Den här studien syftar till att öka kunskapen om kuratorer inom hälso- och sjukvården och deras upplevelser av att jobba i en medicinsk kontext samt de eventuella utmaningar och möjligheter det innebär. Socialt arbete bedrivs i stor omfattning inom hälso- och sjukvården. Att bemöta patienter utifrån psykosociala faktorer på en medicinsk arena ställer krav på både en individuell och professionell förmåga hos kuratorerna inom hälso- och sjukvården. Med sin socionomutbildning bidrar kuratorerna inom hälso- och sjukvården med kunskap som sträcker sig långt över det rent medicinska perspektivet på patientens situation. Den 1 juli 2019 infördes legitimationen till hälso- och sjukvårdskurator som ett steg mot en ökad kvalitet och rättssäkerhet för patienter genom krav på lämplighet och kompetens hos kuratorer inom hälso- och sjukvården. Studien syftar därför också till att undersöka om legitimationen till hälso- och sjukvårdskurator eller annan relevant vidareutbildning påverkar kuratorernas upplevelser av att jobba ien medicinsk kontext. Detta har undersökts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju stycken kuratorer på ett somatiskt sjukhus i Stockholmsområdet. Studiens resultatet visar att kuratorer inom hälso- och sjukvården är en välutbildad yrkesgrupp med ett stort handlingsutrymme att utforma det egna arbetet. Det stora handlingsutrymmet tycks också bidra till att yrkesrollen är svår att avgränsa och definiera. Enligt resultaten för denna studie är rutinerna för samverkan över professionsgränserna på ett somatiskt sjukhus långt ifrån tydliga. Att nå samverkan med andra professioner i patientarbetet tenderar att många gånger bli kuratorernas ansvar. Slutsatserna är att yrkesrollen som kurator inom hälso- och sjukvården behöver bli stärkt och definierad, i synnerhet i en medicinsk kontext. Hälso- och sjukvården är en solid organisation som präglas av hierarkier och olika legitimitet att utföra arbetsuppgifter. Kuratorns psykosociala bidrag riskerar att hamna i skymundan trots det viktiga arbete hen erbjuder för patientens välmående. Legitimationen till hälso- och sjukvårdskurator tycks hittills inte ha stärkt professionen i någon större utsträckning. Enligt denna studie är det istället annan vidareutbildning som genererat de viktigaste bidragen för yrkesprofessionen. / The aim of this study is to increase the knowledge about social workers in medical health care and their own experiences and challenges of working in a medical environment. Social workers offer important contributions to the medical settings. Their social and behavioral perspective broadens the possibilities to help the patients in more complex ways than the medical focus can offer. In 2014, as many as 10 percent of all social workers in Sweden were hired as medical and health care counselors. Despite the fact that social work in medical health care can be compared to other social work, there are important differences between the two. The work environment of social workers/counselors in medical health care is primarily focused on physical diseases. Also, the social workers in medical health care are bound to other jurisdiction than just social law. My study also aims to examine if the decision to certify the profession of counselors in medical health care, starting in July 1 2019, or other relevant further education in any ways affect the counselors’ experiences of working in medical health care. Both practically and for the professional identity, personally and as social workers as a group. This study shows that counselors in medical health care are well educated as a professional group having agency to form their own working practices. At the same time, agency seems to contribute to difficulties when defining their professional roles. When dealing with medical patients, the responsibility to create cooperation with other professions often seems to lie on the counselors. According to the results of this study the routines regarding cooperation between professions in a medical hospital are far from distinct. In conclusion, the profession of counselor needs strengthening and defining, perhaps particularly so within the medical context. Swedish medical health care shows a strong organization characterized both by hierarchies and a variety of legitimacies in performing different tasks. The psychosocial contributions of the counselor often seem sidelined despite the important implications for the patient’s well-being. At this point, the medical health care certificate for counselors doesn’t seem to have strengthened the profession to any significant degree. According to this study, it is rather another form of further education which has made the greater contributions to the profession.

Författare: Lizette Janesten Titel: “En beskrivning av kunskapsläget om riskbedömning av organisatorisk och social arbetsmiljö. En intervjustudie med första linjens chefer verksamma på akutmottagningar inom hälso- och sjukvården”. Kurs: Examensarbete i Arbetshälsovetenskap, masternivå, 30 högskolepoäng Lärosäte: Högskolan i Gävle Problemformulering: Brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ökar risken för ohälsa och sjukskrivning hos arbetstagare, vilket i sin tur leder till ökade kostnader för verksamheten och samhället i stort. Statistik visar att den främsta orsaken till sjukskrivning inom yrkesgrupper som arbetar i hälso- och sjukvården är psykisk ohälsa och stressreaktioner. Forskning visar dessutom att det finns brister i chefers kunskaper om psykisk ohälsa och dess riskfaktorer men också bristande kunskaper om systematiskt arbetsmiljöarbete. Detta motiverar studiens syfte att kartlägga första linjens chefers kunskaper och erfarenheter om just organisatorisk och social arbetsmiljö och hur den kan riskbedömas på olika sätt men också för att säkerställa att arbetstagarna arbetar i en arbetsmiljö som förebygger riskerna att drabbas av ohälsa. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka teoretiska kunskaper och praktiska erfarenheter första linjens chefer verksamma på akutmottagningar inom hälso- och sjukvården har om riskbedömning av organisatorisk och social arbetsmiljö. Metod: För studien användes en kvalitativ metod med induktiv ansats. För att samla in information utfördes tio semistrukturerade intervjuer med chefer som arbetar på en akutmottagning på olika sjukhus i Sverige. För att analysera intervjuerna gjordes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analys av resultat resulterade i tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Resultatet visade att det fanns en varierad kunskap och förståelse för vad riskbedömning av organisatorisk och social arbetsmiljö innebär. Många av deltagarna saknade möjligheten att vidareutbildas i ämnet. Samtliga deltagare upplevde dock ett bra stöd från sin chef i arbetsmiljöarbetet. Rutinerna för att utföra riskbedömningar såg annorlunda ut mellan deltagarna men den gemensamma faktorn var att de främst utfördes inför planerade förändringar i verksamheten eller när det redan hade hänt något.  Slutsats: Resultatet visar att det finns brister i teoretiska kunskaper och praktiska erfarenheter hos första linjens chefer på akutmottagningar om vad organisatorisk och social arbetsmiljö är och hur den riskbedöms. Det finns ett ökat behov av mer utbildning och praktisk övning hur de olika delarna inom organisatorisk och social arbetsmiljö kan riskbedömas med hjälp av olika verktyg. / Author: Lizette Janesten Title: “A description about the knowledge regarding risk assessment of organizational and social work environments. An interview study with first line managers working at emergency departments in the health care sector”. Course: Master thesis in Occupational Health Sciences, 30 credits University: University of Gävle Aim: The aim of the study is to investigate what theoretical knowledge and practical experience first-line managers working at emergency departments in the health care sector have about risk assessment of organizational and social work environments. Method: A qualitative method was used in this study with an inductive approach. To collect information ten semi-structured interviews were conducted on managers who work at an emergency department in different hospitals in Sweden. The interviews were then analyzed through a qualitative content analysis. Findings: Analysis of results resulted in three main categories and eight subcategories. The result showed that there was a varied knowledge and understanding of what risk assessment of the organizational and social work environment entails. Many of the participants lacked the opportunity to continue their education in this area. However, all participants experienced good support from their manager to handle the work environment. The routines for carrying out risk assessments looked different between the participants, but the common factor was that they were mainly carried out before planned changes in the business or when something had already happened. Conclusion: The results show that there are deficiencies in theoretical knowledge and practical experience among first-line managers in emergency departments about what organizational and social work environment is and how it can be risk assessed. There is an increased need for more training and practical practice in how the different parts of the organizational and social work environment can be risk assessed using different tools.

Syfte: Syftet med detta arbete var att analysera vilka faktorer som bidrar till utbrändhet hos de som arbetar inom hälsovården. Metod: Följande arbete bestod av en litteraturstudie. Analys: Flera vetenskapliga tvärsnittsartiklar från olika länder användes med målet att undersöka vilka arbetsmiljöfaktorer ofta förekommer och orsakar utmatning hos läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. Resultat: Under arbetets gång under resultatet redogjordes det att utbrändhet orsakas av många faktorer såsom stressiga arbetsdagar, ung ålder, brist på arbetserfarenhet, familjestatus, antal barn, tätt samarbete med många patienter, liten kontakt med arbetskamrater, höga krav och otacksamhet från patienter, problem med ekonomi, brist på vila och individens hälsoproblem. Med hjälp av Maslach Burnout Inventory och Copenhagen Burnout Inventory som användes i artiklar var utmattningssyndrom tydligt definierad, och dess faktorer noggrant analyserade. Diskussion: I diskussionsdelen var två olika Burnout Inventory - enkäter beskrivna med stöd av artiklar. Dessutom diskuterades egenskaper hos en enkät vilket stöddes av Bryman (2008), och förutom det genomfördes genomgång av artiklar, använda i analysdelen, för att säkerställa deras trovärdighet. / Purpose: The purpose of this work was to analyze the factors that contribute to burnout in those who works in health care. Method: The following work consists of literature study. Analysis: Several scientific cross-sectional articles from different countries were used with the aim of investigating which work environment factors often occur and cause the burnout among physicians, nurses and assisted nurses. Result: During the result, it was reported the burnout is caused by many factors such as stressful working days, young age, lack of work experience, family status, number of children, close cooperation with many patients, little contact med colleagues, high demands and ingratitude from the patients, problems with finances, lack of rest and individual´s health problems. Using the Maslach Burnout Inventory and Copenhagen Burnout Inventory used in articles, fatigue syndrome was clearly defined, and its factors carefully analyzed. Discussion: In the discussion two different Burnout Inventory – surveys were described with the support of articles. In addition, the characteristics of a survey were discussed, with was supported by Bryman (2008); and articles, used in the analysis, were presented to ensure their credibility.