<p>Syftet med vår studie är att belysa hur föräldrar till barn med beteendeproblem, uppfattar</p><p>samtalet vid möten med skolan. Vi har intervjuat fem föräldrar med lång erfarenhet av samtal</p><p>med skolan. Analysen av intervjusvaren har vi gjort utifrån Pierre Bourdieus begrepp</p><p>”kapital”, ”habitus” och ”det sociala rummet”. Resultatet av vår studie visar att föräldrarna</p><p>vill vara delaktiga i sina barns skolsituation och beteendeutveckling. De vill också att skolans</p><p>representanter bemöter dem med respekt och är lyhörda inför deras idéer och synpunkter.</p><p>Föräldrarnas möjlighet till delaktighet i skolarbetet, ser dock ut att vara beroende av vilka</p><p>förutsättningar föräldrarna har att uttrycka sig och om de kan eller vågar ställa krav på skolan.</p>

<p>The subject of this paper is to examine the view of diversity among ten teachers and three principals in the Swedish compulsory school. The purpose is to investigate how they relate to the diversity and in what ways it is involved in their work.</p><p>The French sociologist Pierre Bourdieus basic ideas of habitus, capital and field are used as a theoretical starting point. The study is mainly based on interviews supported by literature in the subject area.</p><p>The findings show that diversity is associated with ethnicity among all informants. The drawn conclusion is that this is partly due to the mediated picture but also since ethnicity mainly serves as a starting point in the literature.</p>

I kursplanen för ämnet idrott och hälsa står det att man skall ha ett grundläggande hälsoperspektiv som utvecklar eleven på ett fysiskt, psykiskt och socialt plan. Elevens syn på ämnet idrott och hälsa får stor betydelse både i de yngre åldrarna men även i senare skeenden i livet. Studier visar att fysisk rörelse främjar så väl läs- och skrivinlärning som rumsuppfattning och motorisk färdighet. Elever som inte är fysiskt aktiva riskerar utanförskap då de väljer att inte delta i idrottsundervisningen. Orsaker bakom detta problem kan exempelvis vara rädsla för att misslyckas inför sina kamrater eller rädslan för att vara sämre än de övriga. Vårt syfte med undersökningen har varit att finna orsaker till varför elever väljer att inte delta i idrottsundervisningen och frågeställningarna vi använt oss av är: Varför väljer elever att inte delta i idrottsundervisningen och hur ser dessa elever på idrottsämnet? I vår kvalitativa studie, med åtta informanter, har det uppdagats två stora anledningar till varför eleverna inte deltar; dålig självkänsla samt bristande motivation. Dålig självkänsla kan visa sig i olika former så som rädsla för att göra bort sig och inte vilja byta om tillsammans med andra, medan bristande motivation kan uttryckas genom att inte få bestämma lektionsinnehållet samt att läraren ger eleverna för lätta uppgifter.

The subject of this paper is to examine the view of diversity among ten teachers and three principals in the Swedish compulsory school. The purpose is to investigate how they relate to the diversity and in what ways it is involved in their work. The French sociologist Pierre Bourdieus basic ideas of habitus, capital and field are used as a theoretical starting point. The study is mainly based on interviews supported by literature in the subject area. The findings show that diversity is associated with ethnicity among all informants. The drawn conclusion is that this is partly due to the mediated picture but also since ethnicity mainly serves as a starting point in the literature.

Syftet med vår studie är att belysa hur föräldrar till barn med beteendeproblem, uppfattar samtalet vid möten med skolan. Vi har intervjuat fem föräldrar med lång erfarenhet av samtal med skolan. Analysen av intervjusvaren har vi gjort utifrån Pierre Bourdieus begrepp ”kapital”, ”habitus” och ”det sociala rummet”. Resultatet av vår studie visar att föräldrarna vill vara delaktiga i sina barns skolsituation och beteendeutveckling. De vill också att skolans representanter bemöter dem med respekt och är lyhörda inför deras idéer och synpunkter. Föräldrarnas möjlighet till delaktighet i skolarbetet, ser dock ut att vara beroende av vilka förutsättningar föräldrarna har att uttrycka sig och om de kan eller vågar ställa krav på skolan.

Kommande examensarbete berör ungdomar i grundskolans senare år och som valt en tidig idrottsspecialisering. Syftet med examensarbetet har varit att ta reda på huruvida konsekvenserna av en tidig idrottsspecialisering speglar av sig i skolämnet idrott och hälsa. Detta ställs i relation till tidigare forskning inom området samt kursplaner och styrdokument från skolvärlden. Frågeställningarna som ligger till grund för examensarbetet lyder: Vad är elevernas uppfattningar gällande konsekvenser av tidig idrottsspecialisering? Hur visar sig konsekvenserna mellan tidig idrottsspecialisering och skolämnet Idrott och hälsa? Varför specialiserar sig ungdomar tidigt inom idrotten? Bakgrunden beskriver grundskolans kursplan inom idrott och hälsa samt idrottens policy dokument vidare berör bakgrunden även tidigare forskning som gjorts inom närliggande område. Metoden som använts för att söka svar på frågeställningarna är kvalitativa intervjuer. Informanterna har bestått av elever från grundskolans senare år med en tidig idrottsspecialisering, eleverna har valts ut av deras befintliga lärare. Den teorietiska utgångspunkten för arbetet är hämtat från Bourdieus sociologiska teori beträffande habitus, sociala fält, praktiker och kapital.

Syfte med denna uppsats är att undersöka hur romer upplever sin integration i Malmö. Vi har använt oss av den kvalitativa metoden då vi har genomfört sammanlagt åtta intervjuer med män och kvinnor med romsk bakgrund. Vi har utgått från två sociologiska teorier: Pierre Bourdieus två begrepp, habitus och kapital och Erving Goffmans teori om stigma samt att arbetet präglas genomgående av begreppet integration. Dessa teorier anser vi vara relevanta för vårt valda ämne där habitus och de olika kapitalen har som syfte att förklara hur våra intervjupersoner betraktar sin integration i Malmö genom de olika möjligheter de har. När personer upplever svårigheter med integration kan detta på olika nivåer associeras till Goffmans teori som handlar om stigmatisering. Begreppet integration används i syfte för att jämföra vad integrationsbegreppet i sig innefattar och intervjupersoners egna åsikter om vad begreppets innebörd. Frågeställningar vi har utgått från är Vad innebär integration för våra intervjupersoner? samt Hur upplever våra intervjupersoner att de är integrerade i Malmö? Genom våra intervjupersoners åsikter har det framkommit att integration för dem är en avgörande process för deras tillvaro i Malmö. Intervjupersoners medvetenhet om vilka möjligheter som krävs för att bli en del en av gemenskapen överensstämmer med vad begreppet integration egentligen innebär. Tidigare studier visar att romer i stor utsträckning har varit i utanförskap på arbetsmarknaden, skolan och i bostadsfrågan. Det framkommer även att romer har uppfattats som främlingar samt att de har varit utsatta för diskriminering. Resultatet av denna studie skiljer sig från tidigare studier i den mån att det visade sig att de flesta av våra intervjupersoner känner sig integrerade i Malmö. Dock framkommer det att somliga av våra intervjupersoner är ambivalenta när det gäller deras upplevelse av integration p.g.a. bemötelsen de får av andra samhällsmedborgare. Deras gemensamma upplevelse av att vara integrerade förklaras genom deras långa vistelse i Malmö. Även om våra intervjupersoner tillhör en minoritetsgrupp i Sverige, med samma rättigheter och skyldigheter som alla andra samhällsmedborgare, framkommer det i vårt resultat att de inte känner sig socialt accepterade av andra människor i samhället p.g.a. de fördomar allmänheten har om romer.

Det här är en intervjustudie om 22 intervjuer med gymnasieelever vid Barn och fritid-, Natur- och Fordonsprogrammen om deras sociala bakgrunder, deras föräldrars yrken och elevernas syn på sina val av program om de upplever någon orättvisa i det observerade sambandet som kallas den sociala snedrekryteringen. Syftet med studien är att ta reda på hur eleverna upplever sin situation i ett rättviseperspektiv. Den här studien bekräftar det nämnda sambandet, de flesta elever väljer program och vidare studier och arbeten i nivå med sina föräldrar. Detta är särskilt tydligt vid Natur- och Fordonsprogrammet. På Barn och fritid var det mera blandat. Det visar sig även att eleverna inte i någon större utsträckning upplever att det är någon orättvisa inblandad i den sociala snedrekryteringen. Även om eleverna inte uttrycker direkt att de upplevt någon orättvisa i samband med sina gymnasieval så kan man ändå läsa mellan raderna att en del skulle önska att de hade haft bättre möjligheter att välja väg. Flera elever, speciellt vid barn och fritidsprogrammet önskar att de hade fått mer stöd i matematiken i grundskolan. Det visar sig också som en biprodukt till det egentliga syftet att pojkar upplever att de missgynnas på flera program där de är i minoritet. Teoretiskt anknyter uppsatsen till Pierre Bourdieus teori om habitus och utbildningskapital.

I denna studie har vi undersökt hur 10 högstadiepojkar med utländsk bakgrund reflekterarkring sitt val av fotbollsprofil. Vi genomförde semi-strukturerade intervjuer och analyseraderesultatet utifrån Bourdieus begrepp habitus och kapital.Respondenterna i studien hade alla en utländsk bakgrund och majoriteten hade föräldrar sominte var födda i Europa. Nästan samtliga respondenter berättade att de bodde i segregeradeområden. Uppsatsen kommer fram till att respondenternas uttalade motiv till valet av att sökasig till och delta i fotbollsprofil under skoltid var bland annat för att de tyckte om att spelafotboll. Men även en annan faktor var att de via den utökade träningsmängden i skolan kundeförbättra sina förutsättningar att lyckas som fotbollsspelare. Alla hade som framtidsmål att bliprofessionella fotbollsspelare, men angav som alternativa målsättningar att arbeta som t.ex.läkare eller advokat. I teoretiska termer gav majoriteten av våra respondenter uttryck för attvilja bryta sig loss ifrån den habitus de växt upp i och de hade som mål att erövra nyttekonomiskt, socialt och utbildningskapital via fotbollen. Vilket har flitigt diskuterats som enmöjlig drivkraft bakom valet av fotbollsprofil i denna studie.

Syftet med studien har varit att analysera grundskoleelevers syn på sin modersmålsundersvisning och dess betydelse för deras språk- och identitetsutveckling utifrån Bourdieus teori om kulturellt kapital. En kvalitativ metod har använts där fem grundskoleelever har intervjuats för att besvara mina frågeställningar. Resultatet visade att elevernas erfarenheter varierade men ett gemensamt mönster gick dock att finna. Samtliga elever uppfattade undervisningens utformning i olika utsträckningar som ansträngande och omotiverande. Detta resulterade i de flesta fallen till negativa uppfattningar om undervisningens betydelse för deras språk-och identitetsutveckling. Analysen av resultatet visar på att undervisningen inte kom att uppfattas som ett kulturellt kapital, vilket speglar skolans organisation av undervisningen samt dess kulturella reproduktion. Sammanfattningsvis visar studien att elevernas syn på sin modersmålsundervisning inte sammanfaller med de riktlinjer skolverket fastställt.