<p>Syftet med denna undersökning var att beskriva hur grundskollärare arbetar med värdegrunden på en skola som arbetar utifrån en särskild värdegrundsmodell. Skolan har en viktig roll när det gäller att förmedla värderingar till eleverna för att de skall kunna fungera i samspelet i samhället. Därmed blir det viktigt hur lärare arbetar med värdegrunden. Forskning visar att det finns en del svårigheter med värdegrundsarbete.</p><p>För att uppnå syftet med studien genomfördes intervjuer med sex grundskollärare på en skola i Mellansverige där värdegrundsarbetet är i fokus i form av att de arbetar utifrån en särskild värdegrundsmodell. Under intervjuerna användes en intervjuguide med övergripande rubriker och till dessa ställdes följdfrågor för att de intervjuade skulle få möjlighet att vidareutveckla sina svar.</p><p>Resultatet visade att det finns en värdegrundsmodell som påvisas genom värdegrundstavlor som hänger i klassrummen, men även på andra ställen i skolan. Det framgick även att varje klass har avsatt tid en gång i veckan för värdegrundsarbete. Vidare visade resultatet att mycket värdegrundsarbete också sker oplanerat då konflikter hela tiden uppstår mellan eleverna. Värdegrundsarbete är något lärarna försöker få med i hela verksamheten.</p>

No description available.

Institution: Sektionen för Hälsa och samhälle Ämne: Medie- och kommunikationsvetenskap 41-60 p Titel: ”Det sitter i ryggmärgen” - Niondeklassares attityder till och förmåga att värdera information på Internet Författare: Mattias von Feilitzen Examinator: Ingegerd Rydin Dokument: Examensarbete, 10 poäng Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilken attityd elever i årskurs 9 har till källkritik vid informationssökning på Internet samt vilken förmåga de har att värdera information på Internet källkritiskt, vilka kriterier de använder för värdering och även vilken syn de har på sin förmåga. Metod: Inledningsvis har fokusgrupper använts som metod, där fyra grupper om 5 personer från två olika klasser från två olika skolor utgjort underlag, sammanlagt 20 personer. Därefter har ytterligare en person från varje klass, sammanlagt 4 personer, valts ut för genomförande av en informationssökning och följande djupintervju. Resultat: I studien framkommer att elevernas attityder till källkritik skiftar, både individuellt och mellan grupperna. De elever som har kommit i kontakt med området källkritik i skolan har en tydligare inställning till att det är viktigt jämfört med de grupper som inte har behandlat området i skolan. Elevernas syn på sin förmåga att värdera information är överlag att de kan hantera det någorlunda bra. När det väl gäller förmågan att värdera information finns det dock stora skillnader, men här är de mer individuella snarare än baserade på grupp- eller könstillhörighet. Överlag framkommer det att det finns stora brister i förmågan att värdera information och att de kriterier som används i stort är baserade på personliga preferenser, oavsett deras attityder till Internet som källa och källkritik vid informationssökning. Nyckelord: attityder, informationssökning, källkritik, grundskola

Syftet med denna undersökning var att beskriva hur grundskollärare arbetar med värdegrunden på en skola som arbetar utifrån en särskild värdegrundsmodell. Skolan har en viktig roll när det gäller att förmedla värderingar till eleverna för att de skall kunna fungera i samspelet i samhället. Därmed blir det viktigt hur lärare arbetar med värdegrunden. Forskning visar att det finns en del svårigheter med värdegrundsarbete. För att uppnå syftet med studien genomfördes intervjuer med sex grundskollärare på en skola i Mellansverige där värdegrundsarbetet är i fokus i form av att de arbetar utifrån en särskild värdegrundsmodell. Under intervjuerna användes en intervjuguide med övergripande rubriker och till dessa ställdes följdfrågor för att de intervjuade skulle få möjlighet att vidareutveckla sina svar. Resultatet visade att det finns en värdegrundsmodell som påvisas genom värdegrundstavlor som hänger i klassrummen, men även på andra ställen i skolan. Det framgick även att varje klass har avsatt tid en gång i veckan för värdegrundsarbete. Vidare visade resultatet att mycket värdegrundsarbete också sker oplanerat då konflikter hela tiden uppstår mellan eleverna. Värdegrundsarbete är något lärarna försöker få med i hela verksamheten.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur musiklärare ser på betyg, bedömning och betygssättning i musikämnet. Detta görs med anledning av införandet av betyg från årskurs 6, lärarna som intervjuas i studien undervisar alla i årskurs 6. Hur införandet gått till, hur det påverkar undervisningens innehåll, hur lärarna upplever att det påverkar eleverna samt hur det upplevs av lärarna själva är frågor som berörs.   Med utgångspunkt i ramfaktorteorin visar analysen av undersökningen hur yttre ramar som tid, resurser och styrdokument påverkar undervisningens innehåll och lärarens arbetssituation. Detta synliggörs på ett tydligt sätt i och med de förändringar som införandet av betyg från årskurs 6 medfört, framför allt bristen på tid visar sig ha negativ påverkan för en rättvis bedömning i musikämnet. Undersökningen visar att tydligare krav kan komma att ha inverkan på musikämnets status, och även att de bidrar till en musikundervisning med mer kontrollerande och skriftliga uppgifter. En risk för att förändringen innebär ett ökat fokus på det enkelt mätbara identifieras och problematiseras. Vidare berör undersökningen det spänningsfält mellan politiska beslut och den egna professionen som lärare verkar i och dess påverkan på undervisningen.

Det är en stor förändring för varje elev att lämna grundskolan och gåvidare till gymnasieskolan. Det ställs stora krav på att eleverna måstevälja rätt redan från början. Detta innebär att elevernas förkunskaper ärmycket viktiga dels för att få en bra start i utbildningen dels för attgenomföra sin gymnasieutbildning med en god måluppfyllelse.I denna undersökning kommer elever som går sitt första år på detnaturvetenskapliga programmet att få svara på frågor om förkunskapernai kemi var tillräckliga från grundskolan och hur starten på gymnasieutbildningenupplevdes.Kursplanen i kemi för grundskolans år 7-9 samt kursplanen för kemi A pågymnasieskolan ska analyseras utifrån hur kunskapsmålen i de olikaskolformerna möts när eleverna byter skolform.Respondenterna i denna undersökning fick svara på andelen lärarleddundervisning, svårighetsgraden i kemi på gymnasiet samt om derasslutbetyg från grundskolan mötte gymnasieskolans krav på kunskap.

No description available.

Examensarbete 15 hp; Musiklärarexamen

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare ser på det konkreta arbetets betydelse för elevers taluppfattning i årskurs 1, samt att undersöka om det finns någon skillnad i elevernas taluppfattning i två klasser som arbetat olika mycket konkret inom matematiken den första tiden i grundskolan. Den metod som använts är kvalitativa intervjuer, samt en undersökning av elevers taluppfattning i två olika klasser. Intervjuerna visade att samtliga intervjuade lärare använde sig av konkret arbete för att eleverna ska få en god taluppfattning. Undersökningen i klasserna visade att den klass som arbetat mindre konkret inom matematiken presterade bättre på den skriftliga diagnosen, medan elever från båda klasserna förklarade på ett bra sätt med hjälp av ett material hur de löser en uppgift. En slutsats som dragits av denna undersökning är att elever kan lära på olika sätt, och att lärare tycker att det konkreta arbetet i matematik är viktigt för att ge eleverna en god taluppfattning.

Syftet med denna studie har varit att studera uteslutning på rasterna inom skolan ur ett elevperspektiv. Denna studie behandlar olika frågor om rastvaktens agerande, eller avsaknad av agerande. Författarna har använt sig av enkät som metod på två icke närliggande skolor, två klasser från årskurs fyra, samt två klasser från årskurs fem på vardera skola vid insamlingen av empirin. Reslutatet har visat att majoriteten av eleverna anser att rastvakterna agerar direkt vid en uteslutande situation samt att rastvaktens agerande oftast eller ibland hjälper. Indirekt mobbning verkar inte vara vanligt förekommande med det existerar. Elevernas förslag på åtgärder till rastvakterna är att de bör föra en dialog mellan rastvakter och elever. Eleverna vill även att rastvakterna ska säga till med pondus så att eleverna tar till sig allvaret samt att lärarna står för vad de säger till eleverna.