Syftet med denna studie var att ta reda på vad handlingsutrymmet kan innebära för ett antal socialsekreterare som arbetar vid individ och familjeomsorgen, IFO, och hur de beskriver sitt handlingsutrymme. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av fem semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare vid olika arbetsplatser och enheter i Norrland. I resultatet framkom det att handlingsutrymmet kan påverkas av olika faktorer, såsom chefen och lagen. Vår slutsats är att handlingsutrymmet kan påverkas av den lagstyrda hierarki som finns i organisationen. Det framkom till exempelvis att det finns en tillit från högre instanser till informanterna men också att de kunde begränsas av hierarkin. Trots detta visade det sig att socialsekreterarna är tillfredsställda med sitt handlingsutrymme och överlag inte vill förändra något.

Äldreomsorgen har länge präglats av inrutade arbetssätt, där omsorgen har bedrivits utifrån organisatoriska principer, vilket resulterat i en förskjutning av egenmakten för den äldre som är i ett omsorgsbehov. Äldreomsorgen i Sverige har under de senaste decennierna genomgått omfattande förvandlingar och kännetecknas numera av mer detaljstyrning och effektivisering. Likaså har äldreomsorgens chefer fått ett allt större ansvarsområde, med ett mer administrativt uppdrag, vilket bidragit till att enhetschefer har dragits längre bort från verksamheterna. Detta har resulterat i kvalitetsbrister inom äldreomsorgen, där bland annat arbetet för en trygg och delaktig vardag för äldre personer begränsats. Syftet med denna studie var att undersöka förutsättningar enhetschefer i kommunal äldreomsorg har för att tillämpa trygghet och delaktighet i det praktiska arbetet med äldre personer som bor på ett särskilt boende. Fem enhetschefer har deltagit i undersökningen, där enskilda intervjuer har använts som datainsamlingsmetod. Resultatet har analyserats med hjälp av innehållsanalys och meningskategorisering. Resultaten visar att enhetscheferna var väl insatta i betydelsen av begreppen trygghet och delaktighet, att det arbetat fram olika arbetsstrategier för att trygghet och delaktighet skall bli en naturlig del av arbetet. Sjukdomsbilder, anhörigas inverkan, personalbrist och ekonomiska tillgångar är delar som begränsar deras handlingsutrymme för att skapa trygghet och delaktighet för de äldre.Nyckelord:

Värdegrundsfrågor är idag ett aktuellt ämne när kvalitet i äldreomsorgen diskuteras och värdegrundsarbete är starkt relaterat till bemötande. Syftet med vår uppsats var att undersöka hur äldreomsorgschefer arbetar med bemötandefrågor. Vi har intervjuat sex chefer på vård- och omsorgsboende i Stockholm med en kvalitativ induktiv ansats. Vi gjorde en perspektivanalys med olika ledarskapsperspektiv, handlingsutrymme och dialogens betydelse som teoretiska utgångspunkter. Vårt resultat ger en bild av att cheferna har en värdegrund som ett stöd i bemötandefrågor men vi ser att ett fortsatt arbete kring komplexiteten med bemötandefrågor bör utvecklas. Vi menar att dialogens betydelse är nödvändig i kombination med arbetet kring tillit mellan ledare och personal. Tillräckliga resurser och ett mer närvarande ledarskap behövs för att ge rätt förutsättningar till att skapa en god bemötandekultur i äldreomsorgen.

Studiens problem: Hemtjänstpersonal upplever mycket stress i sitt arbete samtidigt som deras resurser begränsas av olika anledningar. Syfte: I uppsatsen undersöks hemtjänstpersonalens olika delar av handlingsutrymme och i vilken utsträckning hemtjänstpersonalen kan kommunicera med kollegor och chefer, för att undersöka vilken påverkan de har på hemtjänstpersonalens upplevda stress. Metod: En kvantitativ ansats har använts i uppsatsen. Datainsamling skedde genom en webbenkät i kontakt med kommunala och privata hemtjänstutförare samt genom offentlig publicering av webbenkäten på sociala medier. Den insamlade datan analyserades sedan med både en beskrivande analysmetod och med sambandsanalys i form av Chi2-test. Teori: För att besvara syftet med undersökningen användes fyra lämpliga teorier och teoretiska begrepp. Gräsrotsbyråkrati användes då det förklarar vilken roll hemtjänstpersonalen har i relation till brukarna. Handlingsutrymme som begrepp användes då det möjliggjorde en förklaring av hemtjänstpersonalens arbetssituation. Emotionellt arbete och Goffmans dramaturgiska front-och backstage möjliggjorde analyser som visar beteende-och känslomässiga aspekter. Resultat: Studiens resultat visade att hemtjänstpersonalens handlingsutrymme påverkas av en mängd olika faktorer och respondenterna upplever sig besitta stort handlingsutrymme. Kommunikation med kollegor upplevdes möjligt i större utsträckning än med chefer. Resultatet av sambandsanalyserna visade att hemtjänstpersonalen upplevde mindre stress när insatserna brukarna stämmer överens med deras behov samt när hemtjänstpersonalen i större utsträckning kunde kommunicera med cheferna.

No description available.

<p>Syftet är att se hur kvinnors karriärvägar kan se ut. Fem kvalitativa intervjuer med kvinnor på högre chefsposter analyseras för att få fram en förståelse om vad som gjort karriären möjlig. De teoretiska utgångspunkterna är dels feministiska förklaringsteorier om varför män och kvinnor inte behandlas lika i arbetslivet och dels de sociologiska begreppen självbild och roll. Intervjupersonernas framgångsfaktorer kan sammanfattas med orden självbild, inställning till roll och rollturister.</p>

<p>Ledarskap är bland ett av de mest observerade men minst förstådda fenomen. De förändringar organisationer har genomgått de senaste decennierna har medfört att mellanchefens roll har förändrats. Dessa förändringar innefattar både strukturella och stra-tegiska förändringar med allt vad det innebär. All förändring som skett gör det viktigt att för-stå varför en mellanchef antar en viss roll och vilka faktorer som påverkar denna roll. Mellan-chefen befinner sig i en komplicerad situation där denne ska både leda och ledas. Dennes roll är av stor betydelse för organisationen då de är involverade i både strategiska och operationel-la processer.</p>

Ledarskap är bland ett av de mest observerade men minst förstådda fenomen. De förändringar organisationer har genomgått de senaste decennierna har medfört att mellanchefens roll har förändrats. Dessa förändringar innefattar både strukturella och stra-tegiska förändringar med allt vad det innebär. All förändring som skett gör det viktigt att för-stå varför en mellanchef antar en viss roll och vilka faktorer som påverkar denna roll. Mellan-chefen befinner sig i en komplicerad situation där denne ska både leda och ledas. Dennes roll är av stor betydelse för organisationen då de är involverade i både strategiska och operationel-la processer.

Syftet är att se hur kvinnors karriärvägar kan se ut. Fem kvalitativa intervjuer med kvinnor på högre chefsposter analyseras för att få fram en förståelse om vad som gjort karriären möjlig. De teoretiska utgångspunkterna är dels feministiska förklaringsteorier om varför män och kvinnor inte behandlas lika i arbetslivet och dels de sociologiska begreppen självbild och roll. Intervjupersonernas framgångsfaktorer kan sammanfattas med orden självbild, inställning till roll och rollturister.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare på låg- och mellanstadiet i grundskolan ser på faktorer som påverkar deras handlingsutrymme vid störande beteende i klassrummet och våld mellan elever. Finns det skillnader i hur lärare och rektorer uppfattar lärarnas handlingsutrymme? Kan skolans eventuella skolkod påverka hur lärarna handlar? Har de befogenheter och disciplinära åtgärder som har tillkommit i den nya skollagen någon inverkan på lärarnas handlingsutrymme? För att undersöka lärarnas resonemang användes halvstrukturerad intervju. Analysverktyget hermeneutik tillämpades för att analysera den transkriberade texten för att finna svar på denna studies syfte och frågeställning. Lärarens handlingsutrymme visade sig påverkas av olika faktorer inom skolans värld som skolkod, ramfaktorer och skollag. Empirin visar också på att statens införande av den nya skollagen 2010:800 kan ha bidragit till att styrdokumentet inte förankrats på det sätt som lagskrivarna avsåg.