I november 2022 släpptes ChatGPT fritt på marknaden, och plötsligt förändrades synen på och kunskapen om artificiell intelligens! Syftet med studien är att synliggöra vilka olika uppfattningar elever på mellanstadiet har om artificiell intelligens (AI). Utifrån en fenomenografisk ansats har 16 mellanstadieelever, på två olika skolor, intervjuats i grupper om fyra vid två tillfällen. Mellan intervjutillfällena har i klasserna genomförts ett riktat undervisningsupplägg om AI och etik, hämtat från Mittuniversitetet. Syftet var att undersöka om elevernas uppfattningar förändrats av en sådan insats i undervisningen. Undersökningen visade att elever främst framställer AI på två olika sätt, AI beskrivs av eleverna som ett fysiskt ting, exempelvis en robot, eller så tillskriver eleverna AI mänskliga egenskaper. Dock visade undersökningen att eleverna bitvis har svårt att definiera vad AI faktiskt är och var AI finns. Resultatet visade också att eleverna kunde se både för- och nackdelar med AI och användande därav, både för den enskilde individen och för samhället i stort. Resultatet visade anmärkningsvärt liten förändring av elevernas uppfattningar mellan för- och efterintervju. Slutsatsen blev att elever har uppfattningar om vad AI är men att den inte alltid är verklighetsförankrad till exempel att man på sikt skulle kunna slippa gå i skolan för att AI löste allt. Detta kan ha med bristande kunskap att göra. / In November 2022, ChatGPT was released on the market, and suddenly the view and knowledge of artificial intelligence was drastically changed. The purpose of this study is to show different perceptions of artificial intelligence among primary school students. Based on a phenomenographic approach, 16 primary school students, at two different schools, were interviewed in groups of four on two different occasions. Between the interview sessions, a teaching sequence focusing on AI ethics, created by Mittuniversitetet, was carried out in the classes. The purpose was to investigate whether the students’ perceptions changed because of the participation in a focused teaching sequence. The study showed that students mainly describe AI in two different ways. AI was described by the students as a physical thing, for example a robot, or the students gave human characteristics to AI. However, the study showed that students sometimes find it difficult to define what AI actually is and where AI is found. The result also showed that the students could see both positive and negative aspects of AI and the use thereof, both for the individual and for the greater society. The result showed remarkably little change in the student’ perceptions between the pre- and post-interviews. The conclusion was that students have ideas about what AI is, but it is not always rooted in reality, for example that in the future you wouldn’t have to go to school because AI would fix everything for you. This may have to do with lack of knowledge.

Syftet med denna studie är att belysa några grundsärskolelärares konstruktioner av elevers delaktighet i ämnet matematik. För att kunna belysa lärares konstruktioner har jag genomfört kvalitativa gruppintervjuer med lärare, inom grundsärskolans olika stadier, som alla undervisar i ämnet. Jag har genom intervjuerna tagit del av lärarnas gemensamma beskrivningar och sedan analyserat dem ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Utifrån de intervjuade lärarnas konstruktioner handlar elevers egna önskemål om delaktighet i matematikämnet främst om tillgång till digitala verktyg i form av Ipads och här beskrivs elever som skickliga användare. Hinder för delaktighet däremot kan handla om elevers okunskap om hur man gör sig delaktig emedan möjlighet till delaktighet kan handla om att läraren är positivt inställd till ämnet. En matematikundervisning som är nivåanpassad och variationsrik och som präglas av lyhördhet och prestigelöshet kan inverka gynnsamt på elevers möjligheter att vara delaktiga. Variationer mellan stadier handlar bland annat om graden av initiativförmåga som tenderar att öka med stigande ålder men även om elevers förståelse av ämnet som blir mer tydligt ju äldre eleverna blir. Min förhoppning är att denna studie kan bidra till ökad förståelse för hur viktig lärarrollen är för grundsärskoleelevers möjligheter att bli delaktiga i matematikundervisningen. / The purpose of this study is to describe the constructions of student participation in mathematics made by some special school teachers. In order to obtain teachers' constructions of student participation in mathematics I conducted qualitative group interviews with teachers in special schools from different stages, each of which teaches the subject. Through the interviews I have been able to take part of the teachers’ common descriptions and I have analyzed these from a social constructionist perspective. Based on teachers’ constructions is students' own preferences about participation in mathematics mainly for access to digital tools as Ipads and the teachers describes students as skilled users. The picture of what can prevent participation include students' lack of knowledge about how to do their part. On the contrary if the teacher has a positive attitude towards mathematics opportunities for participation might be given. Mathematics teaching, if graded and varied and if characterized by sensitivity and modesty, have a positive impact on pupils' opportunities to be involved. Variations between stages include the degree of initiative that tends to increase with age but also students' understanding of the subject that becomes more evident the older the students are. My hope is that this study can contribute to greater understanding of how important the teachers role is for special school students’ opportunities to become involved in the teaching of mathematics.

<p>Denna studie ses som ett försök att bryta ny mark inom kriskommunikationsforskningen;</p><p>vilken kan anses fokuserad på stora samhälleliga katastrofer, potentialen hos avancerade</p><p>tekniska larm- och varningssystem samt massmediernas roll som meningsskapare. Mot</p><p>bakgrund av detta, samt det faktum att vi lever i ett allt mer mobilt kommunikationsklimat,</p><p>undersöker denna uppsats människors inställning till samhälleliga larmfunktioner; idag och</p><p>imorgon. Empirin har genererats genom en rad fokuserade gruppintervjuer. Det teoretiska</p><p>ramverket utgörs av Beck och Baumans tankar om ett senmodernt samhälle karaktäriserat av</p><p>ökad institutionaliserad individualism. Castells och Frändeberg & Thulin får illustrera tidigare</p><p>forskning och teorier kring människors användning av och inställning till nya</p><p>kommunikationstekniker. Resultaten belyser en stor komplexitet i dessa frågor. Generellt sett</p><p>kan dock sägas att medborgarna har ett högt men samtidigt diffust förtroende för larmnummer</p><p>112. I samband med detta kan ny mobil kommunikationsteknik tänkas ge allt fler</p><p>kontaktmöjligheter, men samtidigt göra relationen mellan individ och larmfunktion allt mer</p><p>komplex.</p>

Denna studie ses som ett försök att bryta ny mark inom kriskommunikationsforskningen; vilken kan anses fokuserad på stora samhälleliga katastrofer, potentialen hos avancerade tekniska larm- och varningssystem samt massmediernas roll som meningsskapare. Mot bakgrund av detta, samt det faktum att vi lever i ett allt mer mobilt kommunikationsklimat, undersöker denna uppsats människors inställning till samhälleliga larmfunktioner; idag och imorgon. Empirin har genererats genom en rad fokuserade gruppintervjuer. Det teoretiska ramverket utgörs av Beck och Baumans tankar om ett senmodernt samhälle karaktäriserat av ökad institutionaliserad individualism. Castells och Frändeberg &amp; Thulin får illustrera tidigare forskning och teorier kring människors användning av och inställning till nya kommunikationstekniker. Resultaten belyser en stor komplexitet i dessa frågor. Generellt sett kan dock sägas att medborgarna har ett högt men samtidigt diffust förtroende för larmnummer 112. I samband med detta kan ny mobil kommunikationsteknik tänkas ge allt fler kontaktmöjligheter, men samtidigt göra relationen mellan individ och larmfunktion allt mer komplex.

The aim of this study is to investigate how oral sources can be documented in a better way, through a more conscious use of interview methods in archaeological contexts. By analysing and comparing three case studies, namely the excavation of The Overstone Miners’ Cottages in Northumberland, Great Britain, the excavation of Ramnässkärsparken near Uddevalla, Sweden and the excavation of The Mott Farm, Rhode Island, USA, different ways of using interview methods in relation to the archaeological material have been shown. One conclusion is that the use of the material world in the interviews gives them an archaeological focus. Therefor it is valuable that the archaeologist is the one performing the artefact-centred or spatial interview. Other conclusions are that memories from finds are dependent on recognition. A reference collection can be used to support reminiscence. The interview situation should be open and striving for different perspectives rather than facts. Lastly, archaeologists should apply ethical considerations in their research. / Syftet med denna uppsats är att undersöka hur muntligt källmaterial kan dokumenteras på ett bättre sätt, genom en mer medveten användning av intervjumetod i arkeologiska kontexter. Genom att analysera och jämföra tre fallstudier, nämligen utgrävningen av The Overstone Miners’ Cottages i Northumberland, Storbritannien, utgrävningen av festplatsen Ramnässkärsparken utanför Uddevalla, Sverige och utgrävningen av The Mott Farm, Rhode Island, USA, har olika sätt att använda intervjumetod i relation till ett arkeologiskt material framträtt. En slutsats från undersökningen är att användningen av det materiella i intervjuer ger dem ett arkeologiskt fokus. Därför är det värdefullt att just arkeologen håller i den föremålsbaserade eller rumsliga intervjun. Andra slutsatser är att minnen utifrån fynd är beroende av igenkänning. Referensexemplar kan användas för att stötta hågkomstprocessen. Intervjusituationen bör vara öppen och sträva efter att fånga olika perspektiv snarare än fakta. Slutligen bör arkeologer applicera etiska hänsynstaganden i sin forskning.

The purpose of this study is to deepen the knowledge of how feedback and evaluation with a focus on formative assessment is perceived in terms of what, how and why by a few teachers working in special needs school with a focus on training school. To answer the purpose of this study three questions were formed, What is the teachers` understanding of formative assessment in relation to other practices of assessment and feedback? How do the teachers say they practice feedback and assessment with a formative assessment focus in their teaching practices? What pros and cons do some teachers believe there is in using formative assessment? The study is based on qualitative group interviews with teachers in two schools where all the teachers are active in the training school. The interviews were recorded. To identify the descriptions made by the teachers the transcribed material has been interpreted in terms of the didactic triangel. The results show that teachers are distinctly positive to the use of formative assessment though some negative aspects have been enlightened. The teachers consider formative assessment as increasing the status in today`s school and that the knowledge requirements are clear in the education which leads to a recurring assessment as well as a focus on the learning process. The results also show that documentation and reflection plays an important part in the learning process and that formative assessment promotes learning by using the right artifacts and clear feedback that makes visible the learning of the student. This is conducted by interaction. It is, however, stated that due to the level and type of disability formative assessment is more or less easy to implement. Students at an early stage of development and students in the autism spectrum tend to be more difficult to apply formative assessment to. The results also show that some teachers believe that formative assessment tend to take too much time, as well as demanding more time consuming documentation. / Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur återkoppling och bedömning med fokus på formativ bedömning uppfattas i termer av Vad, Hur och Varför av några lärare som arbetar på grundsärskolan med inriktning träningsskolan. För att besvara syftet formulerades tre frågeställningar, Vad uppfattar lärarna att formativ bedömning är i förhållande till andra bedömnings och återkopplingspraktiker? Hur uppger lärarna att de praktiserar återkoppling och bedömning med fokus på formativ bedömning i sin undervisningspraktik? Vilka för- och nackdelar anser några lärare att det finns med formativ bedömning? Studien bygger på kvalitativa gruppintervjuer med lärare på två skolor där samtliga lärare är verksamma inom träningsskolan. Intervjuerna spelades in. För identifiering av lärarnas beskrivningar har det transkriberade materialet tolkats med hjälp utifrån den didaktiska triangeln. Resultatet visar att lärarna är genomgående positivt inställda till användandet av formativ bedömning men vissa negativa aspekter har belysts. Lärarna anser att formativ bedömning höjer statusen i dagens skola, att kunskapskraven är tydliga i undervisningen vilket leder till att bedömning sker återkommande hela tiden samt att fokus är på lärprocessen. Resultatet visar även att dokumentation och reflektion fyller en viktig del i lärprocessen samt att formativ bedömning främjar lärandet med hjälp av rätta artefakter och tydlig återkoppling som synliggör lärandet för eleven. Detta sker genom interaktion med varandra. Resultatets negativa aspekter med formativ bedömning visades vara att elever på tidig utvecklingsnivå kan vara svåra att genomföra formativ bedömning tillsammans med samt elever inom autismspektra. Resultatet visade att lärarnas uppfattningar var att formativ bedömning kräver mera av lärarna vilket kan ses som tidskrävande samt att dokumentation ses som en svårighet i genomförandet men otroligt viktig del i processen.