2023 kunde Aftonbladet avslöja en granskning med motsägande information kring H&Ms annars utstickande hållbarhetsarbete. Det framkom i granskningen att H&Ms klädinsamling som har kommit till att bli den största i världen inte återanvänder eller återvinner kläderna på det sättet som utlovas och att flera av plaggen hamnar på platser, som världens värsta dumpningsplats i Benin. Krisen utifrån ett kommunikationsperspektiv blir således intressant att undersöka för att se hur ett multinationellt företag som H&M kriskommunicerar när deras annars utstickande varumärkesprofilering som grön ledande aktör på marknaden ifrågasätts. Följande studie syftar därav till att undersöka varumärket H&Ms kriskommunikation via tre uttalanden kring denna kris av vdn Helena Helmersson. Detta kommer göras med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys för att besvara studiens två forskningsfrågor och uppfylla studiens syfte. Analysen använder Image repair theory och Situational crisis communication theory för att analysera studiens material genom att koda och kategorisera. Begreppet greenwashing applicerades vidare för att kunna synliggöra kommunikationens budskap. Studien kom fram till att Helmersson inte använder sig av de rekommenderade försvarsstrategierna utan använder sig istället av enkelt förnekande, goda avsikter, bolstering, hänvisa till ett högre syfte och attack. Vidare kom studien vidare fram till att Helmerssons kriskommunikation kan förstås i dimensionera av greenwashing som ett underliggande budskap.

Sociala medier tillsammans med Instagram tar mer och mer plats i dagens samhälle och företag ställer sig ständigt frågan hur de bör marknadsföra sig där. Denna studie undersöker den uppkommande strategin regram, vilket innebär en återupprepning av en redan publicerad bild på Instagram. Denna studie baseras på de tre svenska klädkedjorna Gina Tricot, H&M och KappAhl samt dess användande av regrams via Instagram. Genom netnografisk forskningsmetod analyseras hur 56 regrams reaktioner påverkas utifrån innehåll, tillgänglighet och ursprungliga skapare. Utifrån detta är syftet att se vilka bild- och textkompositioner utifrån utvalda kategorier som bidrar till flest positiva och flest negativa reaktioner under den 17 veckor långa studieperioden. Resultatet visar att flest positiva reaktioner genereras av bild-kompositionen porträttbild. Detta medan flest negativa reaktioner framkommer från varierade bildkompositioner, där streetstyle-bilder sticker ut något. Ett textinnehåll av marknadsföring är vanligt använt och har bidragit till såväl flest positiva reaktioner som flest negativa. I studien presenteras att såväl innehåll som tillgänglighet och ursprungliga skapare påverkar reaktionerna för klädkedjornas regrams. Detta på både positiva och negativa sätt. Syftet är att bidra till en ökad förståelse för det sociala mediet Instagram, samt se hur marknadsförare kan dra nytta av strategin regram. Studien kan i slutändan på grund av diverse begränsningar inte ge några generella slutsatser för vilka kompositioner som bidrar till vilka reaktioner. / This study is based on the three Swedish clothing lines Gina Tricot, H&M and KappAhl and their use of regrams through Instagram. Through a netnographic research this study examines how the interaction of 56 regrams gets affected by content, presence and the original creators. Based on this, the aim is to see the most positive and most negative reactions that emerge from what compositions of picture and text. The 17 long period of studying the regrams shows that the composition portrait generates most positive interactions. This while the most negative reactions emerges from a variation where streetstyle images stand out a bit. A text content of marketing is commonly used and has contributed to the most positive and negative reactions. The study presents that as well as contents such as presence and original creators affects the reactions of the clothing lines regrams. In both positive and negative ways. The aim is to contribute to a better understanding of the social media Instagram and see how marketers of clothing lines can benefit from the studied strategy. The study is in the end not able to give any general conclusions, because of various restrictions.

A lot of today’s marketing have moved to social media-platforms, especially Facebook. But how do companies use this media to communicate to their customers? And what does the customers who follow the companies on Facebook feel about the content being published? The purpose of this study is to get a better understanding on what two large companies, H&M and Spotify, publish on Facebook and to find out what their followers perception of the content is. The methods used are mixed methods, meaning a mix between qualitative and quantitative methods and a comparative analysis on the result from both methods. The qualitative methods are in the form of interviews with ten people, five that follows H&M and five that follow Spotify on Facebook. A content analysis is performed on all the content published by H&M and Spotify during a six month period, from 01-02-16 to 30-07-15. The study shows that both companies primarily used relationship marketing on their Facebook-pages by publishing mostly recommendations and information from either the music- or fashion market rather than their own products, and that these follower’s thought the content was diverse and relevant to them as a target audience. / Sociala medie-kanaler så som Facebook inkluderas allt mer inom dagens marknadsföring. Men hur använder företag detta medium för att kommunicera med sina kunder? Och vad tycker kunderna som följer företag på Facebook om innehållet? Syftet med denna studie är att få en större förståelse om vad två stora företag, H&M och Spotify, publicerar på Facebook och ta reda på vad deras följares uppfattning är kring innehållet. De metoder vi har använt oss av är mixed methods, som innebär en blandning av kvalitativa och kvantitativa metoder och en jämförande analys av resultatet från de båda. Den kvalitativa metoden är i intervjuform med tio personer; fem som följer H&M och fem som följer Spotify. En innehållsanalys gjordes på alla inlägg som H&M och Spotify publicerade mellan 01-02-16 till 30-07-15. Resultatet av studien visade att de båda företagen främst arbetade med relationship marketing på deras Facebook-sidor genom att mest publicera rekommendationer och information om musik- och modebranschen, mer än deras egna produkter och tjänster. Intervjuerna visade att de undersökta följarna också fann detta innehåll varierat och relevant för dem som målgrupp

This study aims to see how H&M are using crisis communication through Facebook to investigate if they are able to contain their reputation and trustworthiness during and after crisis. This has been done by a quantitative content analysis and the qualitative critical discourse analysis with Norman Fairclough’s three-dimensional model. The study is based on theories relating to crisis communication, brand preservation, ethnicity and rhetoric. The study has been conducted on an official statement H&M made on its Facebook page where 579 comments were analyzed. In the quantitative analysis, three themes emerged from which qualitative research took its starting point to prevent the occurrence of subjective interpretations of the material. In the qualitative analysis, these themes developed and deployed in the categories racism, defense and insultment with subsequent subcategories. These themes were analyzed further in relation to the theoretical framework. H&Ms statement and answers have been analyzed separately. The study found that crises based on trust such as this children's collection probably trigger harder against smaller companies that are more dependent on reputation and credibility than world- leading clothing companies like H&M.

The work is about development of spain retailing chain in the field of textile and clothing. The goal of work is finding development the company during timeframe and comparing position of company with competitions.