Spelling suggestions: "subject:"gymnasieelevers uppfattningar"" "subject:"gymnasieelever uppfattningar""
1 |
Vad innebär hälsa och att vara hälsosam? : En kvalitativ studie om åtta gymnasieelevers uppfattningar om hälsa och att vara hälsosam samt hur media påverkar deras syn på hälsa och att vara hälsosamNilsson, Susanne January 2014 (has links)
Media är idag en stor del av vårt samhälle och har genom den teknologiska utvecklingen fått en stor marknad och har kommit till att bli en stor del av vår vardag. Hur vi påverkas av media och den sociala kontexten sker hela tiden, medvetet och omedvetet på olika sätt. Syftet i studien är att undersöka gymnasielevers uppfattningar om hur media påverkar deras syn om hälsa och att vara hälsosam. Utifrån en fenomenografisk ansats i metoden, som syftar till att hitta olika uppfattningar om ett fenomen, har eleverna i studien besvarat en skrivuppgift med öppna frågor där eleverna besvarat dessa med egna beskrivningar kring varje fråga. Resultatet visade på olika uppfattningar om hälsa och att vara hälsosam och hur dessa påverkats av media. Dessa presenteras först inom olika beskrivningskategorier om hälsa och att vara hälsosam; Ta hand om sin kropp, Utgå ifrån sig själv och En upplevd positiv känsla och sedan inom två beskrivningskategorier om medias påverkan på deras syn på hälsa och att vara hälsosam som handlade om Förväntningar av ideal och normer och Idealets motstånd. Förväntningar av ideal och normer kopplades till elevernas uppfattningar om hälsa och hälsosam som handlade om att vara fysiskt aktiv, ha en bra kost och undvika vissa onyttiga produkter som exempelvis socker där det framgick en underliggande uppfattning om att vilja passa in i samhällets ideal och normer inom området hälsa. Idealets motstånd handlar om dem uppfattningar som fanns angående kategorierna utgå ifrån sig själv och en upplevd positiv hälsa som handlade om att hälsa är något individuellt och att det är ett samspel mellan kropp och själ, inte hur vi ser ut. Något som visar sig handla om ett visst motstånd från elevernas och deras uppfattningar angående medias budskap och påverkan på deras syn av hälsa och att vara hälsosam.
|
2 |
Elevers motiv till och strategier för lärande inom programmering : En kvalitativ intervjustudie med tretton gymnasieeleverAvanesian, Lale January 2021 (has links)
Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om varför gymnasieelever väljer att studera programmering samt om hur elever går tillväga för att lära sig programmering. Syftet ska besvaras genom följande frågeställningar: 1. Vilka motiv har gymnasieelever till att studera programmering? 2. Vilka strategier använder gymnasieelever för att lära sig programmering? Forskningsansatsen för studien är fenomenologi. Kvalitativ semistrukturerad intervju har använts som datainsamlingsmetod. Tretton respondenter valdes ut för att delta i studien och urvalet klassas som bekvämlighetsurval. Respondenterna är gymnasielever som läser kursen Programmering 1. Materialet som intervjuerna genererade analyserades och resulterade i olika teman. Följande teman har framträtt med avseende på första forskningsfrågan: a) intresse och att tycka att programmering är kul, b) framtida studier och yrke. Följande teman har framträtt med avseende på andra forskningsfrågan: a) förstå kodens funktion, b) försöka själv, c) be omhjälp, d) modifiera, testa och felsöka, e) göra mycket.
|
3 |
Materians och energins bevarande : En studie av gymnasieelevers uppfattningar / Matter and energy conservation : A study of high school students' perceptionsPuskar, Aldijana January 2012 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka elevernas uppfattningar om materians uppbyggnad och om materians och energins bevarande. Den föreliggande studien baseras på en kvantitativ analys i form av en elektronisk enkät, som föregicks av en kvalitativ analys i form av, strukturerade intervjuer och demonstrationer. Eleverna har kunskap om vardagsnära exempel, som till exempel vad en stekpanna är uppbyggd av. De ansåg att dessa är exempel på materia men när det gäller mer abstrakta begrepp som ljus, magnetfält, skugga, vakuum, värme och ljud uppvisar eleverna mer osäkerhet och brist på kunskaper. Hälften av eleverna svarade att luft är materia, vilket tyder på ”gasblindhet” hos de övriga. Mellan 20 och 45 % av eleverna har inte kunskap om atomens uppbyggnad. Det framgick av studien att eleverna har svårt för materia- och energiomvandlingar i mer komplexa system såsom kolets kretslopp, vattnets kretslopp samt fotosyntesen. Gällande gasbildning och gaskännedom så framkom det att mer än hälften av eleverna hade kunskap om det. / The purpose of this study is to investigate students' perceptions of matter and conservation of matter and energy. This study is based on a quantitative analysis in the form of an electronic questionnaire, which was preceded by a qualitative analysis in the form of structured interviews and demonstrations. It is fairly easy for students to understand matter in questions about objects in everyday life, but more difficult in abstract concepts such as light, magnetic fields, shade, vacuum, heat and sound. Half of the students answered that air is matter, which indicates "gas blindness" of the other. Between 20 and 45 % of the students have poor knowledge of the structure of the atom. It appeared that students have problems with matter and energy transformations in more complex systems such as the carbon cycle, the water cycle and photosynthesis. Concerning gas formation and gas knowledge it appeared that half of the students had knowledge about the phenomena.
|
4 |
Elevers uppfattning om laborationer i naturkunskapsundervisningen. / Students’ View on Laboratory Work in Science Studies.Kryh Öberg, Hanna January 2021 (has links)
Laborationer är centrala i den naturvetenskapliga undervisningen, inte minst i naturkunskap i gymnasieskolan. Skolforskningsinstitutet betonar i en forskningsöversikt vikten av att lära sig utföra naturvetenskap. Det är dock oklart huruvida lärare och elever har samma uppfattning beträffande laborationens betydelse. Syftet med denna studie är därför att ta reda på hur gymnasieelever uppfattar att laborationer bör vara designade, avseende graden av öppenhet samt timing, för att optimera lärprocessen. Studien utgår från en fenomenografisk ansats i kombination med deskriptiv statistik för att söka kartlägga elevernas olika uppfattningar i frågan. Empirin består dels av enkätsvar från två parallellklasser i naturkunskap 1b som fått utföra en laboration om DNA-extraktion vid olika tidpunkt inom ämnesområdet, dels av intervjuer med elever som läser fördjupningskursen naturkunskap 2 för att möjliggöra en djupare analys. Resultaten visar att en majoritet av eleverna anser att laborationer är till hjälp för deras förståelse, dock skiljer sig uppfattningen om hur en laboration bäst ska utformas samt när i ett arbetsområde den bör vara placerad. En del elever efterfrågar en mer styrd struktur, medan andra elever uppskattar den frihet som ges vid en öppen laboration och beskriver att de då lär sig mer. Likaså vad gäller timingen föredrar vissa elever att först lära sig det teoretiska och således ha laborationen förhållandevis sent, medan andra elever istället vill ha laborationen tidigt i ett mer intresseväckande syfte. Den här studien kan förutom att vara till hjälp för yrkesverksamma lärare vid deras planering av laborationer, även leda till vidare undersökningar av elevers självkänsla och bemästrande av kritiska kunskapsförmågor i samband med laborationer.
|
5 |
"Varför ska vi lära oss det här?" - Teknikelevers uppfattningar om kemins roll i utbildningen och i samhälletLarsson, Matilda January 2018 (has links)
Kursen Kemi 1 är obligatorisk att läsa på gymnasiet för elever på de naturvetenskapliga och tekniska programmen. Dock är teknikeleverna (TE-eleverna) mindre motiverade till att läsa kemi och har sämre betyg i kursen jämfört med naturvetenskapseleverna, vilket är ett problem. Elever har antytt att de inte förstår meningen med varför de läser kemi alls och för att kunna förändra utbildningen för TE-eleverna behövs en utgångspunkt att starta från. Syftet med den här studien var därför att kartlägga teknikelevernas uppfattningar om kemins roll i utbildningen och i samhället, samt att få en bild av hur de tänkte kring teknikprogrammet innan de sökte dit. En fenomenografisk ansats togs för att analysera elevernas uppfattningar och tre kvalitativt skilda beskrivningskategorier upptäcktes för varje frågeställning. Resultaten visade att eleverna uppfattar kemins roll i utbildningen respektive i samhället med olika grader av förståelse. Det fanns de elever som tydligt förstod kemins roll, men också de elever som inte alls förstod meningen med kemi. Elever som inte förstår meningen med en aktivitet har en mindre tendens att anta ett djupinriktat lärande och därmed är risken att kunskapsresultaten försämras. Eleverna uttryckte uppfattningar om teknikprogrammet som ett intresse, ett specifikt innehåll eller ett program som inte uppfyllde förväntningarna. Att läsa ett program för ett visst intresse ökar sannolikheten att anta ett djupinriktat lärande och höjda studieresultat. De intressen som uttrycktes var konstruktion, design och IT.Resultaten från den här studien kan i framtiden hjälpa lärare att bättre anpassa kemiundervisningen för teknikelever genom att tydliggöra kemins roll i till exempel konstruktioner och material för ett framtida yrke, och även i större utsträckning koppla undervisningen till vardagen. Det är viktigt att bibehålla elevernas intresse för det tekniska och naturvetenskapliga i samhället, och resultaten i den här studien tyder på att kemiämnet behöver anpassas bättre för de elever som läser teknikprogrammet.
|
Page generated in 0.1091 seconds