Syftet med detta examensarbete är att fördjupa förståelsen för musikproduktion och synthprogrammering genom att återskapa två Dua Lipa-låtar och sedan applicera denna kunskap för att omvandla Harry Styles "Watermelon sugar" i Dua Lipa-stil.

In this thesis, I analyse the representations of masculinities in replies to Sam Smith’s and Harry Styles’ bent masculinities on Twitter. My thesis is grounded in masculinity theory, mainly that of R.W. Connell (2005) and Judith Butler’s (1990) theory on gender performativity. The two questions that guide my research are 1) What makes a male-bodied individual (un)masculine? and 2) How does masculinity intersect with other (identity) categories? To answer these questions, I coded the material which resulted in three main themes: disgust, nostalgia and (queer) joy, each of which is discussed in a separate chapter. The first chapter on disgust exposes, through applying Sara Ahmed’s (2004) concept stickiness on the material, how masculinity intersects with sexuality, identity, age and corporeality. This shows that heterosexuality lies at the core of masculinity. This is further developed in the second chapter on nostalgia, as the comments in this chapter highlight the role of the heterosexual male-bodied individual in upholding a prosperous society. A key concept here is restorative nostalgia (Boym 2001), which helps expose two main narratives in the comments: conspiracy theories and the need to return to origins. The third chapter on (queer) joy accentuates what was concluded before: masculinity is strongly entwined with heterosexuality, as Styles is deemed a queerbaiter because of his apparent heterosexuality. Smith, on the other hand, is praised as a queer icon. This points out another element: queer seems to be separate from masculinity and an essentialist identity. The main conclusion of the thesis, then, is that masculinity intersects with many different categories and that when masculinity is bent, heterosexuality lies at the core of masculinity. Furthermore, all these comments are explained to be an attempt to defend hegemonic masculinity (Connell 2005).

Den reklam vi ser idag är oftast uppbyggd på stereotyper som leder till ensidiga representationer av genus och blir därför problematiskt i skapandet av reklam. I den här uppsatsen undersöks Guccis reklamfilm för deras parfym Mémoire d’une Odeur (2019) där Harry Styles är frontperson, genom en film semiotisk analys där maskulinitet utifrån representation av kropp och aktivitet är i fokus. Resultatet av den film semiotiska analysen av reklamfilmen visar hur Gucci skapar unisex representation av maskulinitet genom att leka med feminina och maskulina koder där den visualiserade manligheten tar avstamp i en mansbild från 1970-talets hippie stereotyp. Guccis representation av maskulinitet bryter därför mot den stereotypa maskuliniteten som brukar gestaltas i reklam. Avslutningsvis diskuteras framtiden för maskulina representationer. / The advertising we see today is usually based on stereotypes that lead to one-sided representations of gender and therefore becomes problematic in the creation of advertising. This essay examines Gucci's perfume commercial Mémoire d'une Odeur (2019) in which Harry Styles is the face out for. Through a film semiotic analysis, focusing on masculinity based on representation of body and activity, the result of the film semiotic analysis of the commercial shows how Gucci creates a unisex representation of masculinity by mixing feminine and masculine codes. The visualized masculinity takes off in a masculinity from the 1970s hippie stereotype. Gucci's representation of masculinity therefore violates the stereotypical masculinity that is usually embodied in advertising. In the ending of the essay, the future of masculine representations in commercials are discussed.

No description available.

Denna uppsats studerar vilka åsikter och attityder Wattpad läsare uttrycker gällande Anna Todds två huvudkaraktärer från fanfiction berättelsen After. Läsarna kommunicerar genom läsarkommentarerna i fanfiction-versionen och frågeställningen besvaras genom att studera utvalda kommentarer i kommentars sektionen. Analysen fokuserar på att studera vilka attityder läsarna uttrycker samt om de distanserar sig eller sympatiserar med huvudkaraktärerna. De huvudsakliga teorierna för studien handlar om textuniversum, receptionsteori och romance. Metoden är närläsning. Uppsatsen visar hur det bildas olika tolkningsgrupper och fangemenskaper som stödljer olika åsikter, normer och attityder.