<p>Syftet med studien var att belysa hur personer med diabetes typ 2 upplever den information och undervisning som gavs av diabetessjuksköterskor. Studien hade en beskrivande design. De som deltog i studien var åtta kvinnor och åtta män i Mellansverige med diagnosen diabetes typ 2. Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas i ett tema och fem kategorier. Temat att ständigt vara ansvarstagandet framkom ur kategorierna och beskriver hur personerna upprätthåller det egna ansvaret genom egenvården. Kategorin upplevelse av information beskriver informanternas upplevelser av information som gavs av diabetessjuksköterskorna. Information som gavs till informanterna var muntlig samt gavs i form av broschyrer av diabetessjuksköterskorna. Upplevelse av undervisning beskriver upplevelser av undervisning som gavs av diabetessjuksköterskorna. Undervisning som gavs visades praktiskt av diabetessjuksköterskorna. Informanterna fick även muntlig undervisning och instruktioner gavs i form av broschyrer. Att inhämta kunskap beskriver hur informanterna på olika sätt inhämtar kunskap. Informanterna beskriver vilken kunskap de har om diabetes typ 2 samt vilken bristande kunskap de har gällande sjukdomen. Att förebygga genom egenvård beskriver vilka råd om egenvård som gavs av diabetessjuksköterskorna och hur de efterföljer råden de får. Informanterna beskriver även svårigheterna de har med att efterfölja råden. Upplevelse av stöd beskriver informanternas upplevelser av stöd som de fått av diabetessjuksköterskorna samt stödet från andra professioner. Här beskrivs även informanternas upplevelser av förtroendet som diabetessjuksköterskorna ingav.</p>

Syftet med studien var att belysa hur personer med diabetes typ 2 upplever den information och undervisning som gavs av diabetessjuksköterskor. Studien hade en beskrivande design. De som deltog i studien var åtta kvinnor och åtta män i Mellansverige med diagnosen diabetes typ 2. Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas i ett tema och fem kategorier. Temat att ständigt vara ansvarstagandet framkom ur kategorierna och beskriver hur personerna upprätthåller det egna ansvaret genom egenvården. Kategorin upplevelse av information beskriver informanternas upplevelser av information som gavs av diabetessjuksköterskorna. Information som gavs till informanterna var muntlig samt gavs i form av broschyrer av diabetessjuksköterskorna. Upplevelse av undervisning beskriver upplevelser av undervisning som gavs av diabetessjuksköterskorna. Undervisning som gavs visades praktiskt av diabetessjuksköterskorna. Informanterna fick även muntlig undervisning och instruktioner gavs i form av broschyrer. Att inhämta kunskap beskriver hur informanterna på olika sätt inhämtar kunskap. Informanterna beskriver vilken kunskap de har om diabetes typ 2 samt vilken bristande kunskap de har gällande sjukdomen. Att förebygga genom egenvård beskriver vilka råd om egenvård som gavs av diabetessjuksköterskorna och hur de efterföljer råden de får. Informanterna beskriver även svårigheterna de har med att efterfölja råden. Upplevelse av stöd beskriver informanternas upplevelser av stöd som de fått av diabetessjuksköterskorna samt stödet från andra professioner. Här beskrivs även informanternas upplevelser av förtroendet som diabetessjuksköterskorna ingav.

Bakgrund:Genom att arbeta mer familjecentrerat skapas relationer till familjer och vården kan på så sätt ge en vård av högre kvalitet. Ett samtal även med fäder behövs för att få en bättre syn på hela familjesituationen. Syfte: Syftet med studien är att beskriva BHV-sköterskors erfarenheter av att genomföra enskilda partnersamtal inom Barnhälsovården.Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats användes i studien. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier: Att skapa förtroende i en relation, stöd i föräldraskapet, hur BHV-sköterskorna erbjuder enskilda partnersamtal, underlag för samtal och kunskap och stöd i arbetet med enskilda partnersamtal. I resultatet framkom att BHV-sköterskor upplever att de enskilda partnersamtalen bidragit till en bättre helhetssyn på familjesituationen och en djupare kontakt med fäder. Konklusion:Att fäder känner förtroende för BHV-sköterskornavar viktigt och att BHV-sköterskornastöttar fäder i att vara delaktiga för att skapa en god relation mellan fäder och barn. Hur BHV-sköterskorna erbjuder de enskilda partnersamtalet är viktigt då det kan påverka om fäder väljer att delta eller inte. För att de enskilda partnersamtalen ska bli så bra som möjligt är det viktigt att BHV-sköterskor fått den utbildning som behövs och mer utbildning inom samtalsmetodik var önskvärt.

Bakgrund: Post partum depression är den vanligaste psykiatriska störningen som kan uppstå efter en förlossning. Ungefär 13 % av alla nyblivna mammor drabbas eller visar tecken på en depression. Syftet: Syftet med studien var att beskriva BVC sköterskans reflektioner och erfarenheter av att stödja mammor med Post partum depression. Metod: Beskrivande design med kvalitativ ansats. Åtta BVC-sköterskor på fem hälsocentraler medverkade. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: EPDS var en bra enkät för att hitta mammor med PPD och för att få ett bra samtal med mammorna. Svårigheter framkom då mamman inte kunde det svenska språket. Det var viktigt att se mamman, inte bara barnet och att ge tid för stöd och samtal. Mammorna följdes upp via telefon och täta besök på mottagningen vid behov. Det upplevdes svårt då mamman inte ville ta emot hjälp när BVC-sköterskan bedömde att hon behövde detta. BVC-sköterskorna beskrev att mammor som visat sig ha PPD hänvisades till en psykolog. BVC-sköterskan ansåg sig inte ha tillräckligt mycket kunskap för att ge behandlande samtal men kunde lyssna och ge stöd genom att finnas där för dem. Slutsats: EPDS-enkäten är ett bra verktyg för att tidigt fånga upp mammor med PPD, enkäten är också ett bra stöd i samtalet med mamman. Det är viktigt att fokusera på mamman och inte bara på barnet och att tillräckligt med tid för samtal avsätts för att ge stöd. Mer handledning och utbildning behövs inom ämnet PPD för att kunna ge bättre stöd till mammor men även papporna. / Introduction: Postpartum depression is the most common psychiatric disorders that may occur following childbirth. Approximately 13% of all new mothers suffer or shows signs of depression. The purpose: The purpose of this study was to describe the child health care nurse´s reflections and experiences to support mothers with post partum depression. Method: Descriptive design with a qualitative approach. Eight child health care nurses at five health-centers participated.  Semi-structured interviews were conducted and analyzed by qualitative content analysis. Results: EPDS was an adequate instrument in order to find mothers with PPD and to initiate positive conversations with mothers. Difficulties emerged when mothers didn’t speak Swedish. It was important to see the mother, not just the child and to give time for support and conversations. Mothers were followed-up by telephone made frequent visits to the clinic when necessary. It was difficult when mothers didn’t accept help even though the child health care nurse found it necessary. Mothers who had PPD symptoms were referred to a psychologist by the child health care nurse. The child health care nurse’s perceived deficient knowledge providing therapeutic conversations but could listen and provide support by being there for the mothers. Conclusion: EPDS is an adequate tool for early identification of mothers with PPD, the instrument is a good help when talking to the mother. It is important to focus on the mother and not just on the child and allow enough time for conversation aside providing support. More guidance and training is needed within the topic PPD for improved support to mothers, but also fathers.

<p>Uppsatsens syfte är att genom intervjuer synliggöra förskollärares, BVC- sköteskors och socialsekreterares syn på vanvård, anmälningsplikt och begreppet barn bästa. Vi har också valt att undersöka om uppfattningarna om dessa begrepp skiljer sig åt beroende på om man arbetar i ett bostadsområde med hög social status respektive låg.</p><p>För att få fram våra intervjupersoners uppfattningar om våra problemområden men också för att få svar på våra frågor, genomförde vi intervjuer som var en kombination av kvalitativa och strukturerade. </p><p>I resultatet presenteras de olika yrkeskategoriernas uppfattningar och svar under kategorier kopplade till frågorna. Där redogör vi också för de eventuella skillnader vi funnit mellan de olika bostadsområdena. </p><p>I diskussionen resonerar vi om det som framkommit i vår studie och framhåller våra personliga åsikter om problemområdena</p>

Uppsatsens syfte är att genom intervjuer synliggöra förskollärares, BVC- sköteskors och socialsekreterares syn på vanvård, anmälningsplikt och begreppet barn bästa. Vi har också valt att undersöka om uppfattningarna om dessa begrepp skiljer sig åt beroende på om man arbetar i ett bostadsområde med hög social status respektive låg. För att få fram våra intervjupersoners uppfattningar om våra problemområden men också för att få svar på våra frågor, genomförde vi intervjuer som var en kombination av kvalitativa och strukturerade. I resultatet presenteras de olika yrkeskategoriernas uppfattningar och svar under kategorier kopplade till frågorna. Där redogör vi också för de eventuella skillnader vi funnit mellan de olika bostadsområdena. I diskussionen resonerar vi om det som framkommit i vår studie och framhåller våra personliga åsikter om problemområdena

Abstract  Background: The aim of public health is to create the societal conditions whereby the entire population has an equal opportunity to achieve and enjoy good health. The counties of Gävleborg and Dalarna has lower socioeconomic conditions and a higher proportion of children with unhealthy living habits. Child health nurses have an important role to play in promoting health promotion in these counties. Aim: The purpose of this study was to investigate child health nurses’ confidence in their own ability to influence parents to promote healthy living habits in their children in two counties in Sweden.  Method: Data were gathered using parts of an earlier questionnaire measuring child health nurses’ confidence in their own ability to influence parents to promote healthy habits in their children. Data were analysed by descriptive and comparative statistic with Mann-Whitney Utest and Spearman´s correlation. Primary results: The child health nurses rated themselves higher on the questions relating to their confidence in their ability to influence parents regarding eating habits than on the other questions in the questionnaire. The child health nurses rated themselves lowest on the questions concerning limit-setting, regardless of age, experience, education or county. There was a weak but significant correlation between the extent of the child health nurses’ experience and how highly they rated their self-efficacy.  Conclusion: The study revealed relatively low self-efficacy in the child health nurses’ ability to influence parents to establish and maintain good habits in their children. Child health nurses with more experience rated their self-efficacy higher in all parts of the questionnaire. Experienced child health nurses need to be given time and space to share their experience with their less experienced colleagues to strengthen the younger nurses’ self-efficacy.    Keywords: healthy living habits, child health nurses, self-efficacy, socioeconomic differences, motivational interviews.

Bakgrund: Under graviditeten och efter förlossningen genomgår kvinnan en period som innebär en stor förändring i hennes liv och det är vanligt att uppleva ett brett spektrum av olika känslor. Den första tiden efter förlossningen kan symtom på allvarliga psykiska hälsoproblem utlösas, såsom en depression. Depression hos nyblivna mödrar, en så kallad postpartumdepression, har sedan 1990-talet ökat i intresse inom hälso- och sjukvården, inom omvårdnadsforskningen samt bland föräldrar.   Syfte: Syftet med denna studie var att belysa BVC-sköterskors upplevelser av att möta mödrar med symtom på postpartumdepression.   Metod: En induktiv ansats användes där datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Datamaterialet utgjordes av intervjuer och åtta BVC-sköterskor intervjuades.   Resultat: Ur analysen av datamaterialet framkom fyra kategorier: etablera ett gott samarbete, ge råd och vägledning, att använda instrument som underlättar och kommunikativa hinder i arbetat samt tillhörande underkategorier.   Konklusion: För att kunna möta mödrar med symtom på postpartumdepression bör BVC-sköterskorna etablera ett bra samarbeta. Det första hembesöket var också betydelsefullt för att kunna etablera ett bra samarbete mellan BVC-sköterskorna och mödrarna. Att använda instrument såsom EPDS-formuläret, underlättade samtalet och var ett viktigt verktyg för BVC-sköterskorna. / Background:  During pregnancy and after childbirth the woman go through a period that represents a major change in her life and it´s common to experience a wide range of different emotions. The first time after birth, symptoms of serious mental health problems can be triggered, such as depression. Depression in new mothers, known as postpartum depression, has increased in interest since the 1990s in health care, nursing research and among parents.   Aim: The aim of the study was to illustrate Child health care nurses’ experiences of encounting mothers’ with symptoms of postpartum depression.   Method: Qualitative content analysis with inductive approach was used and data were collected through interviews. Eight Child health care nurses’, CHCN, were interviewed.   Results: Four categories emerged from the analysis: establish a good collaboration, provide advice and guidance, to use instruments that facilitate and communicative barriers at work and associated subcategorys.     Conclusion: In order to meet mothers with symptoms of postpartum depression CHCN need to establish a good collaboration. The first home visit was also important to establish a good collaboration between CHCN and mothers. The use of instruments such as EPDS, facilitate the conversation and was an important tool for the CHCN.

Den här studien handlar om arbetsmotivation på två äldreboenden i Gävleborgs län. Vi gjorde en jämförelse mellan ett privat äldreboende och ett kommunalt äldreboende för att undersöka hur arbetsmotivation diskuteras på enheterna. Syftet med studien var att se om det fanns skillnader mellan det privata och det kommunala boendet samt mellan chef och medarbetare i definitionen arbetsmotivation. För att få svar på våra frågor använde vi oss av en kvalitativ semistrukturerad intervjuform. Det vi i huvudsak kom fram till var att arbetskamraterna, de boende och att prestera bra var de mest framträdande faktorerna till arbetsmotivation. De enda skillnader som vi funnit är att det privata boendet ansåg hjälpmedel vara en motiverande faktor vilket inte framkom hos det kommunala boendet. På det kommunala boendet ansåg medarbetarna att lön var motiverande vilket inte framkom som en motivationsfaktor på det privata boendet. / This essay is about motivation in two nursing homes (elderly care) within the county Gävleborg. We have made a comparison between a private and a municipal nursing home to investigate how work motivations are discussed in the units. The purpose of this study was to see whether there were differences between the private and the municipal housing and between managers and employees in the definition of work motivation. To get answers to our questions, we used a qualitative semi structured interview form. What we essentially came to was that fellow workers, residents and to do well was the most prominent factors of job motivation. The differences that we found is that the staff on the private elderly care felt that tools to facilitates work was a motivating factor, which is not found in the municipal elderly care. At the municipal elderly care staff felt that salary was motivating which did not emerged as a motivating factor on the private elderly care.

Bakgrund: För föräldrarna till ett spädbarn har barnets sömn stor betydelse. BVC-sköterskan är den som främjar barns hälsa och ger föräldrastöd. Syfte: Syftet med den här studien var att beskriva BVC-sköterskors erfarenheter och redovisa reflektioner kring för­äldra­­­­stöd som rör sömnfrågor hos spädbarn upp till ett års ålder. Metod: Stud­ien hade en beskrivande design med en kvalitativ ansats och genomfördes via semi­struk­tur­erade intervjuer med åtta BVC-sköterskor inom BVC-verksamheter i en mellan­stor svensk kommun. Materialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resu­ltat: Resultatet utgjordes av tre beskrivande kategorier. Kategorin ”Samtalar om barnet och hjälper för­äldrarna att se till barnets behov” beskriver hur BVC-sköterskorna kom­mun­icerar med föräldrarna om deras barn och vilka råd de ger för att förebygga prob­lem. Kate­gorin ”Ger föräldrarna strategier att klara sin nya livssituation” beskriver hur BVC- sköt­er­skorna bedömde föräldrarnas individuella behov av stöd i föräldra­skapet kring sömn­­­frågor och om BVC-sköterskornas beskrivning av råd de ger kring omgiv­nings­faktorer som kan underlätta. Kategorin ”Spädbarns sömnproblem är kom­plexa och det finns sällan en enkel lösning” beskriver hur BVC-sköterskorna arbetar med föräl­drastöd när de får kännedom om att ett spädbarn upplevs ha ett sömnproblem, vad de har för reflek­tioner runt det arbetet och vad de har erfarenhet av som kan ligga bakom sömn­problem. Slutsats: Slutsatsen är att BVC-sköterskorna gav råd om åt­gärder som förebyggde sömnproblem. Det var ofta samma typ av åtgärder som också kunde av­hjäl­pa sömn­problem. När barnen utvecklat större sömnproblem så krävdes det ofta mer struk­tur och konsekvens av föräldrarna. BVC-sköterskorna utgick från hela familjens situation när de stöttade föräldrar. / Background: For the parents of an infant the child's sleep is of great importance. The child health care nurse (CHCN) is the one who ensures children's health and provide parental support. Aim: The aim of this study was to describe the CHCN's experiences and reflections on parental support in sleep related issues in infants up to one year of age. Method: The present study had a descriptive design with a qualitative approach and was carried out through semi-structured interviews with eight nurses at child health care centers in a medium-sized Swedish municipality. The material was analyzed using qualitative content analysis. Result: The result consisted of three descriptive categories. The category "Talks about the infant and helps the parents to ensure the infant's needs," describes how the CHCN's communicate with parents about their children and what ad­vice they provide to prevent problems. The category "Gives parents strategies to cope with their new life situation" describes how CHCN's assessed the parents' individual needs for parental support around sleep issues and about the surrounding factors that can facilitate. The category "Infant sleep problems are complex and there is rarely a sim­­­­ple solution" describes how the CHCN's works with parental support when they gain knowledge that an infant is perceived to have a sleep problem, their reflections on the work and their experiences of sleep problems. Conclusion: The conclusion was that the CHCN's gave advice on measures that prevented sleep problems. It was often the same type of action that could also remedy sleep problems. When children develop greater sleep problems it often took more structure and consistency of the parents to manage it. CHCN's emanated from the whole family's situation when they supported parents.