<p>Syftet med uppsatsen är att belysa hur hemlösas livssituationer ser ut i dagens samhälle. Vi vill även kartlägga samhällets insatser för de hemlösa och samtidigt skapa en förståelse för hur de hemlösa blir bemötta av andra. Denna studie har begränsats till att handla om de människor som har varit eller befinner sig i hemlöshet och deras perspektiv. Vi utförde den empiriska undersökningen med hjälp av personliga intervjuer. I resultatet framkommer det att hjälp finns om man är villig att ta emot den. Det finns de som väljer att klara sig själva och inte vill ha någon hjälp från samhället för att de inte vill ingå i systemet. Samtliga respondenter menar att, eftersom de har övergett samhällets normer och därmed tagit avstånd från systemet, har dem blivit stämplade. För att bredda förståelsen av de hemlösas upplevelser samt deras uppfattningar om bemötandet från samhället och dess insatser har vi bland annat utgått från Howard Beckers stämplingsteori. En slutsats som vi drar är att hemlösheten måste kunna ses i sin helhet för att man ska kunna ge förslag på lösningar. Som vi ser på det kan inte hemlösheten lösas med dagens insatser och metoder. Det nuvarande systemet faller med sina omfattande problem och hemlösheten är ett av dem.</p>

<p>Syftet med studien var att få ökad förståelse för hur människor som definieras hemlösa i det svenska samhället, försöker skapa sig en positiv självkänsla och identitet. Jag har utifrån mina forskningsfrågor försökt besvarat mitt syfte. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer och observationer har jag intervjuat två personer i situationen hemlös samt tre personer som arbetar med hemlösa och har kunskaper om hemlösa personer i situationen hemlös. Situation hemlös, tolkar jag med hjälp av symbolisk interaktionism som utgör en teoretisk referensram. Identitet, thomasteoremet, generaliserade andra, och stämplingsteorierna har avgörande betydelse för analysen av empiriska data. Från studien framkommer det en viss skillnad mellan hur personerna i situationen hemlöshet upplever sin självkänsla och identitet. Boendeformerna som myndigheterna erbjuder passar inte kvinnor utan är ”formade” utifrån männens behov. Slutsatserna jag drar är att alla jag intervjuat bekräftar att det inte finns något boende alternativ för de hemlösa som inte vill anpassa sig efter myndigheternas regler och krav. De hemlösa har tappat tillitet och tilltron till myndigheterna. De hemlösa betraktas som avvikande men de använder sig av olika strategier för att bibehålla sin positiva självkänsla och identitet.</p>

Syftet med studien är att öka förståelsen för den process som leder till hemlöshet. Utifrån intervjuer med nio personer belyses de hemlöshetsgenererande processer som för var och en av dem lett till att de förlorat sin bostad och inte kunnat få någon ny. Intervjuerna har analyserats med hjälp av fattigdomsspiralen. Analysen visar hur de intervjuades resurser successivt har utarmats när de passerat genom olika stadier av kriser och svårigheter. Successivt har de förlorat makten över sina liv och för några av dem har detta lett till permanent fattigdom och utslagning. Genom att använda ett krisperspektiv kan utslagningsprocessen göras tydlig. Studien visar också hur socialtjänsten för flera av de intervjuade medverkat i utslagningsprocessen. Samtliga intervjupersoner har varit med om svåra trauman som de inte fått möjlighet att bearbeta. I mötet med socialtjänsten har deras trauman inte uppmärksammats och insatserna har i stor utsträckning inte varit individuellt anpassade. Även ett historiskt perspektiv kan tydliggöra utslagningsprocessen. Litteraturen visar hur attityderna gentemot fattiga och hemlösa har växlat genom historien.Till stora delar kan dagens sociallagstiftning härledas till medeltiden. Samtliga intervjupersoner har mött regler och förordningar vars underliggande attityder har sina rötter långt tillbaka i tiden. En viktig slutsats av studien är att socialtjänsten och andra berörda myndigheter bör sträva efter att i mycket större utsträckning än i dag ge varje hemlös ett individuellt bemötande. Åtgärder bör anpassas efter den hemlöses uppfattning om sina behov och inte efter myndighetens åtgärdsrepertoar.

Syftet med uppsatsen är att belysa hur hemlösas livssituationer ser ut i dagens samhälle. Vi vill även kartlägga samhällets insatser för de hemlösa och samtidigt skapa en förståelse för hur de hemlösa blir bemötta av andra. Denna studie har begränsats till att handla om de människor som har varit eller befinner sig i hemlöshet och deras perspektiv. Vi utförde den empiriska undersökningen med hjälp av personliga intervjuer. I resultatet framkommer det att hjälp finns om man är villig att ta emot den. Det finns de som väljer att klara sig själva och inte vill ha någon hjälp från samhället för att de inte vill ingå i systemet. Samtliga respondenter menar att, eftersom de har övergett samhällets normer och därmed tagit avstånd från systemet, har dem blivit stämplade. För att bredda förståelsen av de hemlösas upplevelser samt deras uppfattningar om bemötandet från samhället och dess insatser har vi bland annat utgått från Howard Beckers stämplingsteori. En slutsats som vi drar är att hemlösheten måste kunna ses i sin helhet för att man ska kunna ge förslag på lösningar. Som vi ser på det kan inte hemlösheten lösas med dagens insatser och metoder. Det nuvarande systemet faller med sina omfattande problem och hemlösheten är ett av dem.

Syftet med studien var att få ökad förståelse för hur människor som definieras hemlösa i det svenska samhället, försöker skapa sig en positiv självkänsla och identitet. Jag har utifrån mina forskningsfrågor försökt besvarat mitt syfte. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer och observationer har jag intervjuat två personer i situationen hemlös samt tre personer som arbetar med hemlösa och har kunskaper om hemlösa personer i situationen hemlös. Situation hemlös, tolkar jag med hjälp av symbolisk interaktionism som utgör en teoretisk referensram. Identitet, thomasteoremet, generaliserade andra, och stämplingsteorierna har avgörande betydelse för analysen av empiriska data. Från studien framkommer det en viss skillnad mellan hur personerna i situationen hemlöshet upplever sin självkänsla och identitet. Boendeformerna som myndigheterna erbjuder passar inte kvinnor utan är ”formade” utifrån männens behov. Slutsatserna jag drar är att alla jag intervjuat bekräftar att det inte finns något boende alternativ för de hemlösa som inte vill anpassa sig efter myndigheternas regler och krav. De hemlösa har tappat tillitet och tilltron till myndigheterna. De hemlösa betraktas som avvikande men de använder sig av olika strategier för att bibehålla sin positiva självkänsla och identitet.

This study aims to examine how the interventions for homeless persons in the municipality of Kalmar are organized. The study is based on four half-structured qualitative interviews with both representatives from different instances and also from persons who have experience of being homeless. The theoretical bases we have used to analyze the material are organization theory, specifically the concept of bureaucracy. Our results show that homelessness is not seen as a problem in itself, since the general view is that homeless people often have a complex problem scenario where drug- and alcohol abuse and mental illness are common. It is often the latter that takes priority in the interventions and the housing question is therefore neglected. We also found that social services do not have a satisfactory structure around the organization of the work on homelessness. They do not have any specific device in Kalmar that focus on homelessness issues with the result that the existing units are forced to take care of the work of homelessness. This represents a problem as the interventions are being adapted to this area of specialization with the result that the housing issue is overlooked. Another conclusion is that there is a lack of long-term solutions in the municipality. Today the efforts are mainly aimed at placing homeless people in short-term temporary accommodation.

SammanfattningDen här studien handlar om att skapa en djupare förståelse för vad det kan innebära att sominvandrare anlända till ett nytt land med annan kultur, normer och värderingar. I denna studieutgår vi från Sverige. Vi syftar till att studera mötet med den svenska kulturen hos sexförfattare och två bloggare med invandrarbakgrund som växt upp i Sverige och vi vill ökaförståelsen av identitetsbegreppet genom att studera deras upplevelser av sin identitet. Vi gördetta genom att ta reda på hur författarna integrerat sig i det svenska samhället och vilkaupplevelser som skildras hos dem. Den teoretiska delen i studien består av Goffmans teori omstigma, Anthony Giddens teorier om senmoderniteten och ontologisk trygghet, Stiers teorierom kulturbegreppet och identitetsaspekter, Baumans teori om individualisering och Phillipsteori om etnicitet. Den metodologiska utgångspunkten har varit att tolka materialet utifrån etthermeneutiskt förhållningssätt i tre olika nivåer. Resultatet som framkom visar att våraförfattare gemensamt delar både lika och olika erfarenheter i sina upplevelser i mötet med detsvenska samhället. Resultatet tyder också på att socialisering och integrering är viktigt förinvandraren i processen i hur hon tar sig an den svenska kulturen och hur hon förhåller sig tillden. Likheterna speglar sig i att dessa individer gemensamt upplever att “invandrare” och“svenskar” kategoriseras var för sig och därmed skiljs åt som två olika grupper. Dettaresulterar i att de gemensamt genomgått en reflexiv handling utifrån att smälta in i detsvenska samhället som bidragit till att deras självidentitet förändrats. Olikheterna som skildrasär att de anpassat sig till samhället i olika hög grad. En del har anpassat sig i så pass hög månatt de inte längre kan relatera sig till sin bakgrundskultur, medan andra anammat sig densvenska kulturen och samtidigt håller fast vid bakgrundskulturen utan att värdera någon kulturhögre än den andra. Vår studie tillför kunskap till tidigare kvalitativa forskningar där detstuderats självbiografier och bloggar. Det finns i dagsläget väldigt få studier om detta ämne,därmed vårt intresse till att bidra med ytterligare kunskap.

Arbetet syftar till att belysa hur personal beskriver olika gruppers problematik i hemlöshet samt hur problematiken påverkar de professionellas förmåga att hjälpa dem ur hemlösheten. Den metodologiska utgångspunkten som har använts är en hermeneutisk och kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Fem verksamheter som arbetar med hemlösa personer på olika sätt i två olika städer i Sverige har besökts, där sju respondenter har medverkat. Resultatet har analyserats med stöd av analysmetoden meningskoncentrering. Teorin som har använts i detta arbete är social exkludering då hemlösa personer ofta har blivit exkluderade från viktiga områden i samhället, vilka är grundläggande för att kunna ha en skälig levnadsstandard. I resultatet framkommer det att de professionella möter flera olika grupper av hemlösa i sina arbeten, där grupperna har olika former av problematik vilka ses som olika svåra att bemöta. Det beskrivs även att det är svårt för de som lever i hemlöshet att komma tillbaka till den ordinarie bostadsmarknaden, då det finns en brist på lägenheter med rimliga hyror i dagens Sverige.

No description available.

Den svenska hemlösheten är ett växande samhälleligt problem. Det finns ingen vedertagengenerell bostadspolitik som avgör hur sociala insatser bör bedrivas för att bekämpahemlösheten. I den här studien har vi valt att titta närmare på en relativt ny insats i relation tillden svenska kontexten vad gäller hemlöshetsfrågor, Bostad först. Sedan ungefär 2010-talethar Bostad först börjat användas i ett antal svenska kommuner som ett försök att motverkahemlösheten och låta personer som befunnit sig i hemlöshet en längre period, ofta medkringliggande problematik, att bli så kallade “bo-redo” och lära sig att sköta en bostad ochbibehålla densamma. Genom att genomföra semistrukturerade intervjuer medyrkesverksamma som har erfarenhet av att arbeta med Bostad först har studien strävat efteratt erhålla en bredare uppfattning och förståelse av hur Bostad först implementerats i Sverige.Datamaterialet består av fyra intervjupersoner varav samtliga har arbetat med, eller är aktuelltverksamma inom Bostad först. I analysen av empirin har vi i första hand utgått frånstigmateori och kunskapsöversikten för att förstå och tolka det insamlade datamaterialet. Avde viktigaste slutsatserna hör att Bostad först med sin kravlöshet och individanpassning tycksvara ett framgångsrikt sätt att bekämpa hemlöshet på för de mest utsatta personerna där andratyper av insatser inte når fram.