Kunskap har blivit en allt viktigare framgångsfaktor för företag de senaste åren. Tydligast syns det inom näringslivet där antalet kunskapsintensiva företag har ökat markant. Personalen som även kallas humankapital och är en del av det intellektuella kapitalet, har därmed fått en allt viktigare roll eftersom de utgör företagens största tillgång. För att återspegla en rättvisande bild av tillgångarna är det därför av yttersta vikt att synliggöra humankapitalet i årsredovisningen vilket ger upphov till stora värderingsproblem. I studien görs därför en jämförelse med fotbollsklubbar som köper och säljer spelarkontrakt och därmed får en naturlig värdering i balansräkningen. Syftet med studien är således att konkretisera frågan om humankapital för att ge en annorlunda syn på värderingen vilket också kan ge ett bidrag till teorin. Forskningsfrågan lyder enligt följande:”Kan humankapital införas i balansräkningen som för fotbollsklubbar och skapar det i så fall en mer rättvisande bild av företaget?”Två empiriska studier presenteras i uppsatsen där 30 stycken företag svarar på frågor om humankapital och två företag, Unifaun AB och Itero i Göteborg AB, diskuterar frågan i en djupare intervju. Den kvantitativa undersökningen visar att en värdering av humankapital förmodligen skulle avge en mer rättvisande bild av företagen men att värderingsproblematiken står i vägen för den praktiska genomförbarheten. Vid frågan om likställelse med fotbollsklubbar går åsikterna isär en aning. De som är positiva till en liknande värdering anser att personalen behöver ett värde för att synliggöras i räkenskaperna medan de som är negativa anser att det skulle innebära handel med människor på slavkontrakt. I de djupare, kvalitativa, intervjuerna framkommer dock att problematiken kring värderingen främst handlar om att humankapital bedöms utefter subjektiva åsikter. Likställelsen med fotbollsklubbar konkretiserar därför frågan och synen på värderingen blir mer objektiv vilket öppnar en ny diskussion om humankapital i årsredovisningen. Således tillämpas en abduktiv metod i uppsatsen där slutledningarna pendlar mellan empiri och teori.De empiriska undersökningarna visar även att kunskapsintensiva företag inte redovisar humankapitalet nämnvärt i årsredovisningen. Det gör att externa intressenter inte kan tillgodogöra sig den information de behöver och den rättvisande bilden förvanskligas. Slutsatsen landar således på att det är mer rättvisande att redovisa något än att inte redovisa alls. Därmed inte sagt att den rätta vägen är via balansräkningen eftersom relationen mellan två nyckeltal kan berätta mer än en ensam siffra. / Uppsatsnivå: C

<p>Personalkostnader är idag en stor kostnadspost i de flesta företag och kostnaderna har dessutom ökat på senare år. Detta gör att personalekonomiska utvärderingar blir mer intressanta och relevanta för företagen. Även intresset av att förstå effekterna av personalinvesteringar har ökat. Organisationens mänskliga kapital ses ofta som den mest värdefulla tillgången i företag. Det kan dock vara svårt att få gehör för personalinvesteringar, eftersom de ofta ses som enbart en kostnadsökning. Kalkyler för maskininvesteringar kan ofta påvisa en ökad lönsamhet. Kalkyler för personalinvesteringar borde utformas på samma sätt för att få fram vilka positiva effekter en sådan investering ger. Syftet med studien var att utveckla ett planerings- och uppföljningsverktyg för redan valda personalinvesteringsprojekt. Studien genomfördes som en fallstudie, där Riksbyggen utgjorde undersökningsenheten. En central aspekt i studiens metodik var modellkonstruktion. Den modelltyp som användes var en schematisk modell, vilken består av figurer som byggs upp av boxar, pilar och bokstäver. Modellen konstruerades med hjälp av litteratur på området samt information om Riksbyggens personalinvesteringsprojekt hämtade från interna dokument och sju intervjuer. Den framarbetade modellen kan fungera som ett verktyg för att strukturera uppföljningar av personalinvesteringsprojektet. Den kan dock även användas för att i förväg försöka uppskatta intäkterna för ett projekt, vilket kan ligga till grund för en bedömning av projektets lönsamhet. Avsikten med modellen är att minska ”oordningen” gällande investeringar i personal och visa att det faktiskt går att på ett relativt enkelt sätt kalkylera på dessa. Det behövs dock en kombination av finansiella och icke-finansiella mått för att på ett bra sätt fånga det unika värde som mänskligt kapital kan bidra med.</p>

<p>hushållstjänster. Det är framförallt transaktionskostnader, normer samt vem av individerna i ett hushåll som har störst grad av förhandlingsmakt som påverkar valet för både individer och hushållen. Dessa faktorer påverkas inte av ett skatteavdrag. Vidare konstateras att de individer som utför tjänsten på den svarta marknaden troligen kommer att utföra motsvarande tjänst vitt efter ett införande av ett skatteavdrag. För att effekter som en ökad sysselsättning ska uppkomma måste hushållen förändra sin efterfrågan. Eftersom majoriteten av de faktorer som påverkar hushållens val inte kommer förändras vid ett införande av en skattereduktion kommer inte heller eventuellt positiva effekter på arbetsmarknaden, som en ökad sysselsättning, att uppstå. Vi vill här poängtera att det naturligtvis finns en möjlighet att hushållen ändrar sitt beteende och positiva effekter uppstår på arbetsmarknaden. Men utifrån det perspektiv som studerats i uppsatsen är det inte lika säkert som det ibland kan låta i debatten att ett skatteavdrag på hushållsnära tjänster direkt påverkar arbetsmarknaden positivt.</p><p>Syftet med denna uppsats är att studera effekter av ett skatteavdrag på hushållsnära tjänster. Uppsatsen bygger på mikroteori och avser att studera hur individers och hushållens val förändras vid ett införande av ett skatteavdrag på hushållsnära tjänster. Uppsatsen belyser också de effekter som uppkommer på arbetsmarknaden efter ett införande av ett skatteavdrag. Här görs analysen utifrån två perspektiv; dels utifrån hushållens och individernas val och dels utifrån antagandet att sysselsättningen faktiskt kommer att öka. Genom att inte bara ta hänsyn till priset på hushållstjänsten anser vi oss belysa en aspekt som allt för sällan lyfts fram i debatten.</p>

<p><strong>Bakgrund och problemdiskussion:</strong> Den fotboll vi ser idag har spelats i över ett sekel. Nu är det minst lika viktigt att uppvisa ett bra ekonomiskt resultat som att nå stora framgångar, vinna prestigefyllda titlar, bucklor samt spela en fin fotboll som tillfredställer tittarna. Fotbollsklubbar driver klubben med ett stort vinstintresse och de krav som företag har på sin redovisning gäller numera också fotbollsklubbarna som omsätter stora belopp.  Spelare kan jämföras med vanlig personal i tjänste- och serviceföretag eftersom de utfyller samma funktion i organisationen. Den senare får dock inte tas som en tillgång medan spelare har den möjligheten. Det finns två tillvägagångssätt att redovisa spelare: antingen att ta upp dessa i balansräkningen eller att kostnadsföra spelarna direkt i en resultaträkning. </p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med uppsatsen är att få en helhetsbild över de möjligheter fotbollsklubbar både i Allsvenskan och i Premier League har för att redovisa fotbollsspelare i årsredovisningen. Till syftet hör även att undersöka hur fotbollsklubbarna i båda ligorna hanterar nedskrivningen.</p><p><strong>Avgränsningar: </strong>Trots att redovisning av spelare finns i alla fotbollsligor och andra sporter har uppsatsgruppen valt att endast undersöka Allsvenskan och Premier League. Detta är dock ingen totalundersökning; uppsatsen behandlar nio allsvenska och fyra premier league klubbar.</p><p><strong>Metod: </strong>Författarna har använt sig av ett kvalitativt tillvägagångssätt. Uppsatsen består av årsredovisningar och intervjuer med ekonomiansvariga i de allsvenska klubbarna. Primärdata utgör de kvalitativa granskningarna av både allsvenska och Premier League klubbars årsredovisning. Författarna kommer att utgå från ett induktivt perspektiv för att studera och granska årsredovisningar som bearbetats och analyserats.</p><p><strong>Slutsatser: </strong>Alla allsvenska klubbar som behandlas i uppsatsen förutom ett, tar upp spelarförvärven som tillgångar i balansräkningen. Den klubb som inte använder sig av denna metod är Djurgårdens IF, som istället kostnadsför spelarförvärvet direkt i resultaträkningen. Egna spelare och Bosman-fall får inte tas upp som tillgångar då de inte uppfyller de krav som ställs för att definieras som tillgångar. Författarna har kunnat konstatera att nedskrivningar är ett känsligt ämne som behandlas endast av ett fåtal allsvenska klubbarn. Detsamma gäller även för Premier League klubbarna där nedskrivning av spelare inte framgår i årsredovisningarna.</p>

No description available.

<p>Sammanfattning</p><p>Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp</p><p>Företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet</p><p>Författare: Simon Hård & Peter LarsenHandledare: Robert Joachimsson</p><p>Titel: Värdering och redovisning av fotbollspelare</p><p>Bakgrund och problemformulering: En stor andel av de företag som i dagsläget existerar är så kallade tjänsteföretag eller kunskapsföretag. För dessa är personalen den största tillgången men anställda tillåts inte redovisas i balansräkningen. Fotbollssporten har dock ett unikt regelverk som möjliggör att förvärvade anställda, fotbollsspelare, får aktiveras i balansräkningen som en immateriell tillgång. Uppsatsens frågeställningar lyder: Erbjuder redovisningen av fotbollsspelare i svenska fotbollsklubbar en rättvisande bild av klubben och speglar den dess verkliga värde? Vad är tanken bakom de nu existerande redovisningsreglerna och finns det andra metoder att redovisa fotbollsspelare som skulle ge en mer rättvisande bild och spegla deras verkliga värde bättre?</p><p>Syfte: Att utreda om dagens regler för hur fotbollsspelare skall redovisas bidrar till att en rättvisande bild och ett verkligt värde av en svensk fotbollsklubb uppvisas i redovisningen. Vidare ämnas beskriva tanken bakom de aktuella reglerna samt utvärdera om ett annat regelverk skulle kunna bidra till att redovisningens syfte bättre uppfylls av svenska fotbollsklubbar.</p><p>Teoretisk referensram: Utgår från de regelverk som är aktuella på området: teorier om humankapital, immateriella tillgångar, rättvisande bild samt teorier om olika värderingsmetoder.</p><p>Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod. Fem stycken intervjuer med personer som arbetar med redovisning inom fotbollssporten har genomförts.</p><p>Empiri och analys: Empirin grundar sig på de intervjuer som genomförts. Dessa analyseras sedan av författarna i kapitlet analys.</p><p>Slutsats: Det regelverk som i dagsläget gäller för allsvenska fotbollsklubbar leder inte till att en rättvisande bild av klubbens totala tillgångar uppvisas i redovisningen. Inte heller det verkliga värdet av den spelartrupp som klubben förfogar över framkommer såsom regelverket är utformat idag. Regelverket är inte konstruerat för att främja någon sorts aktivering av spelartruppens marknadsvärde, verkliga värde. Syftet med reglerna är istället att det ska vara enklare att uppfylla elitlicensens krav samt att en klubb ska kunna periodisera kostnader för spelarförvärv.</p>

Sammanfattning Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp Företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet Författare: Simon Hård &amp; Peter LarsenHandledare: Robert Joachimsson Titel: Värdering och redovisning av fotbollspelare Bakgrund och problemformulering: En stor andel av de företag som i dagsläget existerar är så kallade tjänsteföretag eller kunskapsföretag. För dessa är personalen den största tillgången men anställda tillåts inte redovisas i balansräkningen. Fotbollssporten har dock ett unikt regelverk som möjliggör att förvärvade anställda, fotbollsspelare, får aktiveras i balansräkningen som en immateriell tillgång. Uppsatsens frågeställningar lyder: Erbjuder redovisningen av fotbollsspelare i svenska fotbollsklubbar en rättvisande bild av klubben och speglar den dess verkliga värde? Vad är tanken bakom de nu existerande redovisningsreglerna och finns det andra metoder att redovisa fotbollsspelare som skulle ge en mer rättvisande bild och spegla deras verkliga värde bättre? Syfte: Att utreda om dagens regler för hur fotbollsspelare skall redovisas bidrar till att en rättvisande bild och ett verkligt värde av en svensk fotbollsklubb uppvisas i redovisningen. Vidare ämnas beskriva tanken bakom de aktuella reglerna samt utvärdera om ett annat regelverk skulle kunna bidra till att redovisningens syfte bättre uppfylls av svenska fotbollsklubbar. Teoretisk referensram: Utgår från de regelverk som är aktuella på området: teorier om humankapital, immateriella tillgångar, rättvisande bild samt teorier om olika värderingsmetoder. Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod. Fem stycken intervjuer med personer som arbetar med redovisning inom fotbollssporten har genomförts. Empiri och analys: Empirin grundar sig på de intervjuer som genomförts. Dessa analyseras sedan av författarna i kapitlet analys. Slutsats: Det regelverk som i dagsläget gäller för allsvenska fotbollsklubbar leder inte till att en rättvisande bild av klubbens totala tillgångar uppvisas i redovisningen. Inte heller det verkliga värdet av den spelartrupp som klubben förfogar över framkommer såsom regelverket är utformat idag. Regelverket är inte konstruerat för att främja någon sorts aktivering av spelartruppens marknadsvärde, verkliga värde. Syftet med reglerna är istället att det ska vara enklare att uppfylla elitlicensens krav samt att en klubb ska kunna periodisera kostnader för spelarförvärv.

Personalkostnader är idag en stor kostnadspost i de flesta företag och kostnaderna har dessutom ökat på senare år. Detta gör att personalekonomiska utvärderingar blir mer intressanta och relevanta för företagen. Även intresset av att förstå effekterna av personalinvesteringar har ökat. Organisationens mänskliga kapital ses ofta som den mest värdefulla tillgången i företag. Det kan dock vara svårt att få gehör för personalinvesteringar, eftersom de ofta ses som enbart en kostnadsökning. Kalkyler för maskininvesteringar kan ofta påvisa en ökad lönsamhet. Kalkyler för personalinvesteringar borde utformas på samma sätt för att få fram vilka positiva effekter en sådan investering ger. Syftet med studien var att utveckla ett planerings- och uppföljningsverktyg för redan valda personalinvesteringsprojekt. Studien genomfördes som en fallstudie, där Riksbyggen utgjorde undersökningsenheten. En central aspekt i studiens metodik var modellkonstruktion. Den modelltyp som användes var en schematisk modell, vilken består av figurer som byggs upp av boxar, pilar och bokstäver. Modellen konstruerades med hjälp av litteratur på området samt information om Riksbyggens personalinvesteringsprojekt hämtade från interna dokument och sju intervjuer. Den framarbetade modellen kan fungera som ett verktyg för att strukturera uppföljningar av personalinvesteringsprojektet. Den kan dock även användas för att i förväg försöka uppskatta intäkterna för ett projekt, vilket kan ligga till grund för en bedömning av projektets lönsamhet. Avsikten med modellen är att minska ”oordningen” gällande investeringar i personal och visa att det faktiskt går att på ett relativt enkelt sätt kalkylera på dessa. Det behövs dock en kombination av finansiella och icke-finansiella mått för att på ett bra sätt fånga det unika värde som mänskligt kapital kan bidra med.

Denna uppsats syftar till att analysera vikten av humankapital i alstrandet av ekonomisk tillväxt, genom dess effekt på kunskapsproduktionen i innovationsprocessen. Kunskap är en grundläggande förutsättning för innovation och teknologisk utveckling, vilket i sin tur är den huvudsakliga källan till långsiktig ekonomisk tillväxt. Uppsatsen beskriver kortfattat den miljö i vilken kunskap produceras samt faktorerna som påverkar denna produktion. Dessa faktorer antas utgöras av humankapital, tillgänglighet till universitets- och företags- FoU samt anställningstäthet. Den funktionella regionen spelar en viktig roll i denna process, bland annat genom dess koncentration av ekonomisk aktivitet vilket sammanhänger med agglomerationsfördelarna. För att analysera effekten på kunskapsproduktionen av ovan nämnda förklaringsvariabler genomförs en regressionsanalys där produktionen av ny kunskap mäts genom patent. Denna analys utförs på data på svensk kommunnivå och resultaten bekräftar uppsatsens huvudsakliga hypotes; det vill säga att humankapital har en högst betydande inverkan på kunskapsproduktionen. Dessutom visar analysen att tillgänglighet till FoU även den har en betydande inverkan, i synnerhet tillgänglighet till företags-FoU inom kommunen. Dessa resultat överensstämmer därmed väl med slutsatserna i den teoretiska delen av uppsatsen; det vill säga att lokal tillgänglighet underlättar kunskapsöverföringen som krävs i innovationsprocessen. / This thesis aims at analyzing the importance of human capital for generation of economic growth through its effect on knowledge production in the innovation process. Knowledge is a fundamental precondition of innovation and technological change, which in turn is the main generator of long run economic growth. The thesis briefly outlines the milieu in which knowledge is produced and the factors affecting this production, assumed to be essentially human capital, accessibility to industry and university R&amp;D and density of employment. The functional region is found to play a significant role in this process, partly due to its concentration of economic activity as a consequence of agglomeration effects. In order to analyze the effect on the knowledge production, measured through patents, a regression analysis including the variables specified above is performed on data of the Swedish municipalities. The results of the analysis confirm the main hypothesis of the thesis; that human capital has a major impact on the knowledge production process. Moreover, accessibility to R&amp;D is found to have a significant impact as well; particularly local accessibility to industry R&amp;D. This corresponds well with the conclusions of the theoretical part of the thesis; that local accessibility facilitates the transmission of knowledge useful in the innovation process.

Humankapitalet har sedan 1960-talet varit en populär fråga för forskare inom detföretagsekonomiska fältet. Men trots nästan 50 års forskning verkar redovisningsnormerna påområdet inte ha genomgått någon märkbar förändring. Under dessa år har samhället förändrats från ett stelt industrisamhälle till ett mer flexibelt kunskapssamhälle, ett samhälle som ställer helt nya krav på redovisningen. Det var denna tanke som så småningom ledde författarna fram till uppsatsens tvådelade frågeställning: • Hur tar analytiker hänsyn till humankapitalet vid aktievärdering av nyintroducerade bolag på Stockholmsbörsen? • Hur redovisas humankapitalet i börsprospekt för bolag som noterats på Stockholmsbörsen från 2004 fram till idag? Författarna insåg tidigt att det var av största vikt för frågeställningen att den information som samlades ihop till empirin var så aktuell som möjligt. Författarna avgjorde att den informationen lättast skulle gå att nå genom att undersöka hur företag som just introducerats på börsen värderades. En intervju genomfördes, den kompletterades med innehållsanalyser av tio börsprospekt. Som utgångspunkt i undersökningen ville författarna ta reda på om det fanns något explicit sätt att mäta humankapitalet i ett företag. Det var framförallt två källor som gav författarna den mest värdefulla teoretiska anknytningen. Den ena var en forskare och professor i Knowledge Management vid den Svenska Handelshögskolan i Helsingfors som utvecklat en modell för att illustrera det intellektuella kapitalet i ett företag. Den andra var en grupp i näringslivet under namnet Konradgruppen som gemensamt utvecklat ett antal nyckeltal för att göra samma sak. Till undersökningen av prospekten gjorde författarna en teoretisk mall som går att finna i den teoretiska referensramen. Författarna analyserade empirin utifrån tre olika perspektiv för att få en så uttömmande analys som möjligt. Dels har författarna valt att analysera informationen intervjun med analytikern gav utifrån teorin för att därefter stämma av den med innehållet i prospekten. Börsprospekten analyserades utifrån de riktlinjer som finns för prospekt samt utifrån Sveibys och Konradgruppens nyckeltal. De resultat studien gav var av skiftande slag. Undersökningen visade att inga explicita sätt att mäta humankapitalets värde på användes vid värderingar utan att humankapitalet var ett värde inbakat i resultatet. Författarna kunde dock se en viss utveckling gällande vilka fakta om humankapitalet som företag presenterar i sina börsprospekt.