Ett centralt ämne i dagens debatt är hur klimatkrisen ska hanteras och målet om en 1,5 graders temperaturökning i världen ska uppnås. I denna uppsats undersöks om det finns ett negativt samband mellan humankapital och utsläpp av CO2 per capita i övre medelinkomstländer. Metoden består av en "two stage least squares”-regression som genomförs med hjälp av paneldata från 23 länder under perioden 1990-2015. Humankapital mäts i genomsnittligt antal utbildningsår och i syfte att isolera dess effekt på CO2-utsläpp implementeras en instrumentvariabel i regressionsanalysen. Resultatet tyder på att ett extra år av utbildning leder till en minskning med cirka 17 % i utsläpp av CO2 per capita, vilket ger en indikation om att det kan finnas ett negativt kausalt samband. Det anses vara av ekonomisk signifikans för både klimatet och samhället, vilket betonar nyttan som kan erhållas av att investera i humankapital.

I dagens kunskapssamhälle ställs det höga krav på individers och organisationers kompetenser. Politiker talar om det livslånga lärandet och poängterar att alla människor ska ha möjlighet att utvecklas. Kompetensutveckling ses som en strategi för tillväxt och välfärd. Dessa tankar har bidragit till ett intresse för att ta reda på hur organisationer och individer egentligen ställer sig till denna verksamhet. Syftet har varit att ta reda på vilka mål SKF har med att erbjuda sina anställda kompetensutveckling. Ett andra syfte har varit att ta reda på vilka mål de anställda har med att delta i verksamheten. Slutligen har studien syftat till att undersöka om medarbetarna anser att den kompetensutveckling de har fått har bidragit till att uppfylla deras mål. Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer och informationssökning. Resultatet visar på att SKFs mål är att ha en välmående personal med hög kompetens och på detta sätt vara konkurrenskraftiga i den globala ekonomin. De anställdas mål är att vara anställningsbara, kunna utföra sitt arbete på ett bättre sätt, att få en större förståelse för helheten i arbetet, känna större delaktighet i arbetet och nå personlig utveckling. De är till största del positiva till kompetensutveckling och vill gärna delta i denna verksamhet. SKFs mål har därför goda förutsättningar att uppnås. Studien visar dock att medarbetarna i efterhand inte alltid är nöjda med den utbildning som de fått. De anser bland annat att det saknas en koppling till deras dagliga arbete, att de redan kunnat det som kursen handlat om, att det kan kännas stressigt att kompetensutveckla sig samtidigt som produktionen skall flyta på som vanligt och att utvärdering och uppföljning varit bristfällig. I diskussionen argumenteras för att SKF skall fortsätta att satsa på kompetensutveckling. Denna verksamhet bör dock, för att vara mer fruktsam för både företag och individ, regelbundet utvärderas och diskuteras i samråd med medarbetarna som deltar i utbildningssatsningarna. / In today’s knowledge society competence demands of individuals and organizations are increasing. Politicians talk about a lifelong learning and emphasize the human right for development possibilities. They argue that competence development is a strategy for growth and welfare. These thoughts have contributed to an interest in finding out what organizations’ and individuals’ attitudes are towards this activity.The purpose of this study has been to find out what types of goals SKF has by offering competence development to their employees. A second purpose has been to find out what goals employees have when they participate in training activities. Finally the purpose has been to determine whether the employees think the competence development offered by SKF has contributed to fulfill their goals. The study was completed through qualitative interviews and independent research. The result shows that the goals of SKF are to have healthy and highly competent employees, and as a result increase SKF’s competiveness in the global economy. The goals of the employees are to improve their competiveness in the job market, learn how to work more effectively, to obtain a more comprehensive view of how their work fits into the bigger picture at SKF, to feel more involved in their work and to develop on a personal level. Mostly they have a positive attitude towards competence development and they are willingly participating in the activities. SKF´s goals therefore have good chances of achievement. Yet the study also shows that the employees are not always satisfied with the training they receive. They think a connection to their real work tasks is missing or that they already knew the contents of the course. They also say that competence development sometimes can be stressful because the production of the factory has to be maintained and that the follow-up and evaluation has been insufficient. In the discussion I argue for continuing investments in competence development. To make these activities more profitable for both the company and individuals they should be evaluated on a regular basis and discussed in consultation with the employees participating in the training.

Fokuset för den svenska familjepolitiken har länge varit på möjligheten att kombinera familj och förvärvsarbete men hjälp av föräldraförsäkringen och barnomsorgen. Tidigare forskning har visat att barnomsorg av hög kvalitet kan främja barns humankapitalutveckling och en central fråga som uppstått är om kvaliteten på de tillgängliga förskolorna påverkar föräldrars benägenhet att skriva in sitt barn i förskolan. Syftet med studien är att undersöka vilken effekt kvalitet på förskolor har på föräldrars konsumtion av förskola. För att undersöka effekten utförs en tvärsnittsregression och i en panelregression med fixa effekter. För att mäta kvaliteten på förskolor används variabeln förutsättningsindex. Indexet består av två nyckeltal personaltäthet, som utgörs av antal inskrivna barn per årsarbetare och andel heltidstjänster i förskolan med förskollärarlegitimation. En högre andel med förskollärarlegitimation och färre barn per årsarbetare leder till ett högre indexvärde. För att spegla föräldrars konsumtion av förskola används variablerna antal uttagna dagar med föräldrapenning per mottagare och andel inskrivna barn i förskola. Resultatet för tvärsnittsregressionen finner en negativ samvariation mellan förutsättningsindexet och antal uttagna dagar med föräldrapenning per mottagare samt en positiv samvariation mellan förutsättningsindexet och andelen inskrivna barn. Resultatet för panelregressionen med fixa effekter går i motsatt riktning från tvärsnittsregressionen och studien finner inte att förutsättningsindexet har en kausal effekt på föräldrars konsumtion av förskola.

Dagens redovisning får ofta kritik för att den inte redovisar dess personal, humankapitalet, som en tillgång i balansräkningen. Problemet är aktuellt då humankapitalet generellt utgör en allt större och viktigare del av tillgångarna i dagens företag. Detta leder till att redovisningen blir missvisande, då stora skillnader uppstår mellan verkligt värde och bokfört värde. I elitidrottsföreningar är spelarna en viktig tillgång men tillvägagångsättet vid värdering av spelare skiljer sig mycket mellan både föreningar och sporterna emellan där många föreningar fortfarande inte redovisar sina spelare.   Syftet med studien är att granska hur elitidrottsföreningar värderar och redovisar sitt humankapital samt att undersöka hur valet av redovisning påverkar föreningarnas finansiella ställning och hur väl de uppfyller redovisningens kvalitativa egenskaper. För att uppfylla syftet genomfördes en studie av 5 stycken utvalda svenska elitidrottsföreningar inom fotboll och ishockey. Studien genomfördes med en deduktiv ansats där föreningarnas årsredovisningar analyserades med fokus på områdena eget kapital, resultat och redovisade spelare. Studien innehåller både en deskriptiv del där dagens redovisning inom elitidrottsföreningarna analyseras och en normativ del där vi undersöker hur föreningarnas bör redovisa spelare och vilken effekt detta hade gett på föreningarnas resultat- och balansräkning. Denna del inkluderar hur redovisningen hade sett ut om föreningarna hade aktiverat sina egna talanger i balansräkningen.   Resultatet av studien visar att elitidrottsföreningarna inom fotbollen redovisar sina spelare som en tillgång efter Svenska Fotbollförbundets rekommendationer. De undersökta ishockeyföreningarna saknar rekommendationer från förbundshåll och redovisar inte sina spelare. Vår bedömning är att ishockeyföreningarna skulle gynnas av att aktivera sina spelare i balansräkningen men att det med rådande system och avsaknaden av transfersummor inte är möjligt. Resultatet visar även att redovisningen av spelare hade uppfyllt redovisningens kvalitativa egenskaper på ett bättre sätt vid möjlighet att aktivera egna talanger i balansräkningen. Vårt bidrag till ämnesområdet utmynnar i en rekommendation till elitidrottsföreningar inom fotboll och ishockey att i framtiden skapa möjlighet till att redovisa egna upparbetade ungdomsspelare. / Today's accounting is often criticized for not reporting its staff, human capital, as an asset in the balance sheet. The problem is current since human capital generally constitute an increasingly important part of the assets in today's business. This cause a misleading in the financial statements since large differences arise between the fair value and book value. In elite sport clubs, players are an important asset but the valuation approach of the player is very dissimilar in the clubs and between different sports where many clubs still isn’t accounting their players.   The purpose of the study is to examine how the elite sport clubs value and reports its human capital, and to analyze how different accounting approach affects the clubs financial position and how well they achieve the qualitative characteristics in accounting. To fulfill this purpose, we carried out a case study of five Swedish elite clubs in football and hockey. The study was conducted with a deductive approach, where the club’s annual reports were analyzed, focusing on the areas of equity, earnings and reported players. The study contains a descriptive part where today´s accounting is analyzed and a normative part where we examine how the clubs should report their players and the effect this has given in the income statement and the balance sheet. This part also includes an analyze of the affects in the balance sheet if the clubs had activated their own youth talents in the balance sheet.   The results of the study show that the elite football clubs report its players as an asset using the Swedish Football Association's recommendations. The investigated elite hockey clubs don’t have prepared recommendations and aren´t reporting their players. Our conclusion is that the hockey clubs would benefit from activating their players in the balance sheet but that its not possible with the current system and the lack of transfer fees. The result also shows that the accounting of players had met the report's qualitative characteristics in a better way with the opportunity to activate their own talents in the balance sheet. Our contribution to the subject concludes with a recommendation that the elite clubs in football and hockey in the future should try to find a way to report their own accumulated youth players.

Att företag ska visa en så rättvisande bild av sin verksamhet som möjligt i årsredovisningarna har blivit ett allmänt accepterat faktum. Den här studien behandlar och granskar om och hur konsultföretag redovisar sitt humankapital samt om det är möjligt att komplettera årsredovisningen med en icke obligatorisk humankapitalsvärderingsmodell, likt hur GRI fungerar idag.  Syftet med uppsatsen är således att förklara hur konsultfirmor hanterar redovisning av humankapital, samt att baserat på det ge förslag till kompletteringar till årsredovisningen som gör årsredovisningen mer rättvisande.  I den teoretiska referensramen presenteras olika definitioner samt tidigare forskning inom redovisning, redovisning av humankapital samt de vanligaste förslagen till humankapitalsvärderingsmodeller. I studien har det brukats en kvalitativ metod med redskapen; personlig intervju, mejlintervju samt dokumentinsamling.  Analysen fokuserar på vad det arbete som bedrivs idag i konsultföretag med humankapitalsredovisning innebär samt vad som eventuellt kan tilläggas det redan existerande arbetet. I analysen behandlas även konsultföretagens åsikter angående de humankapitalsvärderingsmodeller som finns.  Exempel på viktiga slutsatser som kan dras av analyskapitlet är att det med absolut säkerhet kan sägas att det finns en möjlighet och en vilja från konsultföretag att komplettera årsredovisningar med humankapitalsvärderingsmodeller. Anledningen till att värderingsmodellen läggs som komplement är att det är svårt att införa humankapitalsvärderingsmodeller i den officiella årsredovisningen, med tanke på rådande värderingsprinciper för tillgångar. / That companies is supposed to show the most true and fair view possible in their annual report has become socially accepted. This study will reflect on and examine how and if consulting firms present their human capital, and whether or not it is possible to add a human capital valuation model as a non-compulsory addition to the annual report.  The purpose of the study is to explain how consulting firms present their human capital, and based on that give suggestions on human capital valuation models as additions that might increase the level of true and fair view in the annual report.  The theoretical framework presents different definitions and previous research about accounting, presentation of human capital in accounting and the most common suggestions on human capital valuation models. In the study we have been using a qualitative method with the tools; face-to-face interview, e-mail interview and documentary secondary data.  The analysis focuses on what kind of work is being made in the consulting firms today regarding human valuation, and what might be added to that already existing work. In the analysis the consulting firms views on existing human capital valuation models is also being treated.  Examples of important conclusions are that there seems to be possible to add a human capital valuation model as a complement to the annual report, as long as it isn’t compulsory. It is regarded as difficult to add a human capital valuation model as a part of the annual report, which makes putting it as a complement to the annual report the reasonable suggestion.

Die Arbeit widmet sich zunächst der geschichtlichen Entwicklung des Humankapitals aus einer Makro- und Mikroperspektive. Insbesondere der gesellschaftliche und ökonomische Wandel, die internen und externen Anreize für Unternehmen sowie die Bedürfnisse diverser Stakeholdergruppen stehen dabei im Mittelpunkt des Interesses. Im Anschluss wird die Informationseinpreisung am Kapitalmarkt untersucht. Im Speziellen steht hier der deutsche Aktienmarkt im Blickpunkt des Interesses. Folglich wird zunächst analysiert, inwieweit die Rahmenbedingungen in Deutschland eine Einpreisung öffentlicher Informationen in die Aktienkurse gewährleisten. Allein wenn dies der Fall ist, können Auskünfte der externen Berichterstattung im Preisbildungsprozess reflektiert werden. Eine häufig unterstellte Schwachstelle der externen Rechnungslegung wird in der mangelnden metrischen Bewertung und Publizität immaterieller Werte gesehen. Folglich findet eine Analyse des Status quo der gängigen Rechnungslegungssysteme am deutschen Kapitalmarkt in Bezug auf eine bilanzielle Erfassung von Humankapital statt. In Kapitel 5 werden die freiwillig publizierten Informationen über Humankapital am deutschen Kapitalmarkt in zwei Wertrelevanzstudien untersucht. Als Datenquelle wird dabei das jährliche Dokument, einschließlich diverser Sozial-, Personal- und Nachhaltigkeitsberichte, determiniert. Zur Durchführung dieser Untersuchungen wird zunächst ein dichotomer Index mit zwölf Indikatoren entwickelt. Diese Indikatoren basieren dabei nicht auf subjektiven Einschätzungen des Autors, sondern orientieren sich an den Publizitätsempfehlungen des ARBEITSKREIS IMMATERIELLE WERTE DER SCHMALENBACH GESELLSCHAFT e. V. (AKIWSG) und des DEUTSCHEN STANDARDISIERUNGSRATES (DSR) über Humankapital. In der ersten Wertrelevanzstudie wird der entwickelte Index nun als endogene Variable auf die exogene Variable Forecast-Error reggressiert. Die zweite Wertrelevanzstudie beschäftigt sich mit der Forschungsfrage, inwieweit die Publikationsqualität von Humankapital die Entscheidungsfindung der Investoren beeinflusst. Basierend auf den empirischen Ergebnissen werden die Anforderungen an eine Ausweitung der Berichterstattung über Humankapitalinformationen aus einem informationsökonomischen Kontexts diskutiert. Wegen der Informationskosten scheitern die konzeptionell-theoretischen Analysen aber dennoch. Daraus resultiert die Motivation, die relevanten Kapitalmarktakteure in einer verhaltenswissenschaftlichen Studie direkt nach ihren Informationsbedürfnissen bezüglich des Humankapitals zu befragen. Wegen der hohen Subjektivität, die der monetären Bestimmung des Humankapitalwerts inhärent ist, soll dieser Wert nicht von Unternehmensseite publiziert werden. Den Investoren sollen ausschließlich objektive Personalindikatoren zur Verfügung gestellt werden. Darauf basierend soll es ihnen möglich sein, den monetären Wert selbst zu bestimmen. In einem Überblick über die gängigen Humankapitalbewertungsverfahren soll dafür ein geeignetes Modell identifiziert bzw. sollen konzeptionelle Ideen für eine Modellneuentwicklung gewonnen werden. Die Arbeit endet mit einer formalen Herleitung eines Humankapitalbewertungsmodells, das die gesetzten Voraussetzungen kumulativ erfüllt. Dieser Ansatz realisiert eine monetäre Bewertung ausschließlich auf Basis extern verfügbarer Daten. / The thesis analysis the importance of human capital informations for external capital market actors. The discussion about the impossible recognition of human capital in the valid German accounting systems follows an analysis of voluntary human capital publications via an index (HKINDEX). This index is empirically tested in two OLS-regressions to determine its relevance for the analysts forecast errors as well as for the capital costs. Based on the empirical results and an information economics based publication discussion the aim is to design a human capital valuation model.

Drawing on European Social Survey, the main objective of this essay is to analyse the difference in the probability of being unemployed between natives and foreign born in Sweden. Using traditional statistical methods such as Linear Probability Model (LPM) and Blinder-Oaxaca decomposition and controlling for standard socio-economic variables we found that immigrants born in Europe have 5.3 percentage point higher likelihood of being unemployed compared to their Swedish counterpart. Regarding non-European we found that they have 5.2 percentage points higher probability of being unemployed compared to Swedish counterpart. An extension of BlinderOaxaca decomposition suggests that 4.9 percentage points of this gap is due to differences in endowment characteristics between immigrants born in Europe and Swedish counterpart. The difference in the characteristics between nonEuropean and natives amounts to 5.3 percentage points. On the other hand, approximately 1.5 and 10.3 percentage points of the differences in the unemployment probability between immigrants born in Europe and countries outside Europe and Swedish counterpart can be ascribe to different returns to those observable and/or unobservable characteristics that are not captured in the models.

Mergers and acquisitions has become a common thing in recent years. Assets change owners in hope of creating synergies and desirable outcomes. Human capital, i.e. the employees behind the numbers, is one asset that is often forgotten. It is therefore important to keep these key employees in the organisation post-acquisition in order to gain or retain competitive advantages and avoid unwelcome surprises. The aim of the study is to identify how Swedish medtech companies identifies key employees during a due diligence and how they retain them afterwards. We chose a qualitative approach for the study and have therefore conducted our interviews in a semi-structured manner. The study uses competence- and resource based theory to identify key employees and how to use them as a resource to gain a competitive advantage. Our result is that human capital is not a factor that can sustain a competitive advantage since it can be transferred via mergers and acquisitions. On the other hand, the competence based view can be used to maximize the resources in form of human capital. When a company is acquired, employees start integrating in the new organisation. The study uses onboarding theory to identify key aspects in how to acclimatise key employees. A conceptual model is eventually presented with our findings where key employees are identified by way of references, the former board of directors, statistics, meetings and industrial knowledge. The HR-department does generally gets involved late in the due diligence process, something that our respondents consider a potential problem. In post-acquisition, during the onboarding process, key factors are; obtaining information about the new culture, role clarification and new challenges to keep key employees in the new organisation. Keywords: Human Capital, mergers & acquisitions, medtech, onboarding, key employee retention.

<p>Många invandrare i Sverige har en akademisk utbildning från sitt hemland. För att tillvarata invandrarakademikers kompetenser har yrkessvenska för invandrare så kallade Sfx- utbildningar startats. Syftet med studien är att belysa hur akademiker med invandrarbakgrund upplever betydelsen av Sfx- utbildningarna för sina möjligheter till etablering på den svenska arbetsmarknaden. En kvalitativ metod har använts och sex intervjuer har genomförts. Deltagarna har visat sitt missnöje med svenskundervisningen inom den reguljära Sfi- skolan. Det framkommer även att yrkessvenskan som Sfx erbjuder är eftertraktat. Att de studerar svenska intensivt samt att de har en gemensam yrkesbakgrund gör att de känner sig motiverade till att lära sig svenska språket. Utifrån deltagarnas humankapital finner vi flera förklaringar till varför de har svårt att få arbete. Det handlar om bristande kunskaper i svenska språket, om bristande kunskaper om samhället men framförallt bristande kunskaper om regler på arbetsmarknaden och i samhället.</p>

<p>Titel: Extern hjälp – faktorer som påverkar rekrytering och bemanning av extern arbetskraft</p><p>Problem: Vilka avgörande faktorer bidrar till att företag väljer att rekrytera arbetskraft själva eller utnyttja extern hjälp vid rekrytering och/eller bemanning?</p><p>Finns det skillnader i behovet av rekryterings- och bemanningstjänster beroende på vilken storlek företaget har?</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka faktorer som påverkar små och medelstora företag att välja extern hjälp vid rekrytering och/eller bemanning.</p><p>Metod: Författarna genomförde en kvantitativ och kvalitativ förstudie och med denna som utgångspunkt sammanställdes sekundärdata, ett urval av respondenter förekom samt att en intervjumall strukturerades. En provintervju genomfördes och intervjumallen reviderades en aning efter denna och sedan genomfördes den kvalitativa undersökningen. Primärdata sammanställdes efter detta vilket ledde fram till analys och till studiens slutsats.</p><p>Slutsats: De mest signifikanta resultaten av studien är att de små företagen använder sig av bemanningsföretag i första hand då de ska rekrytera. De medelstora företagen sköter oftast rekryteringen själva men använder sig av eller planerar att använda sig av bemanningsföretag då det gäller bemanning. De specifika egenskaperna som var viktigast hos bemanningsföretagen var enligt studien: kompetens, lokal förankring och att företaget var branschspecialiserat.</p>