Syfte: Målet med studien var att beskriva sjuksköterskans kunskaper för att identifiera, bedöma och agera vid olika smärttillstånd hos personer med demenssjukdom. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Artikelsökning skedde i databaserna PubMed och Cinahl vilket resulterade i 13 vetenskapliga artiklar. Resultat: Huvudresultatet var att sjuksköterskan kunde använda beteendeskalor som smärtskattningsinstrument. Observerbara uttryck som indikerade smärta var: ansiktsuttryck, verbala uttryck, kroppsspråk, fysiologiska indikatorer och personens sinnesstämning. Kunskaper som påverkade sjuksköterskans agerande vid smärthanteringen var: kunskaper i smärta, erfarenheter, attityder, osäkerhet i bedömning och samarbetet kring patienten. Slutsats: För att tillgodose behovet av smärtidentifiering samt adekvat smärtlindring hos denna växande grupp av personer med demenssjukdom krävdes det att sjuksköterskan hade en väl utvecklad kunskap och medvetenhet inom smärtområdet.

Syftet med denna beskrivande litteraturstudie var att beskriva individers upplevelse av insjuknande i, den aktiva fasen samt tillfrisknandet från Anorexia nervosa (AN), vidare var syftet att granska kvalitén avseende urvalsmetod i de ingående artiklarna. De femton ingående, vetenskapliga artiklarna söktes fram i databaserna Cinahl och Scopus. Resultatet utgjordes av tre huvudkategorier; Insjuknandet i, den aktiva fasen och tillfrisknandet samt nio stycken underkategorier. I resultatet framgick att individer med AN använde sin sjukdom till att hantera olika känslor genom de tre faserna. Under insjuknandet beskrev många individer med AN avsaknaden av kontroll i sitt liv och att de använde sjukdomen för att återfå känslan av kontroll. Under den aktiva fasen av sjukdomen fokuserade individerna på ätstörningen och på så vis förträngde de dem negativa känslorna. Individer med AN beskrev att de upplevde behandlingen som kaotisk då de var tvungna att hitta ett annat sätt än ätstörningen för att hantera sina känslor. Slutsaten är att det som sjukvårdspersonal är viktigt att få ökad kunskap och förståelse för vad individer med AN upplever, detta för att kunna stödja och hjälpa dem till tillfrisknande. / The aim of this descriptive study was to describe the experiences of individuals with Anorexia Nervosa (AN) according to falling ill, the active phase and to recover from AN. The aim was also to examine the quality of the sample method, in the selected articles. The databases that were used to search for the articles were Cinahl and Scopus. Three main categories emerged; Fall ill, the active phase and to recover and nine subcategories. The result of this study was that individuals with AN used their illness in a way to cope with different emotions. In the first phase, to fall ill, they described that they developed their AN in the belief of that it would contribute to a regain of the feeling of control in their lives. Within the active phase the individuals with AN putted all their focus on the illness and therefor suppressed negative emotions. During the recovery, individuals with AN described that they were forced to find another way than the AN in order to cope with their emotions. The conclusion is that it's important as a health worker to try to developed an understanding for these individuals experiences in order to in the best possible way, be able to support and help them to find another way to cope with their emotions than through their AN.

Syftet med denna uppsats att på företaget Roxtec undersöka vilka kunskaper återvändarnaerhåller och hur hanteringen av återvändarna påverkar överförandet av kunskap. Genom enundersökning av företaget Roxtec vill vi belysa vilka för företaget användbara kunskaperåtervändarna har och hur företaget tar hand om dessa kunskaper. Vi såg att återvändarnalärt sig kunskaper under sin utlandsstationering. Vidare undersöktes om formellahanteringssätt fanns innan, under och efter utlandsstationeringen. Det visade sig attföretaget endast hade enstaka formella hanteringssätt som för kunskaper vidare. Kunskapenfördes i vissa fall vidare via informella hanteringssätt och i andra fall gick den outnyttjad.Det visade sig att företaget inte till fullo utnyttjar den resurs som återvändares kunskaperinnebär. Utan en formell process med helhetsperspektiv finns det risk att återvändareskunskap går förlorad.

Bakgrund:Humor är socialt konstruerat och ett individuellt fenomen. Det har både psykisk och fysisk inverkan på människan. Humor är ett medel för kommunikation mellan individer, och bör användas med stort hänsynstagande för människors olika bakgrund. Målet inom omvårdnad är att främja hälsa och förebygga sjukdom, användningen av humor kan vara ett medel för att uppnå detta inom vården. Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters och sjuksköterskors upplevelse av humorns betydelse och användning i vården. Metod:Litteraturstudien har genomförts med inspiration av "innehållsanalys". Med hjälp av denna metod granskades nio kvalitativa artiklar. Resultat:Genomgång och analys av funnen litteratur mynnade ut i sex teman; humor avdramatiserar, humor distraherar, humor som hanteringsstrategi, humor förstärker relationer, humor kan främja gemenskap och humor kan såra. Varje tema har behandlats utifrån både patient- och sjuksköterskeperspektiv så långt det varit möjligt. Konklusion: Humor kan användas för att förstärka mänskliga relationer. Det bidrar till en god stämning och öppnar lättare upp för samspel mellan människor. Hur det används på rätt sätt är svårt att beskriva, då det är synnerligen individuellt. Det enda restriktioner vi funnit är att det inte passar i alla situationer och att det inte kan riktas till vilken person som helst.

Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva erfarna psykoterapeuters erfarenheteroch hantering av tystnad i terapirummet. Tre intervjuer genomfördes och analyserades medhjälp av tematisk analys. Analysen resulterade i fyra huvudteman; tystnadens många skepnader,fruktbara och hindrande tystnader, förutsättningar för den goda tystnaden och grundtankarom tystnaden i terapi. Till varje huvudtema hörde ett antal subteman. Terapeuterna beskriveratt tystnaden är något annat än teknik och kommunicerar något ordlöst och ger utrymmeför reflektion. Tystnaden i det psykoterapeutiska samtalet kommunicerar något sommed hjälp av en inkännande och lyhörd terapeut kan fångas upp bland annat med hjälp avmetaforer. Vidare är tilliten central; den goda alliansen är en förutsättning för ett positivt utfallvid tystnad i det terapeutiska samtalet. Slutligen betonar informanterna vikten av att ipsykoterapiutbildningar lyfta tystnadens betydelse och föreslår olika inslag i kommande utbildningar.

<p>Psykisk ohälsa är ett växande problem i det svenska samhället och har i alla tider varit tabubelagt, vilket försvårat situationen för individer som lider av psykiska problem. Somatisering är en typ av psykisk ohälsa som visar sig som somatiska symtom som är medicinskt oförklarliga. Syftet var att beskriva sjukvårdspersonals hantering och patienters upplevelser av somatisering i primärvården. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet påvisar att sjukvårdspersonalens hantering av patienterna spelar en avgörande roll. Den medicinska metoden dominerade sjukvårdspersonalens hantering. Personalen hamnade lätt i ett negativt förhållningssätt till patienter som somatiserar, de uppfattades som mycket resurs- och energikrävande. Patienternas upplevelser av bemötandet präglades i sin tur av känslor av att inte tas på allvar, oro, rädsla och ovisshet. Det framkom även att när sjukvårdspersonalen hanterade dem på ett engagerat och bekräftande sätt hade patienterna positiva upplevelser. Med tanke på att psykisk ohälsa är ett ökande samhällsproblem krävs mer kunskaper inom alla vårdrelaterade yrkesutbildningar för att skapa trygghet i hanteringen. Vidare forskning om hanteringsmetoder är nödvändigt för att kunna hantera patienterna på ett korrekt sätt, vilket bidrar till att patienterna får den mest lämpliga vården.</p>

Psykisk ohälsa är ett växande problem i det svenska samhället och har i alla tider varit tabubelagt, vilket försvårat situationen för individer som lider av psykiska problem. Somatisering är en typ av psykisk ohälsa som visar sig som somatiska symtom som är medicinskt oförklarliga. Syftet var att beskriva sjukvårdspersonals hantering och patienters upplevelser av somatisering i primärvården. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet påvisar att sjukvårdspersonalens hantering av patienterna spelar en avgörande roll. Den medicinska metoden dominerade sjukvårdspersonalens hantering. Personalen hamnade lätt i ett negativt förhållningssätt till patienter som somatiserar, de uppfattades som mycket resurs- och energikrävande. Patienternas upplevelser av bemötandet präglades i sin tur av känslor av att inte tas på allvar, oro, rädsla och ovisshet. Det framkom även att när sjukvårdspersonalen hanterade dem på ett engagerat och bekräftande sätt hade patienterna positiva upplevelser. Med tanke på att psykisk ohälsa är ett ökande samhällsproblem krävs mer kunskaper inom alla vårdrelaterade yrkesutbildningar för att skapa trygghet i hanteringen. Vidare forskning om hanteringsmetoder är nödvändigt för att kunna hantera patienterna på ett korrekt sätt, vilket bidrar till att patienterna får den mest lämpliga vården.

Syftet med denna studie är att jämföra olika företags tillvägagångsätt i en rekryteringsprocess. Den övergripande frågan handlar om vad de gör olika samt lika för att hitta en så passande individ som möjligt till en ledig arbetsplats. Även vad det finns för skillnader mellan hantering utav en nyrekryterad individ. Dessa frågor undersöks på tre olika företag, ett företag som gör interna rekryteringar, ett rekryteringsföretag samt ett företag som tar stöd utav ett rekryteringsföretag. Intervjuerna utfördes med personer med erfarenhet med erfarenhet inom de olika processerna. De skillnader som visat sig inom de olika rekryteringsprocesserna är hur mycket tid de olika företagen lägger ner på intervjuer. Medan hanteringen utav nyrekryterade individer visar skillnader i hur de olika företagen lägger ner tid på de nyrekryterade individerna. Då undersökningen visar att företaget som gör interna rekryteringar lägger ner otrolig vikt vid hanteringen ifall det är en butiksgrupp som anställs medan ifall en enskild individ rekryteras blir hanteringen enklare. Samtidigt som företagen inte visar någon skillnad i hanteringen vid anställning utav en enskild individ. / The purpose of this study is to compare different companies' approach to the recruiting process. The overriding issue is about what they are doing different and equal to find such a suitable individual as possible to a vacancy. Also what are the differences between handling out of a newly recruited individual. These issues are examined in three different companies, a company that makes internal recruitment, a recruitment company and a company that use a recruitment agency to recruit. The interviews were carried out with people with experience with experience in the various processes. One of the differences found in the various recruitment processes is how much time the different companies spend on interviews. While dealing out newly recruited individuals show differences in how the different companies spend time on the newly recruited individuals. As the survey shows that the company that makes internal recruitments put incredible emphasis on management if there is a store group employed while if an individual recruited will be handling easier. While the companies did not show any difference in the handling of employment out of a single new recruited individual.

Syftet med vår studie har varit att belysa hur förskolepersonal pedagogiskt hanterar situationer där de misstänker att barn utsätts för omsorgssvikt utanför förskolans verksamhet. Vi har utgått från en kvalitativ forskningsansats och använt intervjuer som metod för insamling av empiri. I resultatet framkom flera erfarenheter kring hur förskolepersonal hanterar anmälningsplikt, samverkan och mötet med barnen. Det framkom också att förskolepersonal främst reagerade på fysiska tecken på omsorgssvikt samt att det upplevdes vara en svårighet att avgöra var gränsen för omsorgssvikt går. Slutsats blev att personal ställs inför en mängd svårigheter och dilemman vilket gör hanteringen av dessa situationer mycket komplex då många faktorer påverkar och samspelar med varandra

Ångest är ett tillstånd som drabbar en stor del av Sveriges befolkning. Den ökande psykiska ohälsan visar sig i antalet sjukskrivningar och besök inom vårdkedjan även genom den ständigt ökande förskrivningen och användningen av lugnande och antidepressiva läkemedel. Detta sker samtidigt som befolkningen för övrigt blir friskare och friskare. Genom att i tid uppmärksamma och hantera dessa problem skulle mycket lidande undvikas. Inom området saknas kunskap och forskning om hur patienter som lider av ångest bör behandlas och bemötas på bästa sätt. Okunskap kan leda till osäkerhet och nonchalans hos sjuksköterskan i mötet med dessa patienter. Syftet med studien var att belysa faktorer som skulle kunna påverka mötet med ångestfyllda patienter. Studien genomfördes i form av en litteraturstudie där resultatet baserades på analys av 11 granskade och bearbetade vetenskapliga artiklar. Resultatet i studien visar att kunskap är en viktig faktor för att underlätta sjuksköterskans möte med ångestfyllda patienter. Kunskap om ångest och dess olika uttryck samt patientens egna copingstrategier, kan göra stor skillnad i hur sjuksköterskor stödjer och bemöter varje enskild individ på bästa sätt. Det främsta målet är att hantera ångestfyllda patienter på ett individuellt sätt och inte bagatellisera deras helt normala reaktioner i en hotfull situation.