Mitt i den urbana miljön i Henriksdal, intill Hammarby Sjöstad, bildar den stora innergården en grön oas för elever från förskoleklass till sjätte klass. Skolbyggnaden är sluten från omgivningen för att skydda mot intensivt vägbuller från Värmdövägen, men glasad inåt för att möjliggöra odling i ett tempererat klimat. Växtligheten i odlingskorridorerna ska ge både en lugn miljö med frisk luft och en tidig förståelse för hur naturen fungerar. På taket finns biodlingar och solpaneler för både el och varmvatten. Odlingskorridorerna, utformade som slingrande ramper, sammanlänkar våningsplanen med varandra samtidigt som de ger ytor både för lek och vilsamma pauser. Här får man möjlighet att experimentera och studera växterna på nära håll. Skolans utformning ger en ständig kontakt med årstidernas skiftningar: Stora träd på innergården filtrerar ljuset under de varma månaderna men släpper in ljuset under vintern. Den höga delen av byggnaden skärmar av den värsta trafiken och den lägre delen släpper in ljuset från söder. / In the heart of the urban environment in Henriksdal, next to Hammarby Sjöstad, the large inner courtyard forms a green oasis for the students. The school building is closed from the surrounding area to protect against intense road noise, but have glass facades inwards to allow for cultivation in a temperate climate. The vegetation in the Cultivation Corridors should provide both a calm environment with fresh air and an early understanding of how nature works. On the roof, there are beekeeping and solar panels for both electricity and hot water. The Cultivation Corridors, designed as winding ramps, connect the floor plan with each other while providing surfaces for play as well as restful breaks. The school's design provides constant contact with the shifts of the seasons: Large trees in the courtyard filter the light during the warm months but emit light during the winter. The tall part of the building is protecting from the worst traffic and the lower part emits the sunlight from the south.

Sammanfattning Matematikundervisningen i den svenska skolkontexten möter utmaningar med låga matematikkunskaper bland elever, samtidigt som samhällets krav på matematisk kompetens ökar. För att möta dessa utmaningar behöver specialpedagoger och speciallärare i både grundskolan och anpassad grundskola utveckla sin undervisning för att stödja elevernas matematikutveckling och främja deras förmåga att tillämpa matematik i vardagen. I den här studien utforskas hur specialpedagoger och speciallärare i matematik, i grundskola och i anpassad grundskola, planerar, genomför och utvärderar matematikundervisning. Med stöd av en kvalitativ metodologi har elva semistrukturerade intervjuer med 6 speciallärare/specialpedagoger i grundskola och 5 speciallärare/specialpedagoger i anpassad grundskola intervjuats. Resultatet tyder på att det är en utmaning för lärare att skapa en balans mellan styrdokument och elevers förutsättningar, både när det gäller att planera och genomföra en individuellt anpassad matematikundervisning när det gäller djup och omfång. Resultatet indikerar att undervisningens innehåll samt form kan se både lika och olika ut i grundskolan och i anpassad grundskola dels när det gäller att få kunskap i gemenskap, dels i samband med att erbjuda konkret material samt digitala hjälpmedel. I studien framkommer att speciallärare och specialpedagog i grundskolan och därtill även anpassad grundskola har olika förutsättningar att skapa goda relationer samt trygga lärmiljöer i samband med matematikundervisningen. Det är tydligt att respondenter i den här studien har olika förutsättningar när det gäller att planera, genomföra och utvärdera sin undervisning. Båda skolformerna har sina styrkor respektive svagheter och det är viktigt att bygga vidare på dessa insikter för att skapa en mer flexibel samt inkluderande matematikundervisning som gynnar alla elever.

This study investigates how the use of alternative tools are implemented in teaching in elementary school instruction for pupils with reading and writing difficulties in a municipality. The following questions are asked: What are the routines for the implementation of the alternative tools? How do pupils with reading and writing difficulties use alternative tools in their schoolwork? How do teachers enable the use of alter-native tools in the schoolwork for pupils with reading and writing difficulties? What is the role of the special education teacher in the implementation of the alternative tools in schoolwork for pupils with reading and writing difficulties in different stages in elementary school? Two methods were used, webb survey for principals, special education teachers and teachers and interviews with three pupils, three teachers and three special education teachers. The results showed that there are certain, but differing, routines in the municipality. Students use alternative tools in all grades. Teachers want to use the tools but doesn´t always enable it in their teaching. The special education teachers have a keyrole in the implemen-tationprocess. The conclusion is that routines and roles need to be properly specified throughout the im-plementationprocess. Students and teachers need more knowledge and continuous support in their use of tools.

I Sverige har elever rätt att utöva inflytande i skolan. Det informella inflytandet praktiseras sällan och matematikämnet är det ämne som elever har minst möjlighet att utöva ett informellt inflytande i. Då det är markant att elever har minst informellt inflytande i matematikämnet är det av stor vikt att undersöka hur elever ser på informellt inflytande i matematikundervisning. Syftet med studien är att undersöka hur elever i årskurs två och tre ser på informellt elevinflytande i matematikundervisning.I studiens bakgrund finns tidigare forskning om vilken betydelse elevinflytande har för lärande, vilket är att elevers motivation till att vilja lära sig ökar då de får vara delaktiga när beslut ska fattas. Vidare har tidigare forskning visat att elever enligt styrdokument har rätt att utöva inflytande i skolan med att vuxna hindrar dem från sin rätt och att det därför är brist på inflytande över undervisning. I bakgrunden lyfts även vilka nackdelar som finns med informellt elevinflytande som tidigare forskning har kommit fram till, bland annat att elever endast väljer enkla och kontraproduktiva uppgifter när de ska utöva inflytande.Den teoretiska utgångspunkten för studien är Deweys teori om demokrati och utbildning. En kvalitativ studie gjordes i form av gruppintervjuer med 19 elever om hur de ser på informellt elevinflytande i matematikundervisning.I resultatet framgår det att respondenterna inte har något informellt elevinflytande i matematikundervisning men även att de inte vill ha något informellt elevinflytande. Eleverna vill endast bidra med idéer till matematikundervisningen. De menar att möjligheten med att bidra med idéer är att matematiklektionerna kan bli roligare. Resultatet har dock visat att respondenterna ser risker med elevinflytande i matematikundervisning då det kan leda till konflikter. Vidare framgår det att respondenterna inte vill ha något ansvar över matematikundervisningen men att de har ett personligt ansvar under matematiklektionerna.

Syftet med studien är att undersöka lärares genusmedvetenhet inför valet av högläsningsbok. Studien ämnar besvara om lärare väljer att läsa litteratur som utmanar den rådande genusordningen samt om lärare använder högläsningsboken för att synliggöra och diskutera genusfrågor med eleverna. Underlaget för undersökningen är baserat på enkätundersökning och semistrukturerade intervjuer med grundskollärare för de yngre åldrarna. Resultatet av undersökningen visar att de flesta deltagande lärare stödjer användandet av litteratur med utmanande könsmönster. Det finns ett fåtal lärare som motsätter sig att högläsningsboken ska innehålla utmanande genusroller. Slutsatser som kan dras utifrån resultatet tyder på att de flesta lärare i undersökningen anser att genusmedvetenhet inför valet av högläsningsbok är viktigt. Detta betyder dock inte att det läses litteratur som utmanar den rådande genusordningen. De flesta lärare i undersökningen ansåg att diskussionen kring bokens innehåll var av störst betydelse.

Background People are faced with a variety of consumer choices every day. If they do not have adequate and appropriate knowledge their choices create a greater risk of negative effects for the environment and the economy, and also for the individual's personal health and economic circumstances. Home and Consumer Studies (HC-studies) provides school pupils with educational opportunities on which to base their choice decisions. Aim The overall aim of this thesis is to describe and analyze the impact of frame factors such as, for example, teachers’ qualifications, classrooms, lesson time, interdisciplinary work and group work on the educational experience, focusing on pupils' opportunities for goal achievement in an HC-studies context. Methods Two different methods were used to obtain data, 1) surveys and 2) classroom observations. One nationwide survey were sent out in 2010 to people working with HC-studies (N=385) and two surveys were sent out in 2014, one to people working with the five subjects HC-studies, Physical Education and Health, Chemistry, Physics and Biology (n=388), and one to head teachers (N=216). All three surveys involved municipal and independent schools. The observations were carried out in four different schools in grades 5, 8 and 9, when pupils worked in the kitchen units and were made using video and audio recording. In total, 44 pupils participated. Results The surveys showed that the HC-studies teacher qualifications were higher in municipality schools compared to independent schools (86% vs 39%). Classrooms with 4 – 10 kitchen units were more common in the municipality schools than independent schools (94% vs 71%). Among teachers in the five subjects HC-studies, Physical Education and Health, Chemistry, Physics and Biology, as well as Head teachers, about half stated that the school they worked in, or had the responsibility for, used interdisciplinary teaching in the area of nutrition and health. Regarding barriers to interdisciplinary teaching, teachers and head teachers both considered a lack of planning time and scheduling to be the biggest problems. Video and audio recordings showed that lesson time, in combination with the amount of content to be delivered during the lesson, led to stressed and insecure pupils, and both teachers and pupils seemed to have a strong focus on the end result; the meal. Some pupils used a variety of strategies to change the cooking in order to have more chance of completing the process on time. Four different ways in which pupils worked together in the kitchen units emerged: 1) integrated, 2) expert, 3) divided, and 4) parallel group work. Integrated group work seemed to provide opportunities for learning because pupils communicated with each other, discussed how they would divide the cooking within the group, who should do what and how they would work so that everyone could take part in the cooking. The other three types of groups did not seem conductive to learning. Many pupils in these groups did not communicate and were not able to show their skills and creativity. It also emerged that, if they got the chance, pupils chose tasks about which they already had some knowledge. Conclusions This thesis highlights various conditions shaping pupil opportunity to reach goals in the subject. The study raises many questions about the extent to which pupils around the country have the same opportunity to reach goals in the HC-studies syllabus. / Bakgrund Idag ställs vi som samhällsmedborgare inför en mängd olika val varje dag, val som påverkar både hälsa, ekonomi och miljö. Om vi inte har kunskap om vilka val vi kan göra, riskerar det att få negativa effekter både på miljö och samhällsekonomi men även för individens personliga hälsa och ekonomi. Hem- och konsumentkunskap (HK) skulle med rätt förutsättningar kunna vara en värdefull arena för människors möjlighet att ta del av en hälsofrämjande undervisning, vilket behövs allt mer i vårt samhälle. Sedan 1962, när grundskolan infördes i Sverige, har ämnet varit obligatoriskt både för pojkar och flickor. Ämnet är idag det minsta sett till antalet timmar, med totalt 118 timmar under grundskolans nio år. Detta gör att ämnets begränsade tid behöver tas tillvara och lärare behöver ges förutsättningar för att kunna bidra till att eleverna når kursplanens uppställda mål. Mot bakgrund av detta var syftet i denna avhandling att beskriva och analysera ramfaktorers inverkan på undervisningen, med fokus på elevers möjlighet till måluppfyllelse i en HK-kontext. Metoder Två olika metoder användes för att inhämta material; 1) enkäter och 2) klassrumsobservationer. Tre rikstäckande enkäter skickades ut 2010 och 2014 till kommunala och fristående skolor. Länk till enkät 1 skickades via e-post till HK-lärare, enkät 2 till lärare i fem skolämnen; HK, kemi, fysik, biologi samt idrott och hälsa och länk till enkät 3 skickades till skolledare. Observationerna genomfördes i fyra olika skolor i årskurs 5, 8 och 9 när eleverna arbetade praktiskt i köksenheterna. Observationerna gjordes med hjälp av video- och ljudinspelning och totalt deltog 44 elever. Resultat och slutsatser Avhandlingen undersöker ett antal ramfaktorers inverkan på elever och lärare i HK. Med hjälp av enkät 1 gjordes en kartläggning av praktiska förutsättningar för HK runt om i Sverige, bland annat lärares utbildning, klassrummets utformning samt lektionslängd i årskurs 8 och 9. När det gällde behörigheten hade de kommunala skolorna 86% behöriga lärare medan endast 39% var behöriga i de fristående skolorna. När det gällde klassrum hade 88% av skolorna ett fullt utrustat klassrum (fyra till tio köksenheter). Det kommunala skolorna hade i högre utsträckning fullt utrustat klassrum jämfört med fristående skolorna (94% respektive 71%, vilket visade på en signifikant skillnad). Lektionslängden varierade för årskurs 8 och 9. I årskurs 8 hade 44% 120 min eller längre lektioner. I årskurs 9 var motsvarande siffra 32%. Med hjälp av enkät 2 och 3 kartlades förekomsten av ämnesövergripande arbete inom området kost och hälsa samt eventuella hinder för ett sådant arbetssätt i den svenska grundskolan. Ungefär hälften av både lärare och skolledare angav att den skola de arbetade på eller hade ansvar över arbetade ämnesövergripande kring området kost och hälsa. När det gällde eventuella hinder för ämnesövergripande arbete ansåg både lärare och skolledare att brist på planeringstid och problem med schemaläggning var de största hindren, men lärare såg båda dessa som betydligt större hinder än vad skolledare gjorde. Med hjälp av observationerna undersöktes om och i så fall på vilket sätt elever och lärare påverkades av lektionstiden samt vilka olika typer av grupparbeten som förekom när eleverna arbetade tillsammans i köksenheterna. Lektionstiden i relation till mängden uppgifter medförde stressade och osäkra elever. Både lärare och elever verkade ha stort fokus på slutresultatet. Elever uttryckte även en rädsla för att inte få ett godkänt betyg om de inte blev klara med matlagningen i tid. En del elever använde olika strategier för att förändra matlagningen för att ha större chans att hinna klart i tid. De kunde till exempel anpassa receptet, utesluta en jäsning vid bakning med jäst och/eller modifiera matlagningen genom att göra mindre bitar för snabbare tillagning. När det gällde samarbete utkristalliserades fyra olika sätt på vilket eleverna arbetade tillsammans i köksenheterna: 1) integrerat grupparbete, 2) expertgrupparbete, 3) delat grupparbete och 4) parallellt grupparbete. Integrerat grupparbete såg ut att ge förutsättningar för lärande eftersom eleverna kommunicerade med varandra, diskuterade hur de skulle lägga upp matlagningen, vem som skulle göra vad och hur de skulle arbeta så att alla fick ta del av undervisningen. De andra tre typerna av grupper såg inte ut att främja lärande. Många elever i dessa grupper kommunicerade inte tydligt med varandra och hade inte heller möjlighet att visa sin skicklighet och kreativitet vilket finns skrivet i både Kursplan 2000 och Lgr 11 som något som eleverna ska utveckla och visa i undervisningen. Om dessa grupper dessutom är bestående under flera veckor blir en trolig konsekvens att vissa elever har försämrade förutsättningar till måluppfyllelse. Det som också framkom vid analysen av observationerna var att eleverna i det praktiska arbetet valde att göra det de redan hade kunskaper om, om de fick chansen att välja själva. Avhandlingen har belyst olika förutsättningar för elevers möjlighet till måluppfyllelse i HK. Studien väcker många frågor om huruvida elever runt om i landet ges likvärdiga förutsättningar att nå målen i kursplanen.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka framgångsfaktorerna och förutsättningarna är för att kunna undervisa elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Frågeställningarna var: Vilken kompetens inom området neuropsykiatri anser lärarna att det finns i skolan? Vilka anpassningar anser de intervjuade lärarna behövs för att inkludering ska kunna fungera? Vilket stöd anser lärarna att de behöver för att lyckas med inkludering av barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? På vilket sätt kan undervisningsmiljön för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar skilja sig åt i de undersökta skolorna? I studien användes kvalitativ metod i form av intervjuer med olika pedagoger. Genom att besöka flera olika skolor i olika kommuner hoppades jag kunna se likheter och/eller skillnader vad gällde undervisningssätt och förutsättningar att inkludera elever med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar). Resultatet visade att samtliga pedagoger var överens om att struktur var viktigt för alla elever och särskilt för elever med NPF. De ansåg att det var av stor vikt att läraren kom väl förberedd till lektionerna och förmedlade tydligt hur dagen skulle komma att se ut för eleverna. De intervjuade pedagogerna hade den inställningen att inkludering var eftersträvansvärt men att det krävdes kunskap och resurser för att lyckas.

This study investigates how assistive technology tools are used in the classroom by students in reading and writing disabilities in the school years immediately prior to moving to gymnasium. Through observations and interviews with two students and two teachers this study also considers if the use of these tools can lead to increased accessibility and goal fulfilment, and whether these elements are prerequisites for success. The result shows that the students use laptops in the classroom, primarily for writing longer texts, and that in order to be successful, an early start, equipment, time and positive attitudes towards the tools are important. The students use the tools in the classroom, but they have very different feelings about how included they are in the class. The participants see a clear link between the use of assistive technology tools and increased goal fulfilment.

Titel: Elevers uppfattningar om ensemblespel – en kvalitativ studie om ensemblespel i skolans musikundervisning. English title: Students perceptions of ensemble playing. Nyckelord: ensemblespel, musikundervisning, grundskola, instrument, samarbete   Syftet med denna undersökning är att ta reda på elevers uppfattningar inom området ensemblespel i musikundervisningen i årskurs tre, sex och nio, samt deras användning av artefakter. Resultatet av denna studie visar att det finns ett stort intresse bland våra barn och ungdomar att lära sig spela ett instrument. Elevernas uppfattningar om ensemblespel i skolundervisningen beskrivs av eleverna som att det kan medverka till att de träffar nya kamrater, att de umgås med nya kamrater på fritiden med ett nytt gemensamt fritidsintresse. Eleverna lär sig samarbeta, ta hänsyn, tillit och lära sig att hjälpa varandra. Ensemblespel kan skapa trygghet och sprida glädje. Resultatet visar också att eleverna är mycket väl insatta i den digitala IT-teknik där till exempel YouTube eller GarageBand finns att tillgå för att lära sig spela ett instrument.

En struktur som bjuder in till vad andra gör. En öppenhet och en känsla av gemenskap. Att du känner dig som en del av en helhet och där pedagogiskt samspel kan verka. En skola som intresserar sig för en öppenhet, trygghet och basegenskaper som bra ljus i en lärande miljö. Att inte ha en kärna utan en variation av ytor med olika karaktärsdrag i ett stråk som är det gemensamma ger fokus till det som är mitt projekt. Men även hur skolan kan bidra till platsen, där skolan har möjlighet att pröva och se hur den vill förhålla sig till omgivningen och bli ett tillägg för alla. / A structure that invites into what others do. An openness and a sense of community, where you feel like a part of a whole and where the educational interaction may seem. A school that interests itself for an openness, safety and basic properties as good lighting in a learning environment. Not having a core, but a variety of shared surfaces with different characteristics gives focus to my project. But also how the school can contribute to the site, where the school has the opportunity to try and see how it wants to relate to the environment and become an addition for everyone.