the World Bank issued the first green bond in the world in cooperation with SEB. Since then the market has grown to a global value over $ 300 billion. Vasakronan issued the world’s first green corporate bond in 2013 and since then the green bond market in Sweden has grown strongly. Green bonds have the same economic traits as traditional bonds, but the difference is that revenues from green bonds must finance environment or climatefriendly projects. Green bonds entail some risks for active issuers and investors. These risks include reputation risk, greenwashing and asymmetric information. Given the enormous impact companies have on the environment, it is appropriate for companies to take responsibility for their emissions and other negative external effects. Through the concept Corporate Social Responsibility companies have taken more responsibility for how they affect society from both an economic, environmental and social perspective. Through CSR green bonds have become popular and especially on the real estate market, where the ambition of sustainability has grown strongly in recent years. In conclusion, it can be stated that a greenium exists but that it is difficult to estimate. According to interviewed issuers in the real estate sector, greenium can be assumed to be -4 to -5 basis points and, according to scientific articles, it is assumed to be about -2 basis points. The fact that greenium arises depends on investors’ large demand and issuers' low supply of green bonds at present time. The real estate industry is the leading sector in the green bond market in Sweden and this is assumed to be due to the industry's early modification of green bonds and the sector's well-developed certification system of sustainable buildings. In the future, the green bond market can be assumed to grow and develop in both other industries and other countrie

Att nå miljömålen och följa klimatmålen i Parisavtalet är avgörande för att vår generation ska kunna överlämna jorden till nästa generation med gott samvete. Vi ser idag tydliga exempel på att världen står inför allt större miljöutmaningar, såsom klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och föroreningar. Klimatförändringarna leder till extrema väderförhållanden, stigande havsnivåer och påverkar jordens ekosystem negativt. Förlust av biologisk mångfald hotar livsmedelsförsörjningen och ekosystemens stabilitet, medan föroreningar skadar både miljö och mänsklig hälsa. Gröna obligationer har blivit ett allt viktigare finansiellt instrument för att stödja hållbar utveckling och miljövänliga projekt. Detta intresse för gröna obligationer har ökat i takt med att behovet att finansiera miljövänliga initiativ har blivit alltmer akut. Gröna obligationer fungerar som ett sätt för företag, kommuner och stater att finansiera projekt som har en positiv inverkan på miljön, till exempel investeringar i förnybar energi, hållbar vattenhantering och energieffektiva byggnader. Dessa obligationer bidrar till att kanalisera kapital mot projekt som inte bara ger ekonomisk avkastning utan också bidrar till att minska den ekologiska fotavtrycket och främja en hållbar framtid. Denna studie undersöker hur gröna obligationer används som ett verktyg för att främja hållbar finansiering inom den svenska marknaden. Genom att analysera integrationsprocesser, kriterier för projektval, mätning och rapportering av miljöpåverkan samt de drivkrafter och utmaningar som aktörer möter, ger studien en omfattande bild av den praktiska tillämpningen av gröna obligationer. Resultaten visar att gröna obligationer blir alltmer centrala i företagens hållbarhetsstrategier, där kapital allokeras till miljövänliga initiativ inom ramen för bredare strategiska, operativa och finansiella mål. Studien betonar vikten av transparens och strikta kriterier vid projektval och rapportering, och framhåller behovet av kontinuerliga förbättringar i standarder och praxis för att stärka trovärdigheten och effektiviteten hos gröna obligationer i att uppnå långsiktiga hållbarhetsmål. / Achieving environmental goals and adhering to the Paris Agreement is crucial for our generation to pass on the Earth to the next generation with a clear conscience. Today, we face significant environmental challenges such as climate change, biodiversity loss, and pollution. Climate change leads to extreme weather conditions, rising sea levels, and negatively impacts ecosystems. Biodiversity loss threatens food security and ecosystem stability, while pollution harms both the environment and human health. Green bonds have become an increasingly important financial instrument to support sustainable development and environmentally friendly projects. The interest in green bonds has grown as the need to finance eco-friendly initiatives becomes more urgent. Green bonds enable companies, municipalities, and states to fund projects that positively impact the environment, such as investments in renewable energy, sustainable water management, and energy-efficient buildings. These bonds help channel capital towards projects that not only provide economic returns but also contribute to reducing the ecological footprint and promoting a sustainable future. This study examines how green bonds are used as a tool to promote sustainable financing within the Swedish market. By analyzing integration processes, criteria for project selection, measurement and reporting of environmental impact, as well as the driving forces and challenges faced by stakeholders, the research provides a comprehensive picture of the practical application of green bonds. The findings show that green bonds are becoming increasingly central to corporate sustainability strategies, where capital is allocated to environmentally friendly initiatives within broader strategic, operational, and financial goals. The study emphasizes the importance of transparency and strict criteria in project selection and reporting, highlighting the need for continuous improvements in standards and practices to enhance the credibility and effectiveness of green bonds in achieving long-term sustainability objectives.