Mitt examensarbete handlar om hur en person kan komma att ändra sin uppfattning om någonting. Vi ändrar ofta vårt sätt att se på någonting i vår omvärld på ett annat sätt än tidigare. Jag minns själv när jag gick i grundskolan och ändrade min uppfattning om matematikens tallinje. Innan hade jag haft en tanke om att matematik var svårt att förstå och att jag aldrig skulle kunna räkna till 100. Min uppfattning ändrades när jag upptäckte hur tallinjen är uppbyggd och att den är enkel när du väl kan den. Detta har varit utgångspunkten för denna uppsats, att ta reda på om elever på grundskolan kan ändra sin uppfattning om att se på någonting. Studien ingår i ett paraplyprojekt där utgångspunkterna för arbetet har varit begreppet synvända och forskningsansatsen fenomenografi, där grundskoleelever har fått svara på en öppen fråga i en skriftlig självrapport. Studiens resultat visar på att elever som går på grundskolan kan beskriva en förändring av uppfattning.

Syfte med studien är att utifrån skolkuratorers erfarenheter undersöka vad de anser som de vanligaste orsakerna till att elever blir hemmasittare, samt hur man arbetar på deras arbetsplatser med att förebygga och åtgärda problemet med hemmasittande elever. Genom att intervjua sex skolkuratorer på högstadieskolor i Uppsalaområdet har deras syn på hemmasittarna synliggjorts. Samtalen har sedan sammanställts, analyserats och jämförts med varandra. Studien visade att orsakerna till varför elever blir hemmasittare kan skilja sig mycket åt. En skolkurator påstår att det finns lika många anledningar till varför elever blir hemmasittare som det finns hemmasittande elever. Det är dessutom sällan bara en orsak som gör att en elev slutar att komma till skolan, utan oftast en kombination av flera faktorer. Arbetet med att förebygga och åtgärda problemet med hemmasittande elever ser liknande ut på informanternas arbetsplatser. Ofta prövas många olika åtgärder innan något till slut fungerar och eleven kommer tillbaka till undervisningen. Skolkuratorerna i undersökningen anser därför att hemmasittarna är en resurskrävande grupp.

No description available.

No description available.

Det finns idag en osäkerhet över hur budgeten bör användas och hur den påverkar den offentliga sektorn. I den kommunala grundskolan är det rektorerna som fördelar resurserna inom deras skola och är ansvarig för att inte gå med underskott. Samtidigt måste rektorerna ta hänsyn till det uppdrag de har från staten där elever ska få det stöd de behöver. Studiens har som syfteatt undersöka budgetens användning och utförande inom den kommunala grundskola. I den teoretiska referensramen så förklaras budgeten och vilka skillnader som förekommer mellan offentlig sektor och privat sektor. Vidare beskrivs budgetprocessen och känd kritik mot budgeten. Till sist presenterasAgentteorin, Stewardship-teorin och McGregors teori X & teori Y. Teorierna belyser hur budgeten används och hur den påverkar de anställda inom verksamheten. Den metoden som används är kvalitativ metod och data insamlades med semistrukturerade intervjuer. Sex rektorer från kommunala grundskolor i Karlstad kommun intervjuades. I resultatet redovisar vi tre olika kategorier som påverkar budget och motivation; planeringsverktyg, motivationsverktyg samt styrmedel. I analysen så kopplades data från intervjuerna samman med den teorin och tidigare forskning som tagits fram. I vår slutsats framkom det att trots vissa svagheter med budgeten, så medfördeden en bra överblick i verksamheten och fungerade som ett ramverk för rektorerna.

The aim of the study was to examine Swedish preschool and school teachers views upon mother tongue education and cooperation with mother tongue teachers, research covering both topics are very limited. Data collection method for the study were interviews with three teachers from each type of school. The interviews were then transcribed, summarized, and finally analyzed based on the study's theoretical premises, a socio-cultural perspective, Kumashiros theory of non-oppressive teaching and constructivism. The results of the study showed that all teachers considered mother tongue education as important, but time constraints and workload prevented teachers from desirable development of mother tongue education. As for collaboration between teachers and language teachers, most teachers felt that such a thing does not exist, while those who have experience in this type of collaboration believes that it occurs to a limited extent.

Det stora temat för den här undersökningen är att förstå hur elever i grundskolans senare del uppfattar fysikundervisningen med avseende på svårighetsgrad. I tillägg till detta undersöks elevernas intresse för fysikämnet samt ytterligare några faktorer vilka kan förklara uppfattningen om detta ämne.   Undersökningen består av en enkätundersökning där elever fått ange till vilken grad de håller med om olika påståenden. Slutsatsen av svaren är att det är stor spridning i åsikt om hur svårt fysikämnet är. Detsamma gäller för frågan om hur intresserade eleverna är för ämnet. Slutsatsen är att det inte enkelt går att säga om fysikämnet upplevs svårt eller inte, då spridningen är för stor. Däremot visar undersökningen och analysen att en väsentlig del av eleverna inte tycker att fysik är svårt och att likaså en väsentlig del tycker att det är svårt. Därtill finns det många elever som till viss del håller med om att just fysik är svårt. Däri ligger också en av de stora utmaningarna som lärare. Hur samtidigt tillfredställa dem som tycker att det inte är svårt samtidigt som de som tycker det är svårt också ska bli tillfredsställda?   I tillägg till detta har en regressionsanalys gjorts utifrån svaren i enkätundersökningen. Den kopplar ihop förklaringar till vad som påverkar att elever tycker ämnet är svårt eller intressant. En stark koppling återfinns just mellan intresse och uppfattning om svårighetsgrad. Ju större intresse för ämnet, desto mindre svårt uppfattas det.

Mellan Bredäng, Fruängen och Mälarhöjden ligger ett litet skogsparti. Det är snårigt, bergigt och fullt av sly. Det avlägsna bruset från E20 sammanflätas med ljudet av fåglar och löven som prasslar i vinden. Det är en mittpunkt mellan olika slags bostadsområden byggda under olika decennier, en brytpunkt mellan stad och natur. I skogspartiet ligger en liten tomt som ska inrymma en ny skola som samlar de olika områdena. Med ett rutnät och enkla geometriska former skapas såväl inre som yttre rum med olika karaktär och funktion. Långa och ljusa korridorer ger en tydlig rörelse i byggnaden med entréer från flera olika håll. En del av rutnätet är frikopplat ifrån skolbyggnaden och utgörs av sex gårdar. Dessa gårdar kännetecknas av olika naturelement, så som vatten, grönska och stenbeläggning. En inre atriumgård har en spegeldamm som reflekterar himlen och gör den närvarande även i skolans mitt. De resterande gårdarna har olika funktioner som kan nyttjas både i undervisningen och på rasterna. Utanför biblioteket finns exempelvis en bokgård och utanför träslöjden finns en stenbelagd snickargård. Skolans gestaltning utgår ifrån kvadraten, triangeln och cirkeln. Det är former som barn bekantar sig med tidigt i livet och som återkommer under hela skolgången. Idéen är att använda bekanta men ändå abstrakta former för att skapa förutsättningar i barns fortsatta förståelse men också möjlighet att med sin egna kreativitet utvecklas och driva sitt lärande framåt. / Between Bredäng, Fruängen and Mälarhöjden is a small woodland situated. It is mountainous and full of thicket. The distant noise from the E20 interacts with the sounds of birds and the leaves rustling in the wind. It is a midpoint between different types of residential buildings built over decades, a breakpoint between city and nature. In the woodland there is a small site that will accommodate a new school that gather the different areas. With a grid and simple geometric shapes, both internal and external spaces are created with different character and function. Long and bright corridors are given a clear movement in the building with entrances from several directions. One part of the grid is disengaged from the school building and consists of six yards. These yards are characterized by different natural elements, such as water, greenery and stone coatings. An atrium yard has a pond that reflects the sky and makes it present even in the middle of the school. The remaining yards have different functions that can be used both in the education and in the breaks. Outside the library, for example, there is a book yard and outside the woodwork there is a stone carved carpentry yard. The school’s design is based on the square, the triangle and the circle. These are forms that children get to know early in life and that return throughout the schooling. The idea is to use familiar but abstract forms to create conditions for children’s continued understanding, but also to give them opportunity to develop their own creativity and push their learning forward.

Mellan Bredäng, Mälarhöjden, Västertorp och Fruängen i södra Stockholm ligger ett litet skogsparti intill en äng. Platsen kallas för Mälarängen och har indentifierats av Stockholms stad som en lämplig plats för en ny låg- och mellanstadieskola, F-6. Tomtens placering gör den tillgänglig för elever från flera olika närliggande områden. Kommunikation och rörelse, både till och på platsen, har därför varit ett centralt tema för skolan. Skolan har ingen självklar huvudentré som vänder sig mot en sida. I stället har skolans placering styrts av en kulle kring vilken hemvisterna är samlade. Ett minne av ett rum från min egen skolgång har varit centralt i utformandet av skolan. Ett allrum som är tillgängligt både före och efter lektionstid. Där alla klasser möts på lika villkor och alla har lika nära till allrummet som till skolgården. De flesta rörelser och möten sker tvärgående och korsande mellan klassrummet, allrummet och skolgården. Horisontellt. / Between Bredäng, Mälarhöjden, Västertorp and Fruängen in southern Stockholm lies a small section of forest next to a meadow. The site is called Mälarängen and has been identified by the Stockholm municipality as a suitable place for a new middle school. The site's location makes it accessible to students from several different neighbouring areas. Communication and movement, both to and on the site, has therefore been a central theme in the school. The school has no obvious main entrance facing one side. Instead, the position of the school has been determined by a hill, around which the classrooms are gathered.

No description available.