Syftet med denna studie är att studera hemlöshet och kriminalitet utifrån ett livsförloppsperspektiv, samt undersöka hur hemlöshet och kriminalitet förhåller sig till varandra. Ett ytterligare syfte är att se om missbruk har någon förbindelse med hemlöshet, om det möjligtvis kan vara en bidragande faktor till hemlöshet. Robert Sampson och John Laubs åldersrelaterade teori om social kontroll är utgångspunkten för studien. Intervjuer har genomförts med individer som är hemlösa idag eller som varit det vid något tillfälle av sitt liv, dessa analyserades med en kvalitativ analysmetod i fyra steg för att få fram resultat som kunde jämföras med teorin. För att ge en heltäckande bild av hur situationen avseende hemlöshet ser ut i Sverige och i andra delar av världen, redovisas ett antal studier både från Sverige och från andra länder. Studiens resultat visar att en turning point kunde påverka livsförloppet, både i positiv och negativ riktning. Vändpunkten kan handla om mer än kriminellt beteende så som missbruk eller avvikande beteende. Kamraternas livsstil kan även fungera som en vändpunkt i negativ riktning, exempelvis göra det svårare att ta avstånd ifrån ett kriminellt beteende. Hos samtliga individer som deltog i studien kom missbruket för själva hemlösheten, men det är inte möjligt att dra slutsatsen att det är missbruket som orsakat hemlösheten. För att ta reda på detta måste vidare studier genomföras och ytterligare faktorer adderas i analysen. / The purpose of this study is to study homelessness and crime in a life course perspective, and examining homelessness and crime related to each other. A further aim is to see whether drug abuse has a connection with homelessness, if it can possibly be a contributing factor to homelessness. Robert Sampson and John Laubs age-related theory of social control is the focus of the study. Interviews were conducted with individuals who are homeless now or who have been at some point in their lives, these were analyzed by a qualitative analysis of four steps to obtain results that could be compared with the theory. To provide a comprehensive picture of the situation regarding homelessness in Sweden and in other parts of the world, I have used a number of studies from both Sweden and other countries. My results demonstrate that a turning point can affect the course of life, both positively and negatively. The turning point can be about more than criminal behavior such as abuse or deviant behavior. Friends' lifestyles can also serve as a turning point in the negative direction, such as making it more difficult to distance from criminal behavior. Among all individuals who participated in the study came the drug abuse before the homelessness, but it is not possible to conclude that there is the abuse that caused homelessness. To determine this, further studies have to be done and additional factors have to be added in the analysis.

Kvinnor i hemlöshet. Är de underrepresenterade på de könsblandade härbärgena och vad beror det i så fall på? / Women in homelessness – Are women underrepresented in the shelters and if they are what are the reasons behind it?

Vårt syfte med denna studie har varit att undersöka huruvida fäder som befinner sig i hemlöshet har upplevt ett behov av stöd i sitt föräldraskap. Vi ville även utröna ifall det eventuella behovet blivit tillgodosett samt hur männen, under den period de befunnit sig i hemlöshet, upplevt sitt föräldraskap. Vi har utgått ifrån socialkonstruktivistisk genusteori och även tillämpat begreppen intersektionalitet, diskurs samt makt. Det har i tidigare forskning bland annat framkommit att det sociala arbetet med personer som befinner sig i hemlöshet till viss del präglas av en traditionell syn på kön och att män i hemlöshet inte uppmuntras till att vara jämlika fäder. Vi har genomfört fyra semistrukturerade intervjuer med män som befunnit i hemlöshet och samtidigt haft barn under 18 år. Vi har sedan tematiserat och analyserat empirin utifrån våra teoretiska perspektiv. Samtliga informanter uttryckte ett behov av stöd i sitt föräldraskap. Det de främst ansåg sig ha behov av var en boendeform där de skulle kunna utöva sitt föräldraskap till fullo. De två fäder som har eller har haft ensam vårdnad om sina barn är i större utsträckning nöjda med det stöd de har fått än de två som har gemensam vårdnad och/eller umgängesrätt med sina barn. Socialtjänsten är den myndighet som informanterna anser hade kunnat ge dem det stöd de önskat. Informanterna trodde att en kvinna i samma situation hade fått ett annat bemötande och andra insatser. Våra informanters upplevelser skulle kunna förstås utifrån vilka diskurser som är rådande i samhället och då även på socialtjänsten. Vi menar att det i samhället finns en genusdiskurs om könen som väsensskilda med olika egenskaper och vi tror att denna diskurs kan ha en inverkan på hur socialtjänsten bedömer klienters behov av stöd.

Hemlöshet är ett komplext socialt problem som det inte finns en enhetlig förståelse för. Hur hemlöshet definieras kan påverka hur problemet förstås och hanteras. Situationen för äldre i hemlöshet kan innebära särskilda svårigheter och behov till följd av nedsatt fysisk hälsa, psykisk ohälsa och/eller beroendeproblematik. Hemmet kan också ha en annan betydelse som äldre. I Sverige sker hemlöshetsarbetet i kommunernas äldreomsorg eller socialtjänst och i ideell sektor. Arbetet med hemlösa äldre personer är relativt outforskat i en svensk kontext och uppsatsen har därför ett explorativt förhållningssätt med en socialkonstruktivistisk och kvalitativ ansats. Syftet är att undersöka kommunala och ideella aktörers förståelse av hemlöshet för äldre personer i Sverige. För att undersöka detta har åtta semistrukturerade intervjuer genomförts med aktörer som på olika sätt arbetar med målgruppen och insamlad empiri har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Det teoretiska ramverket som använts i analysen består av en teoretisk förståelse för hemlöshet, sociala problem och analytiska begrepp utifrån innebörden av ett hem. Resultatet i denna uppsats visar att det inte finns en gemensam definition av hemlöshet för äldre, med variation av uppfattningen när det gäller långsiktiga men osäkra boendesituationer. För att förstå vad som definierar hemlöshet för äldre konstruerades hemmet som något mer än en fysisk plats att bo på, där det är viktigt att kunna ha egna saker, kunna ha ett eget utrymme och veta att man får stanna för att kunna känna sig trygg. I vissa situationer är det också viktigt med fortsatt förankring till en plats eller livsstil för att känna sig som hemma. Erfarenheter av ärenden och konstruktionen av olika sociala problem påverkar vad aktörerna beskriver att äldre behöver för hjälp. Äldres sociala problem och omvårdnadsbehov påverkar möjligheten att få tillgång till långvariga boendelösningar. Uppsatsens resultat visar att mer kunskap behövs för att kunna utveckla insatser anpassade till målgruppen.

Hemlösheten i Sverige ökar och problemet är som störst i storstadsregionerna. I Malmö är den vanligaste arbetsmodellen för att motverka hemlöshet den så kallade trappstegsmodellen, som syftar till att steg för steg träna hemlösa att klara av ett eget boende. Detta genomförs rent praktiskt genom att hemlösa placeras i och flyttas mellan olika tillfälliga boendelösningar som villkoras genom exempelvis krav på nykterhet eller deltagande i behandling. Ett nytt initiativ i arbetet mot hemlöshet har dock införts i staden, en modell som kallas Bostad först. I denna modell erbjuds hemlösa med en psykosocial problematik en permanent boendelösning utan krav på nykterhet eller behandling. I denna studie presenteras yrkesverksamma socialarbetares syn på de olika modellerna samt vilka för- och nackdelar dessa innebär för deras arbetssituationer. Resultaten visar att socialarbetarnas arbetssituationer skiljer sig väsentligt på flera punkter. En summerande slutsats är dock att socialarbetarna är eniga i fråga om att de inte anser att en metod behöver utesluta en annan. / Homelessness in Sweden is increasing and the problem is mostly confined to the big city regions. In Malmoe the most common work model for counteracting homelessness is the so called staircase model, which step by step trains homeless people to be housing ready. Homeless people is placed in and moved about amongst different short sighted housing solutions with the conditions of for example sobriety or participation in treatment. A new initiative in the work against homelessness is however being introduced in the city, a model that goes by the name Housing first. According to this model, homeless people with psychosocial problems is offered a permanent housing solution without any conditions of sobriety or participation in treatment. I this study, the social workers views on the different models are presented, as well as the up and downsides these have on the workers work situations. The results show that the social workers work situations are substantially different. A summarizing conclusion is however that the social workers are unanimous in the belief that one method does not have to rule out another.

Hemlöshet och bostadsbrist är konstant ökande i många delar av Sverige. Syftet med denna studie är att undersöka och analysera socialtjänstens problem och handlingsutrymme gällande målgruppen hemlösa, då det råder bostadsbrist och få prisvärda bostäder till medel och låginkomsttagare, i tider där socialtjänsten fått ökad press att agera på den lokala bostadsmarknadens misslyckanden. För att besvara detta syfte har vi valt att använda oss av vinjetter samt semistrukturerade intervjuer med fyra individer som jobbar på socialtjänsten. Resultatet visar att socialtjänsten har ett litet handlingsutrymme med deras arbete med denna målgrupp, då en ökad bostadsbrist och lite resurser gör det svårt för deras klienter att få tag på boenden. Det visar sig även att socialtjänsten inte har något ansvar för de strukturellt hemlösa då de inte ingår i någon av socialtjänstlagens målgrupper. Även en ökad arbetsbörda har uppkommit för socialtjänsten på grund av ökning av sociala kontrakt.

The aim of this study was to examine discourses of homelessness and how they were represented in Swedish news media. A total of 28 articles from various newspapers were analysed in the study. Eight of the articles were published 1994/1995 and 20 articles were published 2014/2015. Critical discourse analysis was chosen to be the theoretical and methodological framework of this study. The analysis indicates that there are four main discourses that can be seen in the news media regarding homelessness: alienation, homelessness, housing and responsibility.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur Umeå kommun arbetar mot vräkningar samt identifiera framgångsfaktorer mot detta. För att besvara detta syfte har vi undersökt vilka de viktigaste aktörerna är som arbetar mot vräkningar och hur deras samarbete ser ut, de bakomliggande orsakerna till varför personer blir vräkta samt vilket stöd som kan ges till de som riskerar att bli vräkta och som blivit vräkta. Litteratur i form av böcker, rapporter och artiklar utgjorde materialet för uppsatsen bakgrund och tidigare forskning. Vi utförde tre kvalitativa intervjuer med fyra intervjupersoner. De som intervjuades var en områdeschef från ett bostadsföretag, två tjänstemän från Kronofogden som arbetar med förebyggande insatser och en tjänsteman från socialtjänsten på försörjningsstöd. Materialet från intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. De huvudresultat vi kom fram till var att förebyggande arbete och samverkan var de viktigaste framgångsfaktorerna för att förhindra vräkningar. Aktörerna i denna uppsats arbetade för att i ett tidigt skedde uppmärksamma riskfaktorer för att kunna sätta in rätt stöd till de som riskerade att bli vräkta. För att kunna göra detta på bästa sätt krävdes det ett gott samarbete eftersom alla aktörer kommer in i ett vräkningsärende under olika tillfällen. Ett annat resultat vi kom fram till var att bristande kunskap, svag ekonomi och psykisk ohälsa var de främsta orsakerna som ökade risken för vräkningar.

Det kan vara svårt att leva upp till samhällets alla krav och förväntningar, speciellt om du lever i någon form av utsatthet. Därför ser vi vikten av att studera arbetet som görs för människor som kan vara i behov av hjälp och stöttning, för att få dessa att känna en större tillhörighet i samhället. Syftet med den här studien är därför att synliggöra personalens arbete och insats på en verksamhet för människor som på olika sätt lever i utsatthet. För att kunna utföra en bra studie finner vi det av vikt att interagera med människor som besitter kunskap inom ämnet utsatthet på en hjälpande verksamhet. Vi har därför valt att använda oss utav den etnografiska metoden som ger oss en närhet till de människor vi önskar studera. Vi vill genom intervjuer och observation ta del av hur personalen arbetar för människor i utsatthet, samt hur deras arbete tas emot av dessa. Behjälpliga begrepp och teorier för studien har bland annat varit stigma, ansiktet samt främre- och bakre regionen. Resultatet visar på att ett respektfullt och förtroendeingivande bemötande är av stor vikt för att kunna nå en människa i utsatthet, vilket görs genom att fokusera på människan bortom dennes problematik.

The aim of this paper was to elucidate representations of how homelessness and interventions against homelessness is perceived in a Swedish municipality from socialconstructivistic perspective. The questions it aimed to answer were: How is homelessness represented in the municipality by participants of the local housing market and public and non-profit sectors? How can representations of homelessness from the participants be deconstructed and understood? Homelessness has been considered a social problem since the middle of the 18th century. The ways to explain why homelessness exists and how to rectify and define homelessness has been in continuously transformation in different extensions since then. Even so, some of these explanations, definitions and actions has returned or possess similarities across time. The used method of this paper was case study in order to concentrate on the municipality specifically. The analyzed material consisted of qualitative, semistructured interviews with seven participants. Public documents were also reviewed from the social service center in the municipality and reports from the county administrative board to understand the representations in its context. The participants that attended on interviews was one participant from a non-profit- organisation, one from the local housing market and five municipalityworkers. We found that some of the participants had both similarities and discrepancies in their representations but all of the participants had tendency to construct additional categories to deal with homeless persons divergent needs.