No description available.

Syftet med denna studie var att beskriva hemlösa kvinnors erfarenheter. Hemlösa kvinnor har i vissa sammanhang beskrivits som samhällets minst respekterade och mest exkluderade grupp. Enligt feministisk teori genomsyras vårt samhälle av en ojämlik könsmaktsordning som systematiskt underordnar kvinnor som grupp. Utifrån antagandet om mäns och kvinnors ojämlika ställning i samhället syftade studien till att söka svar på frågeställningen ”hur påverkar den kulturella genuskonstruktionen kvinnornas sätt att förhålla sig till sin situation som hemlösa?” Utifrån ett strategiskt urval via ett hemlöshetscafé knöts kontakter med två kvinnor. Med hjälp av kvalitativ metod och halvstrukturerade intervjuer skapades en bild av upplevelsen av att vara kvinna i hemlöshetsvärlden, hur de utvecklat strategier för att hantera vardagen, samt hur den skam kvinnorna delvis kännt över att vara exkluderad påverkat deras sätt att handla och resonera. Huvudsakligen visade materialet på att hemlöshetsvärlden varit oerhört svår att leva i då den dels var kall och otrygg men även påfrestande på andra sätt då den även varit högst oförutsägbar gällande eventuell sovplats, tillgång på mat och andra förnödenhetet. Det var tydligt att hemlöshetsvärlden varit hård mot kvinnorna på många sätt, vilket naturligtvis satt spår. Men kvinnorna gav därmed inte intryck av att vara passiva offer. Tvärtom förmedlade kvinnorna genom sina berättelser ett stort mått av styrka, handlingskraft och vilja att överleva.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur socialarbetare resonerar kring olika grupper av hemlösa och om det finns skillnader i bedömningen av boendelösningar utifrån vilken orsak till hemlöshet en klient har. Uppsatsen baseras på personintervjuer med sex socialarbetare inom samma kommun. De teorier som användes för att analysera data var symbolisk interaktionism och stigmateori. Resultatet visade att socialarbetarna hade olika syn på skälen till hemlöshet då de arbetar på olika positioner inom kommunen och har olika erfarenhet av arbete med hemlösa. Utifrån de boendelösningar som den studerade kommunen erbjuder hade socialarbetarna olika sätt att se på dem. Några tyckte att det var för mycket krav på de hemlösa och inte tillräckligt med boendelösningar, medan andra inte höll med. Alla intervjupersonerna ansåg att bostadsmodellen Bostad först kan uppfattas som ett tillskott till möjligheter att lösa boendet för hemlösa eftersom modellen inte i första hand utgår från krav på att klienten ska vara drogfri. Socialarbetarna ansåg att ansvaret för de hemlösa ska vara på en samhällelig nivå, det vill säga att det inte är individen själv som har skapat problemet utan det sociala systemet i samhället och dessutom i förlängningen att hemlöshet i sig är ett samhälleligt skapat fenomen. / The aim of the essay was to examine how the social workers reason about the client’s reason for being homeless and how the social workers think about the housing solutions and if possible highlight the ambivalence that can be seen between the client’s reason for homelessness and the housing solutions that are at hand. This essay is based on interviews with six social workers with various titles within the same municipality. The theories that have been used are symbolic interactionism and stigma theory. The results show that these social workers have different attitudes with regard to the approach of the causes of homelessness. Based on the housing solutions of the municipality the social workers approached the homeless clients differently. Some social workers opinions were that there were too many requirements for the homeless to live up to and too few housing solutions to place them in. The social workers that were interviewed said that they believed that the housing model Housing First will be a great addition to the options in housing for the homeless. The reason for this attitude towards the model is that it is based on the requirement for abstinence. The social workers thought that the responsibility for the homeless ought to be on a society level, in other words it is not the individual itself that has created the problem but the social system. In a longer perspective this means that homelessness is created by society.

Background: Homeless persons who suffer of mental illness are one group which is marginalized worldwide. Homeless people have a fragmentary contact with healthcare and many of those who have drug abuse problems and mental illness are still undiagnosed. Still, this is not their only issue when various state agencies argue about who will take responsibility for this persons. Aim: To describe the factors that are perceived supportive or restrictive by homeless people with mental illness. Method: The material has been gathered via systematic and unsystematic searches and the study was designed as a literature review. The articles which responded to the aim of this study were included and it resulted in twelve articles. Results: The approach and attitudes of the healthcare workers is experienced negatively by the homeless persons because of their discrimination and stigmatization. Experiences suck as lack of coordination and cooperation between healthcare, lack of health insurance, social isolation and poor paid jobs or no jobs at all are also common. Still, there were some positive experience such as healthcare workers and staff who listened, care and implicated themselves in the homeless person’s problems and situation, they gave them presents or made jokes. Conclusion: The healthcare workers needs knowledge about homeless people’s experience of various factors that promote or sets limits in promoting health. This knowledge is needed in order to improve the healthcare workers approach.

Syftet med denna studie är att undersöka frivilliga organisationers arbete med hemlöshet i Sverige. Genom semi-strukturerade intervjuer med fyra socialarbetare som jobbar på frivilliga organisationer har vi samlat ihop information kring deras arbete. Detta innefattar deras egen definition av begreppet hemlöshet samt vad hemlöshet betyder för dem, de har också delat med sig av deras erfarenhet kring orsakerna varför man bli hemlös och vad de tror anledningen till att man hamnar utanför samhället och vad de gör för att bistå hemlösa i samhället igen. Resultaten från intervjuerna visar på att större del av gruppen hemlösa har ett underliggande missbruksproblem och psykisk ohälsa, det är oftast en kombination av båda. Detta är en av orsakerna hemlösa förblir hemlösa tror de intervjuade. Kontakten som de hemlösa har med socialtjänsten upplevs oduglig eftersom de hemlösa inte får den hjälpen de vill ha, vilket enligt socialtjänsten inte fungerar då de hemlösa har krav de måste uppfylla. Trots den negativa uppfattningen av socialtjänsten från de hemlösa så visar tidigare forskning att socialtjänstens insatser är hjälpsamma men det är riktade åt de personerna med missbruk eller psykisk ohälsa, det får hjälp fortast därav hamnar det andra i ledd. Detta skapar en ond cirkel för att socialtjänsten inte kan ge insatser hur som helst till det hemlösa och det hemlösa skapar en misstro för socialtjänsten och blir därav benägna att söka hjälp. Slutsatsen av studien visar att frivilligorganisationer spelar stor roll för hemlösa. Begreppet hemlöshet är omfattande begrepp och begreppet hemlös syftar inte bara på människor som bor på gatan utan mycket mer. Att hamna i hemlöshet kan bero på många orsaker men framför allt missbruk. De flesta hemlösa har eller haft en negativ bild av myndigheter och socialtjänsten i spetsen.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka hur yrkesverksamma inom socialtjänsten resonerar kring och förhåller sig till barn i hemlöshet utifrån ett barnperspektiv. Vi ville även ta reda på hur de yrkesverksamma inom socialtjänsten arbetar med barnen i denna situation. Detta har vi gjort mot bakgrund av en diskussion kring såväl definition av hemlöshet samt barnperspektivet, möjliga förklaringar vad gäller hemlöshetens orsaker, olika samband mellan företeelsen och andra fenomen samt vilka konsekvenser ett barn kan uppleva som lever utan ett hem. Vi har även fört en diskussion kring vem som bär på ansvaret över dessa barn, när ett barn kan anses fara illa i relation till hemlöshet, samt i vilket skede den yrkesverksamme inom socialtjänsten anser sig ha skyldighet att göra en anmälan till socialnämnden. Uppsatsen är genomförd som kvalitativ intervjustudie där sex yrkesverksamma i Skåne, främst inom socialtjänsten, intervjuats. I det analytiska arbetet har vi använt oss av strukturella och individuella förklaringsmodeller, samt den utvecklingsekologiska teorin. Sammanfattningsvis visar denna studie att hur en yrkesverksam inom socialtjänsten förhåller sig till barn i hemlöshet utifrån ett barnperspektiv beror på vilken befattning den yrkesverksamme har, i vilken kontext han/hon arbetar i, samt de egna åsikterna och värderingarna. Det framkommer även i studien att ingen av de yrkesverksamma träffar eller samtalar med barnet.

The power of the meeting is a qualitative study primarily examining how homeless men and women and social workers experience the meeting between them. The homeless are the more vulnerable part in these meetings so their experience of these meetings is my focus in this study. I have in this paper also examined and analyzed how and whether homeless women and men tends to be treated and ad-dressed differently with basis on their gender. The main results I have found is that the homeless but also social welfare officers actually feel that there is com-municative problems when the parts meet and cooperates which often results in conflicts and lack of trust. I have chosen to highlight a number of factors that have been claimed as the main reasons for the experience of a poor meeting. These factors are the lack of interpersonal encounters, lack of information and also the lack of resources to help and support. I have been able to demonstrate that a difference exists between the social workers treatment and attitude towards homeless men and women based on their gender; women are more prone to be treated as victims, while men are considered sturdier and more self-reliable.

<p>Denna uppsats undersöker hur tre kvinnor som är eller har varit hemlösa uppfattar sin situation samt hur de anser att den kommunala hjälp de blir erbjudna motsvarar deras behov. Kvinnorna befinner sig i olika livssituationer men har en sak gemensamt – egna erfarenheter av hemlöshet. Uppsatsen innehåller även intervjuer med två chefer som på olika sätt arbetar med hemlöshetsfrågor inom kommunen och som med sina svar ger en vidare förståelse för myndighetsperspektiven. Den allmänna debatten ger ofta en stereotyp bild genom att sätta likhetstecken mellan att vara hemlös och att vara uteliggare. Studiens resultat visar att verkligheten är mer mångsidig än så och att levnadsförhållanden varierar lika mycket mellan hemlösa som mellan andra medborgare. Ambitionen med uppsatsen var inte att förklara hemlösheten eller att analysera varför just dessa kvinnor är hemlösa. Uppsatsens fokus ligger istället på att beskriva just dessa tre kvinnors individuella livssituationer med syftet att utvärdera hur de uppfattar de kommunala insatser som erbjuds.</p>