Problembakgrund: Mellan år 1970-2009 utgjordes apoteksmarknaden i Sverige av ett statligt monopol, där Apoteket AB hanterade läkemedelsförsörjning för samtliga landsting i Sverige. År 2009 privatiserades däremot apoteksmarknaden, och landstingen fick nu välja om det skulle hantera läkemedelsförsörjningen i egen regi eller fortsätta upphandla tjänsten till en extern aktör. Åren efter avregleringen har landstingen valt att gå olika vägar, där några valt att fortsätta outsourca denna tjänst och andra har tagit hem tjänsten och hanterar den i egen regi. Med kostnadsbesparingar och vårdkvalitet i fokus för landstingen, är det därför intressant att undersöka varför de hanterar tjänsten olika. Syfte: Syftet med studien är att först kartlägga hur landstingen i Sverige hanterar läkemedelsförsörjningen och därefter undersöka och identifiera vilka kritiska faktorer som finns gällande valet av hanteringssätt. Vidare avser studien att analysera hur valet av hanteringsätt påverkas av dessa kritiska faktorer. Utifrån denna analys är det sedan möjligt att utarbeta en modell för sourcingbeslut gällande läkemedelsförsörjning i svensk hälso- och sjukvård. Metod: I studien genomfördes en surveyundersökning, där avsikten var att utföra strukturerade telefonintervjuer på samtliga landsting i Sverige. Studien utgick ifrån en kvantitativ forskningsstrategi med inslag av kvalitativa delar. Detta för att kartlägga landstingens hanteringssätt av läkemedelsförsörjning, samt undersöka drivkrafter och kritiska faktorer vid valet av hanteringssätt. Slutsats: En beslutsmodell i form av ett beslutsträd utformades för sourcingbeslut gällande läkemedelsförsörjningen för svenska landsting. Beslutsmodellen utgick ifrån tre huvudområden som var kritiska vid valet av hanteringssätt gällande läkemedelsförsörjning – fokus på kärnverksamhet, kostnadsbesparingar och vårdkvalitet. Dessa utgjorde grunden i beslutsmodellen, och var avgörande vid beslutsfattandet gällande hanteringssättet. / Background: During the years of 1970-2009 the pharmacy market In Sweden was run by the government, where Apoteket AB managed drug supply for all counties in Sweden. In 2009, however, the pharmacy market was privatized and the county councils, which are responsible for the Swedish health care, now had to choose whether it would manage the drug supply in-house, or continue to procure the service from an external player. The years after deregulation county councils decided to go different ways with this, where some chose to continue to outsourcing this service and other decided to manage it in-house. With cost savings and quality of care as the main focus of the county councils, it is interesting to examine why they handle this service differently. Purpose: The purpose of the study is to first identify how the county councils in Sweden handle their drug supply, and then examine and identify the critical factors by outsourcing this service or by managing it in-house. Furthermore, the study will analyze how the choice of managing this service in-house or outsource it is affected by these critical factors. Based on this analysis, it is then possible to develop a model for sourcing decisions regarding drug supply in the Swedish health care. Method: The study was conducted using a survey study, where structured telephone interviews were used as a data collection method on the county councils in Sweden. The study was based on a quantitative research strategy, with some qualitative elements. This was considered necessary to map out how the county councils managed their drug supplying, and to examine the driving forces and critical factors in choosing between outsourcing or in-house. Conclusion: A decision model in the form of a decision tree was designed for sourcing decisions regarding drug supply for the Swedish county councils. The decision model was based on three main areas that were established as critical in the selection of management methods regarding the drug supplying – focus on core activities, cost savings and quality of care. These areas formed the basis of the decision model, and were established instrumental in sourcing decisions regarding drug supplying in Swedish health care.

Patients with mental illness experience dissatisfaction with their care due to lack of understanding and ignorance from the nurses. The nurses’ approach might influence these patients' experience of their care. The purpose of the literature review was to describe nurses' approach in care of patients with mental illness. The literature review is based on an inductive approach and the result is based on 14 scientific papers, of which eight used a qualitative design and sex used a quantitative design. A simpler form of content analysis was used, which resulted in four themes: the importance of knowledge, preconceived perceptions, neglect and feelings of responsibility. Nurses' attitudes to mental illness are both positive and negative. Positive approaches include feelings of responsibility for patient care. Negative approaches include neglect and negative feelings such as distrust and fear. The result of the literature review indicates a need for more education about mental illness in order to reduce stigma and knowledge gaps among registered nurses in public health services. As many results articles were related to abuse problems the area seems limited, therefore more research directed toward other mental illnesses, is recommended. / Patienter med psykisk ohälsa upplever missnöje med sin omvårdnad på grund av brist på förståelse och negligering från sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna kan påverka dessa patienters upplevelser av omvårdnaden genom sitt förhållningssätt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors förhållningssätt i omvårdnaden av patienter med psykisk ohälsa. Litteraturstudien grundas på en induktiv ansats och resultatet baseras på 14 vetenskapliga artiklar, varav åtta artiklar är kvalitativa och sex artiklar är kvantitativa. En enklare form av innehållsanalys användes, vilket resulterade i fyra teman: kunskapens betydelse, förutfattade uppfattningar, negligering samt känslor av ansvar. Sjuksköterskors förhållningssätt till psykisk ohälsa är både positiv och negativ. Positiva förhållningssätt inkluderar känslor av ansvar för patienternas omvårdnad. Negativa förhållningssätt inbegriper bland annat negligering samt negativa känslor som misstro och rädsla. Litteraturstudiens resultat påvisar ett behov av mer utbildning om psykisk ohälsa för att reducera stigmatisering och kunskapsluckor hos legitimerade sjuksköterskor i den allmänna hälso- och sjukvården. Området upplevdes begränsat då många funna resultatartiklar berör missbruksproblematik, därför rekommenderas mer forskning riktad mot andra psykiska sjukdomar.

Mäns våld mot kvinnor är ett omfattande folkhälsoproblem. Våldet innefattar inte enbart fysiskt våld mot kvinnans kropp utan även att kvinnan skadas psykiskt genom exempelvis kränkningar, isolering och skuldbeläggning. Syftet med studien är att beskriva hur kvinnor som utsatts för våld i nära relation upplever bemötandet inom hälso- och sjukvården. Både forskning och rapporter visar att vårdpersonal ofta upplever svårigheter eller osäkerhet i detta möte. Ökad kunskap hos vårdpersonalen gällande våld i nära relation kan i sin tur bidra till ett bättre bemötande. Studien grundar sig på en litteraturstudie enligt Fribergs analysmodell med grund i kvalitativ forskning. Nio artiklar har analyserats för att beskriva kvinnans upplevelse av bemötandet inom hälso- och sjukvården. Resultatet delades upp i tre huvudteman: “Vårdpersonal skapar känslor”, “Att samtala om våldet” samt “Vårdpersonalens vårdande” med tillhörande tio underteman. Resultatet visar att våldsutsatta kvinnor upplever olika känslor i mötet med vårdpersonal. Det kan vara känslan av att bli bekräftad, känslan av att känna sig trygg. Det kan även vara negativa känslor som att känna sig förminskad och ifrågasatt vilket förstärker kvinnans lidande. Många kvinnor önskar att bli tillfrågade om våld i nära relation då det ofta upplevs genant att ta första steget och berätta om sin utsatthet. Resultatet visar också att kvinnorna upplever att sjuksköterskans fokus låg på att vårda de fysiska skadorna medan de psykiska skadorna försummades. Vårdpersonal inom hälso- och sjukvården upplever att det är svårt att tala om våld i nära relation med en patient, vilket gör att vårdpersonalen ofta undviker att ställa frågan om våld. Av den orsaken kan det vara av stor betydelse att vårdpersonal får utbildning i ämnet för att utsatta kvinnor ska få ett så bra bemötande som möjligt.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett vanligt förekommande samhällsproblem hos Sveriges befolkning. Begreppet psykisk ohälsa innefattar allt ifrån mindre allvarliga psykiska besvär till allt mer allvarligare tillstånd. Personer som lever med en allvarlig psykisk sjukdom har en förkortad livslängd med 10–25 år i jämförelse med den allmänna befolkningen. Patienter med psykisk ohälsa upplever ett bristande bemötande och känner sig maktlösa, misstrodda och diskriminerad i vården. Vårdandet av denna patientgrupp kräver ett professionellt förhållningssätt från sjuksköterskan så att patientens delaktighet ökar.  Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskans förhållningssätt gentemot patienter med psykisk ohälsa inom hälso-och sjukvård.  Metod: Denna litteraturstudie inkluderade 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Samtliga artiklar kvalitétsgranskades och analyseradesmed hjälp av en manifest kvalitativ innehållsanalys. Databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO användes för datainsamling.  Resultat: Resultatanalysen resulterade i fyra kategorier som beskriver faktorer som påverkar sjuksköterskans förhållningssätt gentemot patienter med psykisk ohälsa inom hälso-och sjukvård. Kategorierna är;hinder i vårdandet, attityder och förförståelse, sjuksköterskans förvärvade erfarenheter ochpatient-sjuksköterskerelationen.  Slutsats: Saknad kompetens inom ämnet psykisk ohälsa och vårdmiljön skapar hinder och svårigheter i vårdandet av patienter med psykisk ohälsa. Sjuksköterskans attityder och förförståelse samt sjuksköterskans förvärvade erfarenheter spelar en viktig roll i vårdandet vilket påverkar patient-sjuksköterskerelationen.

Bakgrund och problem: Införandet av New Public Management har lett till förändringar inom hälso- och sjukvården. Förändringar som ska minska sjukvårdens kostnader samtidigt som den ska upprätthålla kvaliteten. Den offentliga sektorn har utmaningar som består av höga sjuktal, önskemål om högre lön och bättre arbetsmiljö. Inom hälso- och sjukvården finns det flera institutionella logiker som formar olika beteenden hos medarbetaren inom organisationen. När dessa möts kan det uppstå motstånd som resulterar i konflikter. Hur stor påverkan institutionella logiker har på medarbetarens dagliga arbete behöver studeras närmare för att på så vis öka kunskapen kring utmaningarna.Syfte: Syftet är att undersöka hur institutionella logiker kan visa sig i organisationen samt hur logiker kan påverka medarbetaren i det dagliga arbetet. Studien avser att ge organisationer inom hälso- och sjukvården en djupare bild över de två idealtyperna managementlogiken och professionslogiken och vilka effekter de kan få på medarbetaren.Metod: Eftersom studiens syfte är att få en insyn i hur medarbetaren påverkas av institutionella logiker baseras studien på kvalitativ metod. För att skapa en djupare bild kring medarbetares uppfattning av sin sociala kontext valdes en fallstudie att genomföras. Studien är baserad på nio stycken kvalitativa intervjuer med informanter som innehar olika professioner inom hälso- och sjukvården.Slutsats: Studien visar att de två idealtyperna av logiker, managementlogiken och professionslogiken existerar i verksamheten där professionslogiken är mest dominant. Den visar även att institutionella logiker påverkar medarbetaren i sitt dagliga arbete. Hur mycket beror på vilken logik medarbetaren identifierar sig med. Det gick även att urskilja att det existerar flera professionslogiker i verksamheten, vilket leder till spänningar mellan olika professionsgrupper. / Background and problem: The introduction of New Public Management has led to changes in healthcare. Changes in purpose to reduce healthcare costs while maintaining quality. However, on the contrary, this has resulted in challenges that consist of high rates of illness, a desire for higher wages and a better working environment. Within the healthcare organization, there are several institutional logics that shape different behaviors of employees within the organization. When they meet, resistance can result in conflicts. How much the impact of institutional logics has on the employee's daily work needs to be studied more closely in order to increase knowledge about the challenges.Purpose: The purpose is to investigate how institutional logics can manifest themselves in the organization as well as influence the employee in daily work. The study intends to give healthcare organizations a deeper picture of the two ideal types, management logic and professional logic and what effects they can have on the employee.Method: Since the purpose of the study is to gain an insight into how the employee is affected by institutional logic, the study is based on a qualitative method. In order to create a deeper understanding of employees' perceptions of their social context, a case study was chosen to be conducted. The study is based on nine qualitative interviews with informants who hold various healthcare professions.Conclusion: The study shows that the two ideal types of logics, management logic and professional logic exist in the business where professional logic is most dominant. It also shows that institutional logics influence the employee in their daily work. How much depends on which logic the employee identifies with. It was also possible to distinguish that there are several professional logics in the business, which leads to tensions between different professional groups.

Det övergripande syftet med den här avhandlingen var att utreda om network coopetition, samarbete mellan konkurrerande aktörer, kan öka värdeskapandet inom hälso- och sjukvården. Inom hälso- och sjukvården är network coopetition ett ämne som fått liten uppmärksamhet i tidigare studier. För att besvara syftet utvecklades en modell för network coopetition inom hälso- och sjukvården. Modellen applicerades sedan på en del av vårdkedjan för patienter i behov av neurokirurgisk vård. Resultaten från avhandlingen visar att: (1) Förutsättningarna för network coopetition i vårdkedjan för patienter i behov av neurokirurgisk vård är uppfyllda. (2) Det finns exempel på horisontell network coopetition i den studerade vårdkedjan. (3) Det existerar en diskrepans mellan hur aktörerna  ser  på  sitt  eget  och  de  andra  aktörernas  värdeskapande. (4)  Värdeskapandet bör utvärderas som ett gemensamt system där hänsyn tas till alla aktörer och utvärderas på process- nivå där hänsyn tas till alla intressenter. Dessa resultat leder fram till den övergripande slutsatsen är att network coopetition bör kunna öka värdeskapandet för högspecialiserade vårdkedjor med en stor andel inomlänspatienter. / The overall purpose of this thesis was to investigate whether network coopetition, cooperation between competitive actors, can increase the value creation within the health care system. Within health care, network coopetition is a subject granted little attention in previous research. To fulfil the purpose a model for network coopetition within the health care system was developed. The model was the applied to one part of the chain of care for patients in need of neurosurgery. The results from this thesis show: (1) The conditions for network coopetition in the chain of care for patients in need of neurosurgery are fulfilled. (2) Examples of horizontal network coopetition have been found in the studied chain of care. (3) There is an existing discrepancy between how each actor recognizes its own and the other actors’ value creation. (4) The value creation ought to be evaluated as a common system where all actors are taken into account and at a process level where all stakeholders are considered. These results supports the final conclusion that network coopetition ought to be able to increase the value creation for highly specialized chain of cares with a large share of within-county patients.

Bakgrund: Transpersoner har betraktats som en marginaliserad och utsatt grupp i samhället. Det har framkommit exempel på diskriminering och stigmatisering från samhällsstrukturer och normer. Både från omgivningen och internaliserat. Vidare har det visat sig leda till att transpersoner löper ökad risk för psykisk ohälsa och missbruk utöver deras transspecifika omvårdnadsbehov. Syfte: Litteraturstudien beskrev transpersoners erfarenheter av bemötandet i hälso- och sjukvården. Metod: Studien var en beskrivande litteraturstudie. Huvudresultat: De mest framträdande fynden i resultatet innefattade kommunikationen mellan vårdgivare och transpersoner. Negativa upplevelser av vårdmöten karaktäriserades av när transpersonerna blev bemötta respektlöst utifrån affirmerat pronomen och identitet. Negativa upplevelser präglades även av vårdpersonalens egna värderingar, där transfobi beskrevs, eller en skillnad i kunskap mellan vårdgivare och transpersonen gällande transhälsa. Resultatet av respektlösheten kunde i sin tur leda till att vården fick minskad kvalité eller uteblev. Goda upplevelser i möten präglades av respekt för individen, kunskap om transhälsa samt acceptans och förståelse. Slutsats: Hur transpersoner bemötts inom hälso- och sjukvården har präglats av positiva och negativa erfarenheter. Att vårdpersonalen haft transhälsorelevanta kunskaper och förmåga att möta transpersonen med ett holistiskt och personcentrerat förhållningssätt har potential att kunna bidra till att öka hälsa och förebygga ohälsa. / Background: Transgender people have been seen as a marginalized and vulnerable group in society. Examples of discrimination and stigmatization have emerged from societal structures and norms. Both from the environment and internalized. Furthermore, it has been shown that transgender people are at increased risk of mental illness and substance abuse in addition to their trans-specific nursing needs. Aim: The literature study described transgender persons experiences of professional-patient relations in health care. Method: The study was a descriptive literature review. Main results: The most prominent findings included communication between caregivers and transgender people. Negative experiences of care meetings were characterized by when the transgender people were treated disrespectfully by not referring to their affirmed pronoun and identity. Negative experiences were also characterized by the care staff's own values, where transphobia was described, as well as a difference in knowledge between caregivers and the transperson regarding transhealth. The result of this disrespect could in turn lead to quality of care being reduced or care being not available. Good experiences in meetings were characterized by respect for the individual, knowledge of transhealth as well as acceptance and understanding. Conclusion: How transgender people have been treated in health care has been characterized by positive and negative experiences. The fact that healthcare staff have had transhealth-relevant knowledge and the ability to meet the transgender person with a holistic and person-centered approach has the potential to contribute to increasing health and preventing ill health.

Vi vill med denna studie skapa en förståelse för hur förnödenhetsförsörjningen inom hälso- och sjukvården hanteras med ett fokus på hur människorna som arbetar inom funktionen upplever det. Människor tolkar verkligheten och ger den en mening. Genom att tolka uppfattningar i stället för att mäta data vill vi skapa en ny djupare förståelse för komplexiteten inom förnödenhetsförsörjningen och därmed bidra till en positiv utveckling för det militära och civila försvaret. Denna studie bygger på en kvalitativ och en induktiv ansats där vi genom intervjuer och gruppintervjuer samlat in vår empiri. Empirin är strukturerad med hjälp av Grounded Theory. Efter struktureringen av empirin har en bild framträtt som beskriver komplexiteten i hur sektorn hälsa, vård och omsorg är organiserad. Detta har lett oss till att använda Mintzbergs strukturella konfigurationer som perspektiv i vår referensram. Med anledning av omvärldsutvecklingen de senaste åren har medvetenheten ökat kring behovet av ett fungerande totalförsvar. Arbetet med förnödenhetsförsörjningen försvåras på grund av regelverk och organisationsstukturer som inte anses vara anpassade för att effektivt stödja förnödenhetsförsörjning inom hälso- och sjukvården i ett totalförsvarsperspektiv. De organisationsstrukturer som finns idag saknar en tydlig förmåga till ledning och samordning ur ett nationellt perspektiv. Lagar, avtal och koncept för upphandling är inte anpassade för en fungerande förnödenhetsförsörjning ur ett beredskapsperspektiv och Sverige har idag en för liten egen produktion av läkemedel och sjukvårdsprodukter. Förnödenhetsförsörjningen inom detta område är beroende av en fungerande global värdekedja. De rekommendationer som vi vill lämna till riksdagen och regeringen är att klargöra mandaten för hur området förnödenhetsförsörjning inom hälsa och sjukvård i totalförsvaret ska ledas. Detta genom att skapa en centraliserad ledningsfunktion. En översyn av lagar bör ske så att de bättre harmonierar med totalförsvarets behov. Vi rekommenderar även att riksdagen beslutar om egen tillverkning av prioriterade läkemedel inom landets gränser och utökar samarbetet inom området med EU. Socialstyrelsen bör fastställa vilken förmåga myndigheter och aktörer inom sektorn ska uppnå samt vilket typ av vård som vårdgivare ska kunna leverera, för att möjliggöra deras planering, upprättande av lager, egen träning och utbildning. Slutligen bör Socialstyrelsen leda scenarioträning med myndigheter och aktörer inom sektorn hälsa, vård och omsorg i syfte att skapa en bättre förståelse för vad totalförsvaret och sektorn ska klara av i händelse av kris eller krig, mot fastslagna målsättningar. Regioner bör i samråd med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) se över möjligheten att frivilligt överlämna en del av sitt självbestämmande till en överordnad ledning samt överse utbudet av sjukvårdsprodukter. Försvarsmakten bör se över hur militärregionerna är tänkt att utgöra länken mellan det militära och det civila försvaret för att stärka interoperabiliteten inom totalförsvaret samt tydliggöra sina egna målsättningar i syfte att skapa en fungerande förnödenhetsförsörjning. / With this thesis, we want to create an understanding of how the chain of supplies in health and medical care is handled within the civilian and military defence. We have a focus on how the individuals who work in the function experience it. People interpret their reality and gives it a meaning. By interpreting perceptions instead of measuring data, we want to create a new, deeper understanding of the complexity of the chain of supplies and thereby contribute to a positive development for military and civil defence. This study is based on a qualitative and an inductive approach where we collect our empirical data through interviews and group interviews. The empirical data is structured using Grounded Theory. After structuring the empirical data, a picture emerges that deals with the complexity of how the national system of emergency management concerning health and welfare is organized. This leads us to use Mintzberg's structural configurations as perspectives in our frame of reference.  Due to developments in the world in recent years, awareness has increased for the need of a functioning civilian and military defence. The work with the chain of supplies is made more difficult due to regulations and organizational structures that are not considered to be adapted to effectively support the chain of supplies in health care in a military and civilian defense perspective. The organizational structures that exist today lack a clear ability for management and coordination from a national perspective. Laws, agreements and procurement concepts are not adapted for supporting chain of supplies from a readiness perspective and Sweden currently has too little of its own production of pharmaceuticals and healthcare products. The chain of supplies in this area is dependent on a functioning global market. The recommendations we want to submit to the Swedish government are to clarify the mandates for how the area of chain of supplies in health and medical care in the civilian and military defence is to be managed. This by creating a centralized management function. A review of laws should take place so that they are more harmonized with the needs of civilian and military defence. We also recommend that the government decide on its own production of basic medicines within the country's borders, in association with EU. The National Board of Health and Welfare should determine what capacity authorities and actors in the sector should achieve and what type of care providers should be able to deliver. Finally, they should lead scenario training with authorities and actors in the sector in order to create a better understanding of what the civilian and military defence and the sector should be able to manage in the event of crisis or war. Regions should, in consultation with the The Swedish Association of Local Authorities and Regions (SKR), review the possibility of voluntarily handing over part of their right of self-determination to a superior management and overseeing the range of healthcare products. The Armed Forces should review how the military regions are intended to be the link between military and civil defence, to strengthen interoperability in total defence and clarify their own objectives so they can create a functioning chain of supplies.

Bakgrund Endometrios är en hormonberoende sjukdom vilken påverkar kvinnor i fertil ålder. Sjukdomen kan manifesteras genom symtom som tillexempel mensvärk, samlagssmärta. En av tio kvinnor i världen lever med endometrios vilket betyder att det finns stort behov av kunskap hos hälso- och sjukvården för att kunna erbjuda god vård till de berörda kvinnorna. För att ta reda på hur kvinnorna upplever bemötandet i vården vid endometrios har deras åsikter uppmärksammats för att presentera en samlad bild över hur fenomenet ser ut i verkligheten. Detta för att utifrån kvinnors erfarenheter och önskemål kunna förbättra bemötandet av hälso- och sjukvården. Syfte Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av bemötandet vid endometrios. Metod Icke-systematisk litteraturöversikt var vald metod för arbetet. Insamling av data skedde genom databaserna PubMed och CINAHL. Totalt 15 vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet. Artiklarna kvalitetsgranskades med Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering avseende studier med kvantitativ och kvalitativ metodansats. Både kvalitativa och kvantitativa studier inkluderades i litteraturöversikten. Resultat Resultatet sammanställdes till tre huvudkategorier: “Att bli bemött”, ”Bristande kommunikation” och “Förändrad självbild i samband med mötet”. Resultatet belyste att en bristande vårdmiljö samt avsaknaden av personcentrerad omvårdnad ledde till ökat vårdlidande för de berörda kvinnorna. Slutsats Trots att sjukdomen är vanlig upplevde kvinnorna otillfredsställande vård. Flertal kvinnor uppgav att deras symtom blivit normaliserade vilket hade resulterat i utebliven vård. Att befinna sig i en vårdsituation gällande endometrios innebar för många kvinnor en utsatthet då symtomen kunde vara nära kopplade integriteten och sexualiteten. Personcentrerad omvårdnad ansågs av många kvinnor vara viktigt för att uppleva ett respektfullt bemötande av vården. Kvinnornas upplevelser visade hur vården i de flesta fall inte levde upp till den kvalité som krävdes för att kunna erbjuda god vård vid endometrios. / Background Endometriosis is a hormonal dependent disease which affects women of fertile age. Symptoms like dysmenorrhea and dyspareunia are often associated with the disease. Endometriosis affects one in ten women, thus there is a need for knowledge and understanding within the medical field. So that the affected women are offered good care. To examine the woman's perspective of the phenomenon, women's statements were heard and observed to conduct an overall view of the issue. Ideally, women's experiences and wishes can be taken into account to promote better health care encounters. Aim The aim was to describe women’s experiences of encounters regarding endometriosis. Method This non-systematic literature review was conducted of 15 research articles. Data was collected through the databases PubMed and CINAHL. The Quality assessment was based on Sophiahemmet Högskolas scientific classification of studies which include qualitative as well as quantitative studies. Both qualitative and quantitative studies were included. Results Results were gathered into three main categories: “To not be acknowledged”, “Deficient communication” and “Altered self-image as a result of the meeting". Results highlight the impact of unsatisfying care and lack of person-centred care regarding endometriosis. Conclusions Although endometriosis is common, women are experiencing unsatisfying care. Several women speak about how their symptoms have been normalized which has resulted in a lack of care. Endometriosis is a disease that can affect intimacy and integrity; thus, women explained how they may experience discomfort and exposure during interventions with healthcare. Women explained that greater person-centred care would provide women with better encounters to healthcare while consultations due to endometriosis. The women's statements showed a lack of quality and support given by healthcare professionals which is needed in order to fulfil good quality care.

Background: One of society's most pressing social challenges is the state of people's psychological health. Healthcare institutions have adopted e-health due to the noticeable rise in psychological health issues and growing societal reliance on digital technologies. Internet based Cognitive behavioural therapy (iCBT) is essential for those with psychological health issues. Since 2012, the Department of Swedish Municipalities and Regions (SKR) has coordinated the 1177 healthcare programme, a digitisation initiative. By 2025, the Swedish Government hopes to be a global leader in digitising social services and health care. This ehealth system must promote the welfare and good health, which are founded on the idea of equality between individuals. It must increase patient engagement and confidence while bridging the gap between patient needs and what the healthcare system can supply.  Aim: To describe the access to e-health within Swedish healthcare programs for psychological health problems.  Method: Summative qualitative content analysis of data from websites regarding access to e-health services or iCBT in the Swedish local authorities and regions through an inductive approach.  Findings: The results show that e-health services and resources are unequally distributed among local authorities and regions in Sweden.  Conclusion: Results of the study show that unequal e-health service and resource distribution might result in stigmatization and a decline in patient's willingness to seek care. / Bakgrund: Psykisk ohälsa är en av de stora samhällsutmaningarna idag. Hälso- och sjukvården har implementerat e-hälsa på grund av den märkbara ökningen av psykiska hälsoproblem och samhällets växande beroende av digital teknik. Internet baserad kognitiv beteende terapi (iKBT) som levereras online är viktig för dem med psykiska hälsoproblem. Sedan 2012 har Sveriges kommuner och regioner (SKR) samordnat digital vårdprogram 1177. Svenska regeringen syftar till att vara världsledande inom digitalisering av socialtjänst och hälso- och sjukvård. Detta e-hälsosystem måste främja välfärden och den goda hälsan, som bygger på idén om jämlikhet mellan individer. Det måste öka patienternas engagemang och förtroende samtidigt som den måste överbrygga klyftan mellan patienternas behov och vad hälso- och sjukvården kan tillhandahålla. Syfte: Att beskriva tillgången till e-hälsa i svenska vårdprogram för psykisk ohälsa. Metod: Summativ kvalitativ innehållsanalys av data från webbplatser om tillgänglighet till e-hälsa tjänster eller iKBT i de svenska kommuner och regioner genom en induktiv ansats. Resultat: Resultaten visar att tillhandahållandet av e-hälsa tjänster och resurser är ojämnt fördelat mellan olika kommuner och regioner i Sverige. Konklusion: Studie visar att ojämn fördelning av e-hälsa tjänster och resurser kan orsaka stigmatisering och minskad motivation bland de patienter som tänker söka vård och hjälp.