This study aims to examine the EU’s normative power through the Common Commercial Policy (CCP) before and after the Treaty of Lisbon entered into force. The study is a comparative study and was carried out through a document study of official documents and treaties. To pursue the aim the following questions were asked: What are the differences and similarities within the EU's common trade policy before and after the introduction of the Treaty of Lisbon and does the Treaty of Lisbon increased the normative ambition of the EU?   In this study Ian Manners theory Normative Power Europe has been categorized into direct normative actions and indirect normative actions. The empirical material is based on literature, primary document, Official Journal of the European Union and EU: s webpage.   The conclusions of this study show that the Treaty of Lisbon has changed the constitutional basis for the common commercial policy in several ways. The CCP has more room after the Treaty of Lisbon to develop and take on direct normative actions. The major difference is that the CCP now endorse all the Union’s objectives, principles and values which give the CCP more opportunities to set normative requirements and gain normative power.

Univ., Diss. u.d.T.: Kraus, Christiane: Import tariffs to support environmental policy instruments--Hannover, 1999. / Literaturverz. S. 229 - 241.

Univ., Diss.--Kiel, 2002. / Literaturverz. S. 133 - 140.

The gravity equation is probably the most important tool in international economics to explain and estimate trade flows. However, since the gravity equation is important for political decisions, it is very important to achieve reliable results from its empirical application. Thus, it is necessary to employ the gravity equation using a theoretically and empirically proper methodology. One important discussion addresses the implausibly high measures for the impact of trade cost proxies on exports that frequently appear, especially in older works. This problem became known as the "border puzzle" (Obstfeld and Rogoff, 2001). The aim of the study is to contribute to the discussion about the suitability of the gravity equation's empirical applications. The basic idea is that trade costs between two countries could additionally depend on the exports between these two countries and not only on the (more or less) exogenous proxy variables for trade costs, as they are normally used. In this study, a new theory of endogenous trade costs is provided which shows that iceberg trade costs are likely to depend on exports. An interaction between exports and trade costs (or the gravity function and a trade cost function) leads to a simultaneity problem. Moreover, this theory can be confirmed after estimating the gravity equation with an alternative econometric strategy: A simultaneous equation system using a theory-based index to compensate for the directly immeasurable trade. A further target of the study is in its use of the comprehensive trade cost index to compute "multilateral resistances" of countries to trade, introduced in the trend-setting work by Anderson and van Wincoop (2003). These multilateral resistances are necessary to retrieve unbiased results from empirical gravity equations. A methodology was developed to make the heretofore unknown index of multilateral resistances visible. The result of the simultaneity approach and the use of constructed data for bilateral and multilateral trade costs is that the estimated direct effects of variables influencing exports decrease. The proposed methodologies of this study could help to achieve more plausible and reliable results from the gravity equation as the "workhorse for empirical studies" (Eichengreen and Irwin, 1998) of international trade.

Die Wettbewerbsfähigkeit ist von einigen Wirtschaftswissenschaftlern lediglich als ein Schlagwort betrachtet worden, weil es keinen Konsens darüber gibt, wie dieses Allerweltswort zu definieren ist. Jedoch wird es häufig von Politikern und Geschäftsleuten benutzt, um die Position von Ländern, Sektoren, Firmen und/oder Produkten im internationalen Handel zu beschreiben. Aus diesem Grund befürwortet eine weitere Gruppe von Wirtschaftswissenschaftlern eine Verwendung des Begriffs mit der Absicht, dadurch die Defizite der klassischen Außenhandelstheorie und der Theorie des Komparativen Vorteils aufzufangen. Diese Dissertation unterstützt diese zweite Gruppe, indem die Theorie der Wettbewerbsfähigkeit auf eine bestimmte Fallstudie angewendet wird: die Wettbewerbsfähigkeit des Bananenexports ausgewählter Hersteller- bzw. Exportländer in die Europäische Union.Die vorliegende Studie ist des weiteren ein Beitrag zur Debatte über die Auswirkungen der Handelspolitik auf den Agrarsektor, insbesondere in Entwicklungsländern. Sie besteht aus zwei Teilen und vier Kapiteln. Im ersten Teil (die ersten beiden Kapitel) wird der theoretische Rahmen für die Theorie der Wettbewerbsfähigkeit und die Handelspolitik dargestellt. Im zweiten Teil (das dritte und vierte Kapitel) wird eine empirische Studie über den Bananenhandel durchgeführt, wobei mit dem cluster-value chain Modell die Bedingungen der Wettbewerbsfähigkeit analysiert werden. Das weiteren werden anhand eines partial equilibrium Modells die Auswirkungen der Handelspolitik auf die Marktanteile von Hersteller- bzw. Exportländern analysiert. Die theoretische und empirische Analyse der Wettbewerbsfähigkeit stützten folgende Hypothese: Die Handelspolitik ist lediglich einer von zahlreichen Faktoren, die bei der Analyse der Wettbewerbsfähigkeit von Bananenexporten in Betracht gezogen werden müssen.

<p>Debatten om hur oljan skall ersättas i Sverige till år 2020 pågår. Ett diskuterat alternativ är etanol, vars förbrukning förväntas öka. Sveriges etanolproduktion är beroende av EU:s tullstruktur, utan den blir fabrikerna i Sverige utkonkurrerade. Samtidigt är Sveriges handelspolitiska utgångspunkt att alla former av handelshinder skall motverkas. Om man skall satsa på en inhemsk produktion av etanol måste man gå emot handelspolitiken och inte propagera för en frihandel. Sverige står inför ett vägval där endast ett val av två önskade går att uppfylla.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka Sveriges interna diskussion, bland närmast berörda intressenter såsom politiker, tjänstemän, näringsliv och intresseorganisationer, om detta vägval. Vidare ska policydokument såsom handelspolitiska och energipolitiska dokument undersökas. Närmare ska vi undersöka vilka argument som framträder för en frihandelslinje respektive argument för en inhemsk produktion. Detta för att argumenten kan påvisa vilka värden som innefattas i de båda vägarna.</p><p>Textanalysen påvisade att den frihandelsvänliga linje som Sveriges handelspolitik representerar, ifrågasätts av både Sveriges nya förslag för att uppnå ett oljeoberoende och EU:s förslag till energistrategi. Kontentan av analysen är att det i dagsläget saknas en genomtänkt strategi för hur Sverige skall trygga behovet av etanol.</p><p>Resultatet av intervjuanalysen visar att argumenten som framträder är av en art som stöder en fri handel men också sådana som vurmar för en inhemsk produktion. Dock är man överens om att en frihandel inom denna sektor skulle vara gynnsamt för u-länders utveckling och även att arbetstillfällen och landsbygdsutveckling skulle gynnas av en inhemsk etanolindustri.</p>

<p>Uppsatsen undersöker vilken betydelse begreppet ekonomisk nationalism kan tillskrivas för förståelsen av den svenska handelspolitikens utformning. För att undersöka detta kartläggs såväl förekomsten av olika handelshinder som i vilken utsträckning den nationella identiteten har präglat svenska makthavares sätt att argumentera då handelspolitiska frågor har diskuterats. Det valda sättet att studera ekonomisk nationalism kan ses som en kritik mot de tidigare tolkningar som gjorts av begreppet. Resultatet av studien tyder på att det går att påvisa en viss förekomst av ekonomisk nationalism inom den svenska handelspolitiken, men att vissa skillnader finns mellan den tidigare och den nuvarande regeringens sätt att argumentera.</p>

Debatten om hur oljan skall ersättas i Sverige till år 2020 pågår. Ett diskuterat alternativ är etanol, vars förbrukning förväntas öka. Sveriges etanolproduktion är beroende av EU:s tullstruktur, utan den blir fabrikerna i Sverige utkonkurrerade. Samtidigt är Sveriges handelspolitiska utgångspunkt att alla former av handelshinder skall motverkas. Om man skall satsa på en inhemsk produktion av etanol måste man gå emot handelspolitiken och inte propagera för en frihandel. Sverige står inför ett vägval där endast ett val av två önskade går att uppfylla. Syftet med denna uppsats är att undersöka Sveriges interna diskussion, bland närmast berörda intressenter såsom politiker, tjänstemän, näringsliv och intresseorganisationer, om detta vägval. Vidare ska policydokument såsom handelspolitiska och energipolitiska dokument undersökas. Närmare ska vi undersöka vilka argument som framträder för en frihandelslinje respektive argument för en inhemsk produktion. Detta för att argumenten kan påvisa vilka värden som innefattas i de båda vägarna. Textanalysen påvisade att den frihandelsvänliga linje som Sveriges handelspolitik representerar, ifrågasätts av både Sveriges nya förslag för att uppnå ett oljeoberoende och EU:s förslag till energistrategi. Kontentan av analysen är att det i dagsläget saknas en genomtänkt strategi för hur Sverige skall trygga behovet av etanol. Resultatet av intervjuanalysen visar att argumenten som framträder är av en art som stöder en fri handel men också sådana som vurmar för en inhemsk produktion. Dock är man överens om att en frihandel inom denna sektor skulle vara gynnsamt för u-länders utveckling och även att arbetstillfällen och landsbygdsutveckling skulle gynnas av en inhemsk etanolindustri.

Uppsatsen undersöker vilken betydelse begreppet ekonomisk nationalism kan tillskrivas för förståelsen av den svenska handelspolitikens utformning. För att undersöka detta kartläggs såväl förekomsten av olika handelshinder som i vilken utsträckning den nationella identiteten har präglat svenska makthavares sätt att argumentera då handelspolitiska frågor har diskuterats. Det valda sättet att studera ekonomisk nationalism kan ses som en kritik mot de tidigare tolkningar som gjorts av begreppet. Resultatet av studien tyder på att det går att påvisa en viss förekomst av ekonomisk nationalism inom den svenska handelspolitiken, men att vissa skillnader finns mellan den tidigare och den nuvarande regeringens sätt att argumentera.

Freie Universiẗat, Diss.--Berlin, 2006.