Sex av tio svenskar vill år 2023 investera hållbart. Samtidigt sker en märkbar förändring inom svenska fondinvesteringar som går från en tidigare restriktiv inställning till vapenindustrin i etiska fonder mot att öppna upp investeringar och dialoger för försvarsindustrin. De senaste åren har säkerhetsläget i världen försämrats rejält med anledning av Ukraina-invasionen i februari 2022. Efter decennier av ett nedrustat Sverige och Europa har försvarsindustrin vaknat till liv och en stämpel som oetiskt börjar sakta gnuggas bort. Vapenindustrin är på högvarv där försvarsbolag behöver kapital för att bemöta den höga efterfrågan. Syftet med rapporten är att analysera om svenska fondbolag förändrat sin inställning till etisk investering mot försvarssektorn. Studien ämnar att utreda och jämföra utvalda fonders förändring i placeringsinriktning, svartlistning av bolag och policies mot försvarsbolag de senaste fem åren. För att uppfylla syftet med studien valdes en kvalitativ analysmetod. Insamlingen av data gjordes genom intervjuer av sju stycken fondbolag (Öhman fonder, Swedbank Robur, SEB, Lannebo fonder, Spiltan fonder, AP3 och AP4), två branschorganisationer och en tillsynsmyndighet (Finansinspektionen, SOFF och Svenskt Näringsliv). Utöver intervjuerna har relevant datainsamling skett från litteratur, artiklar och tidigare examensarbeten. Resultatet visar utifrån frågeställningarna och empirin att två av de sju fondbolag som intervjuades har förändrat sin hållbarhetspolicy gentemot vapenindustrin mellan 2019 och 2024. De två fondbolagen SEB och Swedbank Robur har utfört förändringar i syfte att öppna upp för investeringar i försvarsindustrin, däremot så började resonemangen och beslutsprocesserna rörande en policyförändring långt innan invasionen av Ukraina. Gemensamt för fondbolagen är att kunderna efterfrågat kundkorgar som innefattar försvarsföretag. Fondbolagen framhäver även vikten av att verka som aktiva ägare och öppna upp för att hjälpa bolag med en omställningsresa. Vidare framgår att samtliga aktörer på marknaden anser att det är kontraproduktivt att exkludera bolag eller vara restriktiv mot hela sektorer. Fondbolagen följer och rapporterar enligt SFDR-förordningen som utgör ett ramverk med stora frihetsgrader. Därigenom är det diskutabelt om syftet med förordningen uppfylls då fondernas unika definitioner gör det svårt att jämföra. ENFs “femprocentgräns”, avseende den maximala omsättnings andelen till vapenbolag, följs av den såkallade Swedbank Roburs “utökade nivå”, SEB tvillingfonder av hållbar karaktär, Spiltans fonder, Lannebo fonder och Öhman fonder. Gränsdragningen till vad som klassas som vapen, kontroversiellt vapen eller kärnvapen är en gråzon. Fonderna har valt att utgå ifrån vad produkten och verksamhetens huvudsyfte är. / By 2023, six out of ten Swedes would like to invest sustainably. At the same time, a noticeable change is taking place. Swedish fund investments is moving from a previously restrictive attitude towards the arms industry in ethical funds to opening up investments and dialogues for the defense industry. In recent years, the security situation in the world has deteriorated and become very tense due to the invasion of Ukraine in March 2022. After decades of a disarmed Europe including Sweden, the defense industry has reassured and the stamp as unethical is slowly evanesce. The arm industry is in full swing and defense companies need capital to meet the high demand. The purpose of this study is to analyze whether Swedish fund companies have changed their approach to ethical investment linked to the defense sector. The study aims to investigate and compare selected funds change in investment focused on blacklisted companies and policies towards defense companies over the past five years. To fulfill the purpose of this study, a qualitative analysis method was chosen. The data collection was done through interviews with seven fund companies (Öhman Funds, Swedbank Robur, SEB, Lannebo Funds, Spiltan Funds, National Pensions Fund AP3 and AP4) and in addition two organizations (SOFF and Svenskt Näringsliv) as well as one supervisory authority (FI). Relevant data was collected from literature, articles and previous students theses. The result shows that based on the questions and the empirical data, that two of seven fund companies interviewed have changed their sustainability policy towards the arm industry between 2019 and 2024. The two fund companies SEB and Swedbank Robur have made changes with the aim of opening up for investments in the defense industry, however, the reasoning and decision-making processes began long before the invasion of Ukraine. Common to the fund companies are that customers have requested fundbaskets of defense companies. The fund companies also emphasize the importance of acting as active owners and helping companies with a transition journey. Furthermore, it is clear that everyone in the market considers it counterproductive to exclude entire sectors. Fund companies comply with and report according to SFDR regulation. It’s a matter of debate whether the purpose of the regulation is met, due to the funds do their own definitions of the reporting of the funds portfolio. ENF’s “five percent limit” is followed by Swedbank Roburs “extended level”, SEBs twin fund “sustainable”, Spiltan funds, Lannebo funds and Öhmans funds. The boundary between what is classified as a weapon, controversial weapon or nuclear weapon is a difficult field. The funds boundary within the definition of weapons is in terms of what the product's main purpose is.

Syftet med studien är att undersöka och jämföra hur svenska hållbara aktiefonder och svenska traditionella aktiefonder har presterat inom premiepensionssystemet under perioden 2015-2019. Detta görs eftersom att intresset för hållbara investeringar har ökat markant både hos privatpersoner och företag de senaste åren. Premiepensionssystemet väljs eftersom att varje privatperson som arbetar och betalar skatt i Sverige får en del av sin inkomst placerad i detta system, och sedan 2018/2019 läggs det otroligt mycket fokus på ökad transparens och medvetenhet hos Pensionsmyndigheten på fondplaceringar och att de kan erbjuda hållbara investeringar eftersom efterfrågan ökar. Författaren kan heller inte identifiera någon liknande studie som gjorts angående premiepension efter det att fondtorget gjorts om. Studien innehåller ett urval på totalt 5 hållbara fonder och 24 traditionella fonder. Studien har inriktat sig på den svenska marknaden, det vill säga fonder som placerar i svenska företag och som återfinns på den svenska marknaden samt uteslutande aktiefonder. Historisk data har insamlats från Pensionsmyndigheten och Morningstar för att sedan ligga till grund för beräkningar med hjälp av olika ekonomiska modeller och prestationsmått som Sharpekvot, Jensen’s alfa och Treynors kvot. Dessa mått mäter den riskjusterade avkastningen. Författaren väljer också att titta på faktisk avkastning, nettoavkastning för att se vad som presterat bäst för en privatperson som investerare. Därutöver görs statistiska beräkningar av statistiska mått i form av t-test för att beräkna p-värde och således kunna se om det finns någon statistisk signifikans för att antingen kunna acceptera eller förkasta en formulerad nollhypotes. Studiens resultat visar ingen större skillnad i prestation mellan hållbara och traditionella fonder, om än en marginell fördel för de traditionella i faktisk nettoavkastning. Studien erhåller heller ingen statistisk signifikans på 5-procentsnivån vilket indikerar på att vi inte kan förkasta nollhypotesen. / The purpose of the study is to investigate and compare how Swedish sustainable equity funds and Swedish traditional equity funds have performed within the premium pension system during the period 2015-2019. This is because the interest in sustainable investments has increased markedly among both individuals and companies in recent years. The premium pension system is chosen because every private person who works and pays tax in Sweden gets part of their income placed in this system, and since 2018/2019 there is an incredible amount of focus on increased transparency and awareness at the Swedish Pensions Agency on fund investments and that they can offer sustainable investments as demand increases. The author can also not identify any similar study that has been done regarding premium pensions after the fund market has been redesigned. The study contains a selection of a total of 5 sustainable funds and 24 traditional funds. The study has focused on the Swedish market, i.e. funds that invest in Swedish companies and that are found on the Swedish market, as well as exclusively equity funds. Historical data has been collected from the Swedish Pensions Agency and Morningstar to then form the basis for calculations using various economic models and performance measures such as Sharpe quota, Jensen's alpha and Treynor's quota and these measures measure the risk-adjusted return. The author also chooses to look at actual returns, net returns to see what has performed best for an individual as an investor. In addition, statistical calculations are made of statistical measures in the form of a t-test to calculate the p-value and thus be able to see if there is any statistical significance for either being able to accept or reject a formulated null hypothesis. The results of the t-statistics show that there is not significant differences in performance between sustainable and traditional funds, although a marginal advantage over the traditional ones in actual net returns. The study also receives no statistical significance at the 5% level, which indicates that we cannot reject the null hypothesis.

Seven out of ten Swedes save voluntarily in funds, and if premium pensions and pension savings are taken into account, almost all adults save. In recent years, there has been a growing interest in sustainable funds, with more than a third choosing a sustainable fund to invest in. There is a disagreement in the existing research as to whether sustainable funds are a better option than conventional ones.  The study examined whether sustainable funds underperformed conventional funds on the variables of return, standard deviation and Sharpe ratio. The study's measurement period covered 21 April 2019 to 21 April 2024, for Swedish-registered funds in the industrial sector. The study conducted a quantitative approach using t-tests and regression analyses to examine performance across categories. The study obtained secondary data from Morningstar and used the Morningstar Sustainability Rating to categorise the funds. Funds with a rating of 1-3 were defined as conventional and sustainable as those with a rating of 4-5.  From the data collected in the study, the authors concluded that the t-test between conventional and sustainable funds was significant based on the standard deviation variable, while the other variables were not significant. Like the t-test, the regression analysis between sustainability ratings and standard deviation was significant and the other regressions were not significant. The study does not find that sustainable funds are characterised by lower returns, higher risk or lower risk-adjusted returns compared to conventional funds. / Sju av tio svenskar sparar frivilligt i fonder och tar man hänsyn till premiepensionen och pensionssparande så sparar nästan alla vuxna. Under de senare åren har det växt fram ett intresse för hållbara fonder, där mer än en tredjedel har valt en hållbar fond att investera i. Det finns en oenighet i den befintliga forskningen huruvida hållbara fonder är ett bättre alternativ än konventionella.  Studien undersökte om hållbara fonder presterade sämre än konventionella fonder utifrån variablerna avkastning, standardavvikelse och Sharpekvot. Studiens mätperiod avsåg 2019-04-21 till 2024-04-21, för svenskregistrerade fonder inom industrisektorn. Studien genomförde en kvantitativ ansats med hjälp av t-tester och regressionsanalyser för att undersöka prestationen mellan kategorierna. Studien inhämtade sekundärdata från Morningstar och har använt Morningstar Sustainability Rating för att kategorisera fonderna. Fonder som innehar 1-3 i betyg definierades som konventionella och hållbara som innehar 4-5 i betyg.  Av studiens inhämtade data, konstaterade författarna att t-testet mellan konventionella och hållbara fonder var signifikant utifrån variabeln standardavvikelse medan de övriga variablerna inte var signifikanta. Likt t-testet var regressionsanalysen mellan hållbarhetsbetyg och standardavvikelse signifikant och de övriga regressionerna var ej signifikanta. Studien kan inte konstatera att hållbara fonder kännetecknas av en lägre avkastning, en högre risk eller en lägre riskjusterad avkastning gentemot konventionella fonder.

Background: The Swedish fund savings have developed strongly over the past two decades. Together with this development, the knowledge that the earth's population is facing an extensive climate challenge has also increased. For many people today, living sustainably has become a central aspect of everyday life, and when it comes to investing their savings, the majority of Sweden's fund savers state that sustainability is something that is taken into account when choosing an investment. Investments in funds that based on measuring tools, show a high degree of sustainability have thus increased. This raises the question of whether these sustainable funds can generate a higher alpha and thus a better risk-adjusted return than the less sustainable alternatives available on the market. Previous studies have shown differences of opinion, which means that it is relevant to examine how these different types of funds perform against each other in the Swedish market.   Purpose: The aim of this study is to analyze whether fund savers that are investing in sustainable funds can generate a higher alpha and thereby a better risk adjusted return than fund savers that invests in less sustainable alternatives.   Methodology: The study was conducted with a quantitative method and a deductive approach. Sustainability ratings have been collected for 253 funds from a measuring institute. For these 253 funds, data in the form of net asset value have been collected between the period 2016 - 2020 monthly. These funds have then been evaluated based on risk-adjusted returns where regression analysis has been the groundwork for finding answers to whether alpha has been achieved compared to the market or not. Results obtained have then been statistically examined through various tests.   Conclusion: After completed study, there were no signs that studied sustainable funds have given rise to a better risk-adjusted return than the less sustainable alternatives available on the market. Of the 253 funds included in the study, only five funds showed a risk-adjusted return statistically different from zero, where three had a negative return and two a positive return. When the 253 funds were divided into four different quartiles based on sustainability ratings, it appeared that the funds with a positive risk-adjusted return were placed in quartile four, which was the one with the highest sustainability rating. However, this may be based on chance and a result of two in a sample of 253 gives clear indications that efficiency prevails in the market.