The purpose of this essay is to investigate thoughts of pupils in third grade about language, language acquisition, multilingualism and mother tongue. The group is highly multicultural and multilingual which has resulted in many opinions regarding the following issues of conduct: How do the pupils describe their use of their language skills and what do they do to develop them? What thoughts do they have about multilingualism? To what and when do the pupils make use of their mother tongue? A mixed method has been used which makes the study equally quantitative and qualitative. The results show that language is a means of communication encountering people in your daily life, in example at home, school and in your free time. The children show great skills in language usage when they cross the different social arenas during a normal day and also an awareness regarding learning strategies. The pupils’ mother tongues are being used mostly with family though and although multilingualism is considered positive the children do not use all their language capacity when learning a second language.

This thesis explores the emergence of functional collusion in groups and communities. Collusion is often taken up as synonymous with conspiracy, as a negative aspect of people seeking to get an advantage by nefarious means. In contrast, the thesis points to how a form of collusion might have a function for supporting people in their ongoing relating and in doing so suggests that there are two important factors in functional collusion. The first is that contextual history is key to understanding how, without planning or discussion, collusion emerges and is maintained in groups and communities. The second is that an absence of discussion is key because bringing collusive patterns of relating into our conversations disables their continuation. This thesis argues that collusion arises as people avoid the discomfort of emotions such as shame as well as maintaining familiar patterns of power relating. As collusive patterns of relating tend to emerge undiscussed between people, the thesis suggests that deciding whether to uncover and discuss them is a matter of contextual practical judgement or phronesis as it will inevitably require the navigation of ethical dilemmas which the author argues cannot be solved simply through the application of universal rules. This thesis offers a challenge to the way people working as organisational development practitioners think about their practice, especially those working in the not-for-profit sector.

The impact of neo-liberalism on education policy and practice in England means that assessment at GCSE is higher stakes than ever, not just for the students, for whom it determines access to courses and jobs, but for teachers and schools under ever-increasing pressure to meet performance targets. Given the published evidence regarding the strong relationship between family background, academic achievement and future income, this research considers how the GCSE English assessment contributes to the maintenance of the status quo with regards to advantage and disadvantage. The details of the assessments, the structures of the assessment systems as well as the impact of those systems on schools, teachers and students are matters of policy, hence this research is within the tradition of policy scholarship. In it I set out to engage with and understand policy, and to reveal its impacts through the lens of Bourdieusian thinking. I use interview data from students, teachers and examiners as well as documentary analysis of examination papers and mark schemes in order to give voice to those with lived experiences of the assessment and to explore the case of GCSE English assessment from multiple perspectives. I use the data to examine the ways in which the assessment privileges a culturally specific form of English in a way that necessarily includes and excludes particular groups of students. I reveal how the assessment advantages students with wide world knowledge and privileges the ability to instinctively access formal discourse. Through examining the ways in which teachers, students and examiners conceptualise English GCSE I reveal the relationships between assessment, curriculum and classroom practice and thus uncover the impacts that policy is having on teaching and learning and on teachers and students. As a result I recommend changes in policy as well as in teaching and assessment practices: I recommend that awarding organisations review their procedures to ensure that a greater range of voices informs assessment procedures; I recommend a shift in emphasis in the GCSE English assessment to focus on an understanding of language and the relationships between discourse and power; I recommend that teachers find ways within the classroom to enable students to use their funds of knowledge; and finally, regarding policy, I recommend an open conversation about what is taught, assessed and measured and for what purposes.

Submitted by MARIA CLEONICE PEREIRA null (cleosismar@gmail.com) on 2017-03-24T17:49:23Z No. of bitstreams: 1 Dissertacão Maria Cleonice Pereira.pdf: 1916965 bytes, checksum: 9501499852b8b8028b390f9efa597616 (MD5) / Approved for entry into archive by Luiz Galeffi (luizgaleffi@gmail.com) on 2017-03-24T20:50:00Z (GMT) No. of bitstreams: 1 pereira_mc_me_arafcl.pdf: 1916965 bytes, checksum: 9501499852b8b8028b390f9efa597616 (MD5) / Made available in DSpace on 2017-03-24T20:50:00Z (GMT). No. of bitstreams: 1 pereira_mc_me_arafcl.pdf: 1916965 bytes, checksum: 9501499852b8b8028b390f9efa597616 (MD5) Previous issue date: 2017-02-10 / O objetivo geral da pesquisa foi o de investigar a violência intrafamiliar tomando em consideração três gerações que sofrem violações de direitos, bem como, nos objetivos específicos levantamos as diferentes formas de violência intrafamiliar nas duas primeiras gerações que trouxeram consequências para a terceira geração. Ampliamos a compreensão do fenômeno do abuso sexual no contexto desta família, sendo possível constatar a repetição do comportamento abusivo. Também verificamos a ineficácia das políticas públicas que contribuiram para a manutenção da violência intrafamiliar, quando analisamos os insucessos na vida de alguns membros da família pesquisada. A pesquisa baseou-se no método praxiológico bourdieusiano e possui abordagem qualitativa, utilizou o estudo de caso devido ao seu potencial para estudar questões sociais. A proposta de avaliar a dinâmica de uma família vítima de violência intrafamiliar, ao longo de três gerações, mostrou-se extremamente rica, com material farto coletado na pesquisa documental e empírica. Selecionamos três agentes como sujeitos da pesquisa empírica e na análise dos seus depoimentos conseguimos identificar situações de alta vulnerabilidade social que demandam intervenções das políticas setoriais e acompanhamento sistematizado de todos os núcleos da família. A família é numerosa e tem vários agentes importantes, foi necessário identificar e relatar a trajetória de cada membro, os descendentes da primeira geração os “agregados”, para analisarmos a reprodução da violência nas três gerações. Na análise, verificamos que os recasamentos ocorrem com parceiros que tem o mesmo perfil do patriarca e estes “agregados” assumem o papel de agressores, perpetuando assim a reprodução da violência intrafamiliar. Também foi possível identificar membros da terceira geração assumindo o legado da violência e o ofício no tráfico de drogas que tornou-se o “negócio” da família. Foi interessante analisar a importância da vida no cortiço para os sujeitos pesquisados, que mesmo sendo a família fragmentada pela política de habitação, se rearticulou e se reagrupou como forma de proteção e preservação. Foi avaliado que a dinâmica dessa família carecia de acompanhamento e intervenções técnicas constantemente, pois não possuíam recursos internos (resiliência, empoderamento, saúde mental, etc) para a superação das vulnerabilidades sociais que apresentaram, bem como para o rompimento com a violência Intrafamiliar. Sendo interessante a continuidade da pesquisa para verificar os desdobramentos, as bifurcações que ocorreram na vida dos agentes pesquisados. / The general objective of the research was to investigate domestic violence taking into account three generations suffering rights violations, as well as the specific objectives raise different forms of domestic violence in the first two generations bringing consequences to the third generation. We expanded the understanding of the phenomenon of sexual abuse in the context of this family, and could observe the repetition of abuse. We also verified the ineffectiveness of public policies that contributed to the maintenance of domestic violence, when we analyze the failures in the life of some members of the studied family. The research was based on the praxeological method Bourdieusian and has a qualitative approach, used the case study because of its potential to study social issues. The proposal was to assess the dynamics of a victim of domestic violence family over three generations, proved extremely rich, with abundant material collected in the documentary and empirical research. Selected three agents as subjects of empirical research and analysis of their statements can identify situations of high social vulnerability that required interventions of sectoral policies and systematic monitoring of all family nuclei. The family was large and had several important agent, it was necessary to identify and report the trajectory of each member, the first generation descendants the "clusters", to analyze the reproduction of violence in three generations. In the analysis, we found that marriages occured with partners who had the same profile of the patriarch and those "clusters" assumed the role of aggressors, thus perpetuating the reproduction of family violence. Could also identify members of the third generation has taken the legacy of violence and the trade in drug trafficking which has become the "business" of the family. It was interesting to analyze the importance of life in the tenement for the research subjects, even being the fragmented family for housing policy, if rearticulated and regrouped as a form of protection and preservation. We determined that the dynamics of that family will require some constant attention, once they haven’t any internal resources (resilience, empowerment, mental health, etc) to overcome their social vulnerabilities and domestic violence. The continuity of this research would be interesting because it would be possible to verify how the lives of those family members will continue.

FundaÃÃo de Amparo à Pesquisa do Estado do Cearà / CoordenaÃÃo de AperfeiÃoamento de NÃvel Superior / O presente trabalho tem como objetivo principal problematizar a formaÃÃo do habitus silencioso do pÃblico cultivado diante de pinturas como Ãndice de autonomizaÃÃo do campo artÃstico, no domÃnio da pintura, na Fortaleza da primeira metade do sÃculo XX (1924-1958). Para tanto, a disposiÃÃo silenciosa de um pÃblico cultivado particular, o qual estrutura suas categorias de percepÃÃo estÃtica mediante familiaridade com o escrito, passa a ser entendida como manifestaÃÃo do âolhar puroâ de um pÃblico âcivilizadoâ, de gestos contidos, cuja individualidade à valorizada no Ãmbito de um processo mais amplo de modernizaÃÃo urbano-industrial e modernismo cultural. à por meio de uma metodologia trÃplice de anÃlise que considero como fatores condicionantes da formaÃÃo do habitus silencioso do pÃblico de pintura na capital cearense: 1) a produÃÃo da crÃtica de arte veiculada pelo jornalismo cultural da dÃcada de 20; 2) mudanÃas estruturais na organizaÃÃo de lugares de exposiÃÃo nas dÃcadas de 20 e 30; e 3) transformaÃÃes formais das obras expostas ao longo das dÃcadas de 40 e 50 no salÃo mais tradicional de Fortaleza â o SalÃo de Abril, mantido nesse perÃodo pela Sociedade Cearence de Artes PlÃsticas (SCAP). Concluo, portanto que o silÃncio desse pÃblico integra uma sÃrie de experiÃncias que se desenvolvem ao longo de geraÃÃes a fim de delinear a dinÃmica de autonomizaÃÃo do campo artÃstico, tal como o conhecemos hoje

While various forms of teachers' habitus have been described in education studies, little consideration has so far been given to their interaction with fields in schools. This article draws on Bourdieu's theory and related concepts of field, habitus, capital and doxa to explore types of teacher professionalism, especially in Austrian secondary schools where innovative measures and reforms have been introduced. By combining a model of teaching profession with a Bourdieu-based analysis in the interpretation of 70 interviews with secondary school teachers, we show that a double field structure has emerged in some schools, where a field of traditional teaching competes with one of new professional field teaching. We argue that further initiatives will be needed from the field of education policy and other forces in society to stabilise the field of new professional teaching. This article illustrates the dynamic interrelationship between professional habitus and conflicting fields in one particular school.

<p><strong> </strong></p><p>Syfte med denna uppsats är att undersöka hur romer upplever sin integration i Malmö. Vi har använt oss av den kvalitativa metoden då vi har genomfört sammanlagt åtta intervjuer med män och kvinnor med romsk bakgrund. Vi har utgått från två sociologiska teorier: Pierre Bourdieus två begrepp, <em>habitus</em> och <em>kapital och</em> Erving Goffmans teori om <em>stigma</em> samt att arbetet präglas genomgående av begreppet <em>integration. </em>Dessa teorier anser vi vara relevanta för vårt valda ämne där habitus och de olika kapitalen har som syfte att förklara hur våra intervjupersoner betraktar sin integration i Malmö genom de olika möjligheter de har. När personer upplever svårigheter med integration kan detta på olika nivåer associeras till Goffmans teori som handlar om stigmatisering. Begreppet integration används i syfte för att jämföra vad integrationsbegreppet i sig innefattar och intervjupersoners egna åsikter om vad begreppets innebörd.</p><p>Frågeställningar vi har utgått från är <em>Vad innebär integration för våra intervjupersoner? </em>samt <em>Hur upplever våra intervjupersoner att de är integrerade i Malmö?</em></p><p>Genom våra intervjupersoners åsikter har det framkommit att integration för dem är en avgörande process för deras tillvaro i Malmö. Intervjupersoners medvetenhet om vilka möjligheter som krävs för att bli en del en av gemenskapen överensstämmer med vad begreppet integration egentligen innebär. Tidigare studier visar att romer i stor utsträckning har varit i utanförskap på arbetsmarknaden, skolan och i bostadsfrågan. Det framkommer även att romer har uppfattats som <em>främlingar</em> samt att de har varit utsatta för diskriminering. Resultatet av denna studie skiljer sig från tidigare studier i den mån att det visade sig att de flesta av våra intervjupersoner känner sig integrerade i Malmö. Dock framkommer det att somliga av våra intervjupersoner är ambivalenta när det gäller deras upplevelse av integration p.g.a. bemötelsen de får av andra samhällsmedborgare. Deras gemensamma upplevelse av att vara integrerade förklaras genom deras långa vistelse i Malmö. Även om våra intervjupersoner tillhör en minoritetsgrupp i Sverige, med samma rättigheter och skyldigheter som alla andra samhällsmedborgare, framkommer det i vårt resultat att de inte känner sig socialt accepterade av andra människor i samhället p.g.a. de fördomar allmänheten har om romer.</p>

<p>Kommande examensarbete berör ungdomar i grundskolans senare år och som valt en tidig idrottsspecialisering. Syftet med examensarbetet har varit att ta reda på huruvida konsekvenserna av en tidig idrottsspecialisering speglar av sig i skolämnet idrott och hälsa. Detta ställs i relation till tidigare forskning inom området samt kursplaner och styrdokument från skolvärlden. Frågeställningarna som ligger till grund för examensarbetet lyder: Vad är elevernas uppfattningar gällande konsekvenser av tidig idrottsspecialisering? Hur visar sig konsekvenserna mellan tidig idrottsspecialisering och skolämnet Idrott och hälsa? Varför specialiserar sig ungdomar tidigt inom idrotten? Bakgrunden beskriver grundskolans kursplan inom idrott och hälsa samt idrottens policy dokument vidare berör bakgrunden även tidigare forskning som gjorts inom närliggande område. Metoden som använts för att söka svar på frågeställningarna är kvalitativa intervjuer. Informanterna har bestått av elever från grundskolans senare år med en tidig idrottsspecialisering, eleverna har valts ut av deras befintliga lärare. Den teorietiska utgångspunkten för arbetet är hämtat från Bourdieus sociologiska teori beträffande habitus, sociala fält, praktiker och kapital.</p>

<p>I kursplanen för ämnet idrott och hälsa står det att man skall ha ett grundläggande hälsoperspektiv som utvecklar eleven på ett fysiskt, psykiskt och socialt plan. Elevens syn på ämnet idrott och hälsa får stor betydelse både i de yngre åldrarna men även i senare skeenden i livet.</p><p>Studier visar att fysisk rörelse främjar så väl läs- och skrivinlärning som rumsuppfattning och motorisk färdighet. Elever som inte är fysiskt aktiva riskerar utanförskap då de väljer att inte delta i idrottsundervisningen. Orsaker bakom detta problem kan exempelvis vara rädsla för att misslyckas inför sina kamrater eller rädslan för att vara sämre än de övriga. Vårt syfte med undersökningen har varit att finna orsaker till varför elever väljer att inte delta i idrottsundervisningen och frågeställningarna vi använt oss av är: Varför väljer elever att inte delta i idrottsundervisningen och hur ser dessa elever på idrottsämnet?</p><p>I vår kvalitativa studie, med åtta informanter, har det uppdagats två stora anledningar till varför eleverna inte deltar; dålig självkänsla samt bristande motivation. Dålig självkänsla kan visa sig i olika former så som rädsla för att göra bort sig och inte vilja byta om tillsammans med andra, medan bristande motivation kan uttryckas genom att inte få bestämma lektionsinnehållet samt att läraren ger eleverna för lätta uppgifter.</p>

<p>Denna studie har som syfte att undersöka relationerna mellan musikanvändande, sociokulturell bakgrund, identitet och genus hos fyra kvinnor vars musikanvändande främst håller sig inom rockgenren. Materialet som ligger till underlag för undersökningen är kvalitativa forskningsintervjuer med dessa fyra kvinnor. För att analysera intervjusvaren används teoretiska perspektiv som utgår från tre teman gällande habitusbegreppet och den sociokulturella bakgrundens betydelse, genus samt musik och identitet. I studiens bakgrund presenteras också en mängd tidigare forskning för att ge en bred bild av ämnet.</p><p>Resultatet visar att samtliga fyra kvinnor kommer ifrån landsorten och de är uppväxta i hem som är präglade av en stark arbetarkultur. Det är också i hemmet som kvinnorna mötte rockmusik första gången genom en manlig familjemedlem. Smaken har sedan utvecklats och förändras i samma takt som deras självuppfattning och genusidentiteter. När det gäller genusperspektivet berättar informanterna att de genom sitt deltagande på ett fält som domineras av manliga uttryck, kan göra revolt mot rådande könsnormer kring kvinnlighet. De berättar också att de ibland kan uppfattas som störande och aggressiva när de uttrycker rockens råa och direkta karaktärsdrag. Musiken är väldigt viktig för dessa kvinnor även på ett personligt plan. Rocken hjälper dem att definiera sig själva och omvärlden. Den kan också hjälpa dem att komma i kontakt med sitt inre jag.</p>