Bakgrund och problem: En viktig tillgång som bolagen har tillgång till är det humankapital som finns i form av personalen. Denna tillgång är en dold tillgång då den ej kan tas upp i bolagens balansräkning. Detta beroende på att det ej går att definiera humankapital som en tillgång enligt redovisningsstandarden då den ej uppfyller kriterierna för att kunna klassificeras som en tillgång. För bolagen kan det ändå finnas ett behov av att redovisa humankapital externt genom årsredovisningen. Detta för att nå sina intressenter med information som kan stärka relationen mellan dem. Syfte: Vårt syfte är att undersöka på vilken nivå och frekvens de utvalda nyckeltalen förekommer inom olika branscherna på svenska börsen, samt dra paralleller till intressenternas intresse för humankapitalet. Avgränsningar: Data i studien kommer endast att inhämtas från bolagens senaste årsredovisning. Endast de nyckeltalen som används i undersökningen enligt Konradmodellen kommer att beskrivas. Metod: Bolagens årsredovisningar har undersökts genom att vi upprättade en scoreboard i excel och utifrån det analyserade vi årsredovisningarnas innehåll av de utvalda nyckeltalen. Vi analyserade därefter resultatet av de olika branscherna. Resultat och slutsatser: Undersökningens utfall visade på att det inte är någon bransch som har redovisat de undersökta nyckeltalen i någon större utsträckning. Resultatet från undersökningen var något oväntat då företagen inte verkar lägga ner resurser på att visa sitt humankapital för intressenterna. Detta kan bero på att intressenterna inte heller ser humankapitalredovisning som en tyngdpunkt i redovisningen utan sätter större vikt på de finansiella nyckeltalen. Det var endast två branscher som höjde sig över snittet i undersökningen, och de var Finans och IT branschen. Dessa branscher räknas som kunskapsintensiva och resultatet var väntat att de skulle ligga i topp, då de har en större anledning att redovisa humankapitalet mot intressenterna. Förslag till fortsatt forskning: För vidare studier tycker vi vore intressant med en attityd undersökning för att undersöka den inställning som de olika företagen har gentemot redovisningen av humankapital. Detta för att få insikt i varför företagen väljer att redovisa de nyckeltal, förutom de lagstadgade, som redovisar humankapitalet. Ytterligare studier kan behandla mer djupgående hur redovisningen användas och analyseras av de intressenter som företagen har.

Titel: Extern hjälp – faktorer som påverkar rekrytering och bemanning av extern arbetskraft Problem: Vilka avgörande faktorer bidrar till att företag väljer att rekrytera arbetskraft själva eller utnyttja extern hjälp vid rekrytering och/eller bemanning? Finns det skillnader i behovet av rekryterings- och bemanningstjänster beroende på vilken storlek företaget har? Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka faktorer som påverkar små och medelstora företag att välja extern hjälp vid rekrytering och/eller bemanning. Metod: Författarna genomförde en kvantitativ och kvalitativ förstudie och med denna som utgångspunkt sammanställdes sekundärdata, ett urval av respondenter förekom samt att en intervjumall strukturerades. En provintervju genomfördes och intervjumallen reviderades en aning efter denna och sedan genomfördes den kvalitativa undersökningen. Primärdata sammanställdes efter detta vilket ledde fram till analys och till studiens slutsats. Slutsats: De mest signifikanta resultaten av studien är att de små företagen använder sig av bemanningsföretag i första hand då de ska rekrytera. De medelstora företagen sköter oftast rekryteringen själva men använder sig av eller planerar att använda sig av bemanningsföretag då det gäller bemanning. De specifika egenskaperna som var viktigast hos bemanningsföretagen var enligt studien: kompetens, lokal förankring och att företaget var branschspecialiserat.

Studien ”Vägen till arbetet – en kvalitativ studie om hur en ideell organisation driver fram sina deltagare in i den svenska arbetsmarknaden” syftar till att lyfta fram på vilket sätt en deltagare med stöd av en ideell organisation kan påverka sitt sociala- och humankapital, och hur stor påverkan den har för att deltagaren ska kunna effektivisera sin väg in i den svenska arbetsmarknaden. De centrala begreppen som kommer att användas i studien är det sociala-och humankapital begreppet. Det har gjorts en kvalitativ studie baserad på åtta semistrukturerade intervjuer. Urvalsgruppen är män mellan 25 till 50 år och samtliga respondenter är aktiva arbetssökare inom byggsektorn i Stockholm. Studien avslutas med tanken om att det tillvägagångssätt som gör att deltagaren påverkar sitt sociala och humankapital på den ideella organisationen är att genom att vara delaktig i deras resurser. Dessa är att främst komma i kontakt med en yrkesvägledare, studera svenska, samt få vara en del utav gemenskapen inom organisationen, som spelar stor roll för deltagarna. Å andra sidan, har inte dessa resurser någon direkt påverkan till anställning. Det som i första hand spelar roll för deltagaren är svenska kunskaper och nya mer direkta kontakter med olika arbetsgivare för att effektivare komma in på arbetsmarknaden. Detta är något som den ideella organisationen inte mer än i viss mån bidragit med till sina deltagare.

Der Einfluss von Bildung gewinnt gesellschaftlich und politisch an Bedeutung. Auch im wissenschaftlichen Bereich zeigt sich dies über eine vielseitige Diskussion zum Einfluss von Bildung auf das Einkommen. In dieser Arbeit werden nationale und regionale Disparitäten in der monetären Wertschätzung von allgemeinem Humankapital aufgedeckt und diskutiert. Dafür werden verschiedene Verfahren diskutiert und basierend darauf Intervalle für die mittleren Bildungsrenditen bestimmt. Im ersten Abschnitt wird die Thematik theoretisch über zwei verschiedene Modellansätze fundiert und kritisch diskutiert. Anschließend folgt die Darstellung des aktuellen empirischen Forschungsbestands. Der Hauptteil der Arbeit beginnt mit der Darstellung des verwendeten Datensatzes und seiner kritischen Repräsentativitätsprüfung. Eine nähere Variablenbeschreibung mit deskriptiver Analyse dient zur Erklärung der verwendeten Größen. Darauffolgend werden bestehende Verfahren zur Schätzung von Bildungsrenditen diskutiert. Unter ausschließlicher Berücksichtigung der Erwerbstätigen zeigt das 3SLS-Verfahren die besten Eigenschaften. Bezieht man jedoch alle Erwerbspersonen in die Analyse mit ein, so erweist sich das Heckman-Verfahren als sehr geeignet. Die Analyse - zunächst auf nationaler Ebene - bestätigt weitestgehend die bestehenden Erkenntnisse der Literatur. Eine Separierung des Datensatzes auf verschiedene Alterscluster, Voll- und Teilerwerbstätige sowie Erwerbstätige in der Privatwirtschaft und im öffentlichen Dienst zeigen keine signifikanten Unterschiede in der Höhe der gezahlten durchschnittlichen Bildungsrenditen. Anders verhält es sich bei der regionalen Analyse. Zunächst werden Ost- und Westdeutschland separat betrachtet. Für diese erste Analyse lassen sich über 95 %-Konfidenzintervalle deutliche Unterschiede in der Höhe der Bildungsrenditen ermitteln. Aufbauend auf diese Ergebnisse wird die Analyse vertieft. Eine Separierung auf Bundesländerebene und ein weiterer Vergleich der Konfidenzintervalle folgen. Zur besseren statistischen Vergleichbarkeit der Ergebnisse wird neben dem 3SLS-Verfahren, angewendet auf die separierten Datensätze, auch ein Modell ohne die Notwendigkeit der Separierung gewählt. Hierbei ist die Variation der Regionen über Interaktionsterme berücksichtigt. Dieses Regressionsmodell wird auf das OLS- und das Heckman-Verfahren angewendet. Der Vorteil hierbei ist, dass die Koeffizienten auf Gleichheit getestet werden können. Dabei kristallisieren sich deutlich unterschiedliche Bildungsrenditen für Mecklenburg-Vorpommern, aber auch für Sachsen-Anhalt und Thüringen im Vergleich zu den restlichen Bundesländern Deutschlands heraus. Diese Länder zeichnen sich durch eine besonders hohe jährliche Verzinsung von allgemeinem Humankapital aus. Es folgt eine Diskussion über mögliche Ursachen für die regional verschiedenen Bildungsrenditen. Dabei zeigt sich, dass in den Bundesländern mit hoher Rendite das mittlere Einkommensniveau und auch das durchschnittliche Preisniveau tendenziell geringer sind. Weiterhin wird deutlich, dass bei höheren relativen Abweichungen der durchschnittlichen Einkommen höhere Renditen zu verzeichnen sind. Auch die Wanderungsbewegungen je nach Qualifikation unterscheiden sich. Unter zusätzlicher Berücksichtigung der Arbeitslosenquoten zeigt sich in den Ländern mit hoher Rendite eine tendenziell höhere Arbeitslosigkeit. Im zusammenfassenden Fazit der Arbeit werden abschließend die Erkenntnisse gewürdigt. Dabei ist zu bemerken, dass der Beitrag einen Start in die bundesländerweite Analyse liefert, die eine Fortführung auf beispielsweise eine mehrperiodische Betrachtung anregt. / The impact of education becomes politically and for the society more important. In research area the higher relevance is indicated by a distinctive discussion about, for example, the influence from education to earnings. This thesis shows national and regional disparities with respect to the monetary appreciation to general human capital. Therefore different econometric methods are discussed and based on that, intervals for the returns to education are estimated. The first chapter presents the theoretical fundament using two different models, which are critically discussed in the text. Afterwards the existing empirical literature is shown. The main part starts with a description of the dataset and a discussion about its representativeness. A closer examination to the variables follows using descriptive statistics and verbal explanations. The estimation part starts with a discussion about common methods to measure returns to education. Looking at employees exclusively, 3SLS gives best performance. However, by extension the analysis to the overall manpower Heckman-method is best. The national analysis confirms the results from the existing literature. Within the next step the dataset is separated to have a closer look at different cohorts, full- and part-time worker, as well as public- and private-sector worker. Comparing these groups with each other the estimated returns to education are not statistically different. However, results change by estimating regional returns to education for Germany. First the dataset is splitted into two regions, the eastern- and the western-region. Comparing the estimated 95 %-confidence intervals, differences are significant between both regions in Germany. Hence, it is worth to intensify the regional analysis. The next step is a further separation of the dataset to a federal-state-analysis. Again, the comparisons of the resulting confidence intervals show partially no overlapping confidence intervals. Separating the dataset gives no possibility to compare the coefficients with statistic tests. Because of that a new regression model without the necessity of separation is introduced. For this purpose the variation of the regions are included by interaction terms. This model can be estimated using OLS- and Heckman-method. The advantage of this procedure is that the schooling-coefficients can be tested on statistical equality. Irrespective which method is used, differences in the return to education can be estimated for Mecklenburg-West Pomerania especially and for Saxony-Anhalt and Thuringia. These three states tend to a higher monetary return to general human capital compared to the other federal states. Thereafter a discussion follows about possible causes for the estimated regional heterogeneous returns to education. It is shown that federal states with a high return to education lean towards a lower middle level of income and a lower price level on average. In addition to that, there is a relation between a higher relative deviation from average income and higher returns to education. Looking at migration movements between federal states, it is shown that there are differences in the qualification levels. Moreover, regions with a higher unemployment rate tend to result in higher returns as well. The summarizing conclusion appreciates the scientific findings. For that it has to be said, that this work gives a start for an analysis which should have a closer look to different parts of Germany. It gives an incentive to pursue with, for example, an analysis for more than one year.

Intresset för att redovisa de anställda som tillgång ökar i takt med att kunskapsintensiva företag blir allt fler. När företag vill visa denna immateriella tillgång för intressenter saknas lämpliga värderingsmetoder och rapporteringsstandarder. Vissa företag kompletterar därför årsredovisningen med en rapport där information om medarbetarna, humankapitalet, presenteras. Då tvingande lagstiftning för rapporteringen saknas, skiljer sig utformningen åt mellan företag. Syftet med studien är att se om motiven med att rapportera humankapital influerar utformningen av rapporterna. Här försöker vi inte bara komplettera existerade forskning kring rapportering av humankapital utan även ifrågasätta rapporteringens objektivitet. Studien visar att det finns svag koppling mellan motiven till att rapportera humankapital och utformningen. Vi har dessutom funnit att rapporterna utformas med hänsyn till den formella ton som förknippas med en årsredovisning samt den miljö och bransch företaget verkar i. Detta visar på att årsredovisningarna och dess bifogade rapporter inte informerar utan kommunicerar till marknaden.

Kunskapssamhället är här vilket innebär att den dominerande resursen i allt fler företag är personalen. Hushållning med mänskliga resurser har blivit en central frågeställning. Modeller har utvecklats för att lyfta fram det mänskliga kapital et och syliggöra satsningar på personalen. En ny trend är att allt fler företag börjat mäta sitt humankapital. Syftet med denna uppsats är att analysera i vilket syfte företag utför humankapitalmätningar. Vi har även för avsikt att generera idéer för att skapa bättre förutsättningar och möjligheter att bedriva effektivt arbete med humankapitalmätningar. Primärdata har samlats in genom intervjuer på tre företag. Sekundärdata har utgjorts av väletablerad litteratur inom vårt ämnes- och vetenskapsområde, det vill säga böcker, facklitteratur och informationsmaterial. Det finns två syften med humankapitalmätningar. Det primära syftet är utifrån ett ledningsperspektiv där mätningarna skall leda till kostnadsbesparingar, effektivare användning av företagets resurser samt ökad produktivitet. Det sekundära är att skapa bättre arbetsmiljö för de anställda. För ett effektivt arbete måste ett större fokus läggas på arbete med åtgärder, ledarskapet och delaktighet bland de anställda.

Uppsatsens syfte är att se vilka faktorer som kan vara avgörande och vad det är som styr urvalsprocessen vid valet av en ny styrelseledamot ur ett genusperspektiv. Studien baseras på Handelsbankens styrelse som är den av storbankerna i Sverige med störst snedfördelning mellan könen i styrelsen. Det mesta av materialet vi studerat är tryckta källor i form av årsredovisningar och vetenskapliga artiklar men vi har även använt oss av en enkät som är skickat till Alecta som är en av röstrepresentanterna till bankens valberedning. Undersökningen delas in i tre olika delar vilka är humankapital, social identitet och ledarskap. Syftet med teorierna var att se om de stämde in i verkligheten på Handelsbankens styrelse. Varje del har analyserats var för sig för att sedan kopplats samman i slutsatsen. Analysen sker genom en koppling mellan teorin, den empiriska metoden samt med svaren från frågeformuläret. Studiens resultat visar att det inte är så stor skillnad mellan könen i styrelsen på Handelsbanken när man tittar till humankapital och ledarskap. Dock visar studien att männen i Handelsbanken har skapat sig ett socialt nätverk och är en mer benägna att omge sig med människor som påminner om deras egen bakgrund, profiler och värderingar. Detta gör det också lättare för dem i gruppen att rekommendera andra i deras nätverk att ansluta till Handelsbankens styrelse vid val av en styrelseledamot och därmed har både män och kvinnor som står utanför svårt att ta sig in i gruppen. Genom att i framtiden upprepa denna studie går det att utläsa om ambitionen, via de riktlinjer som finns, uppfylls i högre grad, d.v.s. om fördelningen mellan könen i styrelsen bättre speglar de framtida visionerna om att könsfördelningen blir jämnare och att antalet kvinnliga ledamöter beräknas öka. Det skulle även vara av stort intresse att utvidga studien över längre tid då det är en långsamtgående process. / The purpose of this dissertation is to define what criteria that are decisive and what it is that controls the selection process when choosing a new member of the board from a gender perspective.  The survey is based on the board of Handelsbanken which is one of the major banks in Sweden with the largest misallocation between the genders. Most of the studied material is printed sources in form of annual reports and scientific articles but also a questionnaire that has been sent to Alecta which is one of the parts representing the nomination for board members in the bank. The survey is also divided into three different parts which are human capital, social identity and leadership. The purpose of the theories is to see whether they reflected the actual conditions in the board of Handelsbanken.  Each part has been analyzed and then linked together in the conclusion. The analysis is done by linking the theory and the empirical method with the answers from the questionnaire. The result of the survey shows that there isn’t any big difference between the genders in the board at Handelsbanken when you look closer to human capital and leadership. However, the study shows that the men in the board of Handelsbanken have created a social network and are more likely to surround themselves with people that are similar to their background, profiles and values. This also makes it easier for the ones in the group to recommend other people in their network to join the board of Handelsbanken when selecting a board member and therefore both men and women outside the group have difficulties to join. By repeating this survey in the future, we can tell if the ambition, through the existing guidelines, are met to a greater extent, that is, if the gender division of the board better reflect the future visions of the gender distribution becoming  more even and the number of female board members are expected to increase. It would also be of great interest to extend the survey over longer time because it is a slow working process.

Problem: Utvecklingen i världen går mot en allt mer kunskapsinriktad ekonomi där den immateriella tillgången intellektuellt kapital blir viktigare bland företag. De redovisningsprinciper som finns idag baseras på principer från så tidigt som 1400-talet då man ville bokföra transaktioner för in- och utbetalningar av pengar. Principerna modifierades något under den industriella revolutionen för att man skulle kunna sätta upp materiella ting som tillgångar. När man nu går in en ny revolution, den mänskliga, hur är synen på det intellektuella kapitalet och hur redovisas kapitalet som inte får ske i företagens balans- och resultaträkning. Syfte: Studiens syfte är att studera vad som skett med utvecklingen av intellektuellt kapital i kunskapsföretagens årsredovisningar och undersöka vilka faktorer och omständigheter som påverkar utvecklingen. För att se på hur efterfrågan ser ut på information om det intellektuella kapital granskas även dess roll vid förvärv och värdering av företag. Teori: Studiens teoretiska referensram tar först upp centrala begrepp i studien såsom kunskapsföretag samt tar upp ett antal modeller som föreslår olika sätt att visa företagens intellektuella kapital i siffror. Till sist presenteras tidigare forskning inom ämnet som kommer användas i analysen. Metod: Valet av metod för denna studie är kvalitativ och ansatsen är deduktiv. Empirin har tagits fram genom flertalet intervjuer med forskare och revisorer samt genom granskning av fem kunskapsintensiva företags årsredovisningar. Slutsats: Synen på intellektuellt kapital har utvecklats i viss utsträckning då företag är alltmer medvetna om vikten av att behålla och utveckla sitt humankapital. För att det intellektuella kapitalet på ett tydligare sätt ska åskådas i de finansiella rapporterna krävs det i framtiden att högre instanser ger företag rekommendationer för hur de ska gå tillväga. / Purpose: The purpose of this study is to analyze the development of the intellectual capital in knowledge-based company’s annual reports and explore which factors and circumstances that can affect this development. In order to see how the demand is for information about intellectual capital in annual reports, its role in acquisitions and valuation of companies is examined. Method: This study is based on a qualitative method with a deductive approach. The empirical data has been gathered through interviews with two researchers, one auditor and two managers for valuation and acquisition. There have also been examinations of five knowledge-based company’s annual reports. Conclusions: The view of intellectual capital has developed to some extent since corporations are increasingly recognizing the importance of maintaining and developing its human capital. For the intellectual capital to be viewed in a clearer way in the financial reports it is required that in the future higher instances give companies the adequate advice in how to do so.

<!--StartFragment-->A central discussion within society and businesses today, is the change of generations in the business market which occurs within the upcoming years. A change of generations is unavoidable and a natural step in business. The challenge of the forthcoming reform is the large number of people leaving the labour market and the grand entrance of new labour; Generation Y. The characteristics of Generation Y differ from the older generation which enhances the challenges for the businesses to attract a new workforce. It may also be necessary for the organisations to adapt to the younger generation. Each generation is affected by their values, how society is reformed and also by the spirit of time. The purpose of this thesis is to examine what kind of development the change of generations provides the tourism business in the municipality of Kalmar and the region of Öland. A business might be inherited by family members or sold/bought by strangers. If neither happens the business must eventually close down. There will be an issue when the change of generation occurs, since the people leaving the labour market take their experiences and competences with them. The intellectual and human capital becomes more valuable to organisations when it refers to the tourism industry since service is a central part of the business. Part of the knowledge and competence of the labour is difficult to write down and transfer to the organisation when leaving the business. How to maintain the competence within the organisation when the experienced labour leaves the market is a challenge for the organisations. The thesis discusses if it is important to maintain the human capital in the change of a generation. <!--EndFragment-->

This paper deals with Iraqis in the Swedish labour market. The main goal was to point out on positive aspects of the Swedish labour market integration. Previous studies were mostly problem oriented on immigrants’ situation in finding a job, especially when related to immigrant from non-European countries. Instead this study is focused on the more positive aspects. It was attempted to answer which public resources respectively which individual assets were of value in getting a job. This paper is based on a qualitative method, as five Iraqis with jobs were interviewed. To analyse the empiricism of this study the human capital theory and the theory of social capital were applied. Furthermore the impact of public resources on getting a job was taken into account in the analysis. The study shows that both public resources and individual assets were of importance in the pursuit of a job. The interviews showed that one’s education and social network weighed most when looking for a job. On the other hand internships were named as the most significant of the public resources. But finally it is to conclude that it is not enough to itemise influences but to have a look at their interaction.