Samhällets förväntningar kring ansvarstagandet hos företagen har ökat drastiskt under de senaste årtionden. Som följd till detta har antalet företag sedan 1900-talet i större utsträckning börjat redovisa icke-finansiella rapporter frivilligt. Dessa icke-finansiella rapporter har sin benämning idag som hållbarhetsredovisning. Det kvarstående problemet är trovärdighetsgapet på hållbarhetsredovisningarna och som lösning till problemet kan en tredje-part anlitas i syfte att säkerställa att hållbarhetsinformationen är trovärdig. Denna säkerställning som tredje-parten utför benämns bestyrkande. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur olika faktorer påverkar de svenska börsnoterade företagens val att låta hållbarhetsredovisningar bestyrkas samt valet av bestyrkandegivare. Den positivistiska forskningsfilosofin har använts i uppsatsen och det har anammats en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Faktorerna som har undersökts är lönsamhet, branschtillhörigheten, användandet av Global Reporting Initiative (GRI):s riktlinjer samt företagsstorlek. Datainsamlingen har skett genom skriftiga källor där information hämtades från alla 255 svenska börsnoterade företag. Endast 105 av de 255 företagen hade upprättat en hållbarhetsredovisning och ingick i studien. Hypoteserna prövades genom statistiska tester och analyser med utgångspunkt i uppsatsens teoretiska referensram. Resultatet visade att bestyrkande samt val av bestyrkandegivare inte påverkades av lönsamhet. Bestyrkande påverkades inte heller av bransch och GRI, men däremot av storlek. Vidare påverkades bestyrkandegivare inte av storlek, men däremot av bransch och GRI. Detta eftersom de större företagen har bättre resurser och därmed mer råd att bestyrka hållbarhetsredovisningen. De börsnoterade företagen i Sverige som befinner sig inom de sociala- och miljökänsliga branscherna säkerställer sin legitimitet gentemot samhället och därför anlitar de revisorer vid bestyrkandet av hållbarhetsredovisningen. Det föreligger ett åtagande av GRI:s riktlinjer som är förknippat med kravet att lämna trovärdig information. Denna rapporterade information i hållbarhetsredovisningen blir mer trovärdig med bättre kvalitét genom ett bestyrkande av revisorer.

Marknaden ställer idag högre krav på vad företagen redovisar och intressenterna är inte längre bara uppmärksamma på hur företaget redovisar ur ett ekonomiskt perspektiv. En ökad medvetenhet hos företagen kan i många fall inbringa konkurrensfördelar om företagen väljer att tillgodose dessa krav. Corporate Social Responsibility (CSR) syftar till att redovisa vad företaget har gjort, inte bara i ekonomiska resultat utan även beträffande miljö och sociala aspekter. Vi har i vår studie valt att granska med hjälp av en innehållsanalys hur tre svenska företag, H&M, Stora Enso och TeliaSonera, arbetar med CSR och vart tyngdpunkten ligger hos de olika företagen. Studiens syfte är att på ett komparativt sätt och genom en innehållsanalys ämna svara på vilka likheter och skillnader det finns i de tre företagens hållbarhetsredovisningar, samt vad som kan tolka eventuella likheter och skillnader. Vi har använt oss av ett klassificeringsschema som hjälpt oss att dela in vårt empiriska material i fem olika kategorier; Miljö, Energi, Human resources, Produkter och Community involvement. Våra resultat visar att det, till viss del, går att förklara företagens motiv till innehållet i hållbarhetsredovisningarna med utgångspunkt i legitimeringsteorin. Det är framförallt motivet till skillnaderna som kan förklaras genom legitimitetsteorin. Det går emellertid inte att utesluta att andra faktorer påverkar varför det förekommer skillnader, och särskilt likheter, i de redovisade uppgifterna för de tre företagen. / Program: Civilekonomprogrammet

Corporate Social Responsibility (CSR), företegets sociala ansvar saknar en universell definition. Det är upp till varje individ och företag att själva välja definition och ansvarsområde. Allt flera företag väljer att kommunicera sitt sociala ansvar genom CSR- rapporter även kallade hållbarhetsrapporter. Det teoretiska ramverket visar att företag som agerar på en oetisk marknad har en tendens att offentliggöra sitt CSR- arbete i högre grad än etiska företag. Syftet med denna studie är observera om det finns en skillnad i kommunikationen av CSR-arbete mellan etiska företag och företag som agerar på en oetisk bransch. Syftet besvaras genom en textanalys som är uppdelat i två delar, en ordsökning och en djupgående analys på utvalda CSR- rapporter. Empiriska resultaten visar att det inte finns en större skillnad mellan etiska företag och företag som agerar på en oetisk marknad kommunikation av CSR eller i vilken omfattning rapportering sker med undantag för tobaksbranschen.

Bakgrund och problem: Jämställdhet är ett aktuellt ämne som diskuteras bland både forskare och medier. Revisionsbranschen anses som en jämställd bransch samtidigt som undersökningar visar att kvinnor i de större företagen inte uppfattar den så jämställd som den genom könsfördelningen verkar vara. Forskare menar att det är viktigt att följa hur information om kvinnor och män redovisas i företags års- och hållbarhetsredovisningar för att se hur uppfattningar förändras över tid. Studier har genomförts i syfte att se hur företag redovisar sociala faktorer, såsom jämställdhet, men dessa finnes underrepresenterade i Sverige vilket leder fram till studiens problemformulering:   Vad redovisar större svenska revisionsbyråer om jämställdhet i sina års- och hållbarhetsredovisningar och hur har denna redovisning förändrats från räkenskapsår 2007/2008 till och med räkenskapsår 2011/2012?   Syfte: Syftet med studien är att identifiera och beskriva vad större revisionsbyråer i Sverige redovisar om jämställdhet i sina års- och hållbarhetsredovisningar för att få bättre insikt i denna redovisning. Delsyftet är även att beskriva hur denna redovisning har förändrats från räkenskapsår 2007/2008 till och med räkenskapsår 2011/2012 för att se hur engagemanget i frågan utvecklats. Metod: Års- och hållbarhetsredovisningar från de fyra största revisionsbyråerna i Sverige studerades från räkenskapsår 2007/2008 till och med räkenskapsår 2011/2012. Den metod som användes för att samla in informationen var en kvalitativ innehållsanalys där en undersökningsmall som följde Weberprotokollet utformades. Resultat och slutsatser: Endast ett av företagen redovisade ett uppsatt mål om jämställdhet i sina rapporter men företagen uttryckte istället jämställdhet som en strävan eller utmaning. Företagen redovisade lagstadgad könsuppdelad statistik och frivilliga upplysningar om jämställdhet. Däremot var redovisningen om jämställdhet bristfällig hos några av företagen vilket gjorde att det var svårt att identifiera tydliga förändringar. De redovisade frivilliga upplysningar vilket skulle kunna förklaras med att de redovisar detta i syfte att skapa legitimitet gentemot sina intressenter. Nyckelord: Jämställdhet, legitimitet, intressenter, redovisning, årsredovisningar, hållbarhetsredovisningar / Background and problem: Gender equality is a current topic discussed among researchers and the media. The audit industry is considered as an equal branch while surveys show that women in the larger companies do not perceive it as equal as gender balance appears to be. Researchers believe that it is important to monitor how information about women and men is reported in the company's annual and sustainability reports to see how perceptions change over time. Research has been carried out to see how companies report on social factors such as gender, but these studies are underrepresented in Sweden, which leads to the study´s question: What do major Swedish auditing firms report about gender equality in their annual and sustainability reports and how has this reporting changed between 2007/2008 – 2011/2012?   Purpose: The purpose of this study is to identify and describe what the major auditing firms in Sweden report on gender equality in their annual and sustainability reports to gain a better understanding of this reporting. Another purpose is to describe how this report has changed between 2007/2008 – 2011/2012 to see how the involvement has developed. Method: Annual and sustainability reports from the four largest auditing firms in Sweden were studied between 2007/2008 – 2011/2012. The method used to collect the information was a qualitative content analysis where a list that followed the Weber protocol was created. Results and conclusions: Only one company reported a goal of equality in its reports, but all companies expressed equality as an ambition or challenge. The companies reported statutory gender statistics and voluntary disclosures. The results showed, however, that the reporting of equality was deficient in some of the companies that made it difficult to identify changes. They reported voluntary disclosures, which could be explained by that they report this in order to create legitimacy to their stakeholders. Keywords: Gender equality, legitimacy, stakeholders, accounting, annual reports, sustainability reports

Bakgrund och Problematisering: I dagens samhälle har hållbarhetsfrågor fått ett allt större fokus och många företag upprättar hållbarhetsredovisningar för att beskriva hur de jobbar med hållbarhet. Företags hållbarhetsarbete har även blivit mer harmoniserat runt om i världen vilket eventuellt innebär att det har vuxit fram hållbarhetslogiker inom vissa branscher. Samtidigt har bankernas hållbarhetsarbete fått en större uppmärksamhet i medier där bland annat negativa händelser såsom Panamaskandalen och Finanskrisen 2007-2008 har belysts, vilket har lett till att folk tappat förtroendet för banker. Syfte: På grund av den ökade uppmärksamheten och förändringar i hållbarhetsarbetet är syftet att analysera om det går att se en viss hållbarhetslogik inom de fyra svenska storbankerna, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank, samt hur den i så fall har utvecklats över tid. Metod: För att se om det finns en hållbarhetslogik inom de fyra bankerna är uppsatsen uppbyggd på en kvalitativ innehållsanalys av bankernas hållbarhetsredovisningar och av deras årsredovisningar i de fall då separata hållbarhetsredovisningar inte finns. Kodning av redovisningar har skett i dataprogrammet Nvivo för kvalitativa innehållsanalyser. Redovisningarna har kodats utifrån fyra kategorier: anställda, etik, miljö och samhälle. Resultat: Det finns en hållbarhetslogik inom bankerna som delvis kan förklaras av att de ingår i samma organisationsfält då de alla verkar på samma marknad, erbjuder liknande produkter och tjänster, har liknande intressenter och följer samma lagar. I hållbarhetsredovisningarna syns det framförallt en tydlig utveckling gällande hur bankerna har tagit större ansvar med åren när det gäller miljö och etik. Denna utveckling kan kopplas till hur de anpassat sig till förändrade normer, lagar och värderingar i samhället. Till en viss del har även påtvingad isomorfism bidragit till att en hållbarhetslogik vuxit fram eftersom bankerna har varit tvungna att anpassa sig efter skärpta regelkrav såsom högre kapitalbuffertar och finansiering av terrorism. / Background and Problematization: In today’s society the knowledge about sustainability has increased, therefore many companies have decided to publish a sustainability report where they explain how they conduct their operation in a sustainable manner. Companies sustainability efforts have also become more harmonized around the world which might indicate that a certain sustainability logic has developed. Media have recently especially paid attention to issues of banks and have enlightened negative occurrences such as the tax evasion in Panama and the financial crisis of 2007-2008 that have led to people losing their confidence in banks. Purpose: Due to the increased attention and changes in sustainability work, the purpose of this study is to analyse if there exists a sustainability logic within the four major banks in Sweden, Handelsbanken, Nordea, SEB and Swedbank and how the logic has developed over time. Methodology: In order to see if there exists a sustainability logic within the four banks we decided to conduct a qualitative content analysis of the banks’ sustainability reports. The reports have been coded in a software program called Nvivo. The reports have been coded based on four categories: employees, ethics, environment and society. Result: There exists a sustainability logic within the banks which partially can be explained by the fact that they are a part of the same business field. They all operate in the same market, offer similar products and services, have similar stakeholders and follow the same laws and regulations. In the sustainability reports we can see a clear development regarding the level of responsibility banks have taken when it comes to their impact on environmental and ethical questions within their investments and customers. This development can be explained by how they have adapted to changed norms, laws and values in the community. We can also see how a coercive isomorphism has contributed to a harmonization of their sustainability work through changed laws regarding both capital demands and financing of terrorism.

Organisationers sociala ansvarstagande har på senare tid blivit allt mer uppmärksammat, speciellt inom detaljhandeln. CSR-arbete har blivit viktigt för samhället vilket påverkar verksamheters arbete med detta. Således har även medierapporteringen beträffande deras sociala ansvarstagande ökat. Hur kan detta påverka organisationerna och deras rapportering kring socialt ansvarstagande? I samband med att CSR har blivit ett välkänt begrepp som allt fler verksamheter arbetar med har även begreppet CSI vuxit fram. Det handlar om att organisationer arbetar på ett ansvarslöst sätt i syfte att uppnå legitimitet. Företag är beroende av sina intressenter som i sin tur kan påverkas av media. Det ligger alltså i deras intresse att förmedla en positiv bild till sin omvärld och kan göra det genom att bland annat upprätta hållbarhetsredovisningar. Syftet med denna studie var att bidra med kunskap kring hur ett publikt företag med många intressenter arbetar med socialt ansvarstagande och hur de påverkas av medias rapportering angående det. Vi har utfört en kvalitativ studie där vi analyserat 15 hållbarhetsrapporter som upprättats av H&M mellanåren 2002–2016. Det har vi gjort med hjälp av en innehållsanalys där vi utformat ett kodningsschema. Vi valde att söka på centrala begrepp och undersökte hur många gånger dessa förekom i H&Ms hållbarhetsrapporter. Vi har även analyserat medias rapportering gällande företagets sociala ansvarstagande. Vår teoretiska referensram består av forskningsom behandlar begreppen CSR, CSI, intressenter, legitimitet, hållbarhetsrapportering samt media. Vi presenterar en analysmodell som fungerade som en utgångspunkt då vi med hjälp av denna satte vår empiri i förhållande till den teoretiska referensramenoch har därefter fört en diskussion kring detta. Empirin består av vårt utformade kodningsschema samt material som är hämtat från media och H&Ms hemsida. Tillsammans med den teoretiska referensramen utgör dessa grunden för vår diskussion och slutsats. Vår huvudsakliga slutsats är att organisationens hållbarhetsrapportering främst påverkas av intressenternas krav och önskemål. Vi har inte kunnat identifiera en större påverkan från medias sida på verksamhetens rapportering gällande CSR vilket styrker detta påstående. / Corporate social responsibility has recently become increasingly important, especially in the retailing sector. It has also become more important to the society which affects how organisations choose to work with this. Therefore, media reporting on corporate social responsibility has also increased. How can this affect organisations and their CSR-reporting? Corporate social responsibility has become a well-known concept that corporations have adapted, a consequence of this is that the concept of CSI has emerged. This means that corporations are working in an irresponsible manner to achieve legitimacy. Organisations are dependent on their stakeholders, which in turn may be affected by the media. Thus, it is in the interest of businesses to convey a positive image to the society, which can be done by producing sustainability reports. The purpose of this essay was to contribute with knowledge about how a public organisation with many stakeholders workswith CSR and how they are affected by the media's reporting regarding this. We have conducted a qualitative study where we analysed 15 sustainability reports produced by H&M between 2002-2016. We have done this by conducting a content analysis where we developed a coding scheme. We searched for key concepts and examined how many times these occurred in the sustainability reports. We also analysed the media reporting on H&M's corporate social responsibility. Our theoretical framework consists of research that addressed the concepts CSR, CSI, stakeholders, legitimacy, sustainability reportingand media. We also present an analysis model that served as a starting point, with this weput our empirical data in relation to the theoretical framework and afterwards we conductedan analysis based on this. Our empirical study consists of our coding scheme and material from media and H&M's website. This, together with the theoretical framework, forms the basis of our discussion and conclusions. Our main conclusion was that the corporations' sustainability reporting is primarily influenced by the demands of stakeholders. We have not been able to identify a greater impact from the media regarding the organisations sustainability reports, which reinforces this statement.

Corporate Social Responsibility (CSR) har blivit en viktig del i samhället av den anledning att människors engagemang i hållbarhetsfrågor ökat. Företag fokuserar på att integrera CSR aktiviteter i företags strategier genom att ta ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar. I tidigare forskning framgår det att det finns ett samband mellan CSR och lönsamhet då CSR aktiviteter kan medföra lönsamhet. I sökandet efter legitimitet kommunicerar företag ut sitt ansvarstagande och sina hållbarhetsinvesteringar i hållbarhetsredovisningarna. Huvudsyftet med studien var att undersöka hur företag argumenterar för förhållandet mellan CSR och lönsamhet. Denna kvalitativa studie är baserad på en dokumentstudie som studerar hållbarhetsredovisningar för tio olika företag inom olika branscher. Vid insamling av data från företagens hållbarhetsredovisningar låg fokuset på att identifiera argument som indikerade förhållandet mellan dess hållbarhetsinvesteringar och lönsamhet. Den insamlade datan analyserades genom att kategorisera argumenten i enlighet med Couplands fyra typer av legitimeringsstrategier: samhällelig legitimering, ansvarsfull legitimering, de-legitimering och kontext-specifik legitimering. Vid kategorisering av argument framkom det att branschtillhörighet är en faktor som påverkar vilket av de tre ansvar inom CSR som företagen prioriterar mest i sina hållbarhetsredovisningar. Företag använder legitimeringsstrategier som presenteras av Coupland med avsikt att legitimera sina hållbarhetsinvesteringar. Studiens resultat visar att företag använder främst strategin “ansvarsfull legitimering” för att legitimera hållbarhetsinvesteringar genom att betona sambandet mellan hållbarhetsarbete och lönsamhet. / Corporate Social Responsibility (CSR) has become an important part of today’s society as awareness about sustainability has increased among people. Companies are focusing on engaging CSR activities in their corporate strategies through being responsible economically, socially and environmentally. As mentioned in the previous studies, practicing of CSR activities can also generate profitability and hence the relationship between CSR and profitability is presented. In order to legitimise themselves, companies tend to communicate their responsibility and their investments in sustainability through sustainability reports. The main purpose of the study was to examine how companies legitimise their investments in sustainability by presenting arguments for the relationship between their CSR activities and profitability. This qualitative study is based on a document study where sustainability reports for ten companies operating in different branches are studied. The focus while studying the content of sustainability reports was to identify arguments indicating the relationship between their investments in sustainability activities and profitability. The collected data was analysed by categorizing it according to Couplands four types of arguments for legitimation: societal legitimation, responsible legitimation, de-legitimation and context-specific legitimation. During the categorization of the arguments, it was also identified that what responsibility companies tend to argument the most for depends on their respective branch. In order to legitimise their investments, companies are inclined to use the legitimation strategies suggested by Coupland. The conclusion of this study is that most of the companies use the strategy responsible legitimation to legitimise their sustainability investments by emphasizing the relationship between their sustainability work and profitability.This thesis is written in swedish.