Denna uppsats undersöker hur tre kvinnor som är eller har varit hemlösa uppfattar sin situation samt hur de anser att den kommunala hjälp de blir erbjudna motsvarar deras behov. Kvinnorna befinner sig i olika livssituationer men har en sak gemensamt – egna erfarenheter av hemlöshet. Uppsatsen innehåller även intervjuer med två chefer som på olika sätt arbetar med hemlöshetsfrågor inom kommunen och som med sina svar ger en vidare förståelse för myndighetsperspektiven. Den allmänna debatten ger ofta en stereotyp bild genom att sätta likhetstecken mellan att vara hemlös och att vara uteliggare. Studiens resultat visar att verkligheten är mer mångsidig än så och att levnadsförhållanden varierar lika mycket mellan hemlösa som mellan andra medborgare. Ambitionen med uppsatsen var inte att förklara hemlösheten eller att analysera varför just dessa kvinnor är hemlösa. Uppsatsens fokus ligger istället på att beskriva just dessa tre kvinnors individuella livssituationer med syftet att utvärdera hur de uppfattar de kommunala insatser som erbjuds.

The purpose of this study is to examine Malmö Municipality’s strategies regarding counteracting social and structural homelessness, by describing and comparing the strategic differences between the two categories. We will do this mainly by performing a problem-based policy analysis of three municipal documents regarding the city’s homelessness problem. We will also be performing a theoretical analysis based on Ian Gough’s marxist analysis of the welfare state and institutional theory, respectively. Through our analysis on the municipal policy we have found that structural homelessness is a problem that is prioritized in comparison to social homelessness. This is because of a large increase in the structurally homeless population during the past decade. However, the problem of social homelessness has far more concrete measures to counteract it. This is found through our theoretical analysis to be due to several factors. One of these factors is that structural homelessness is more deeply entwined with the housing market, which affects the difficulty with creating appropriate measures. Another factor is path dependency, which means that structural homlessness as a newer problem affects the municipality’s ability to apply drastic measures. Our conclusion is that Malmö municipality prioritizes solving the problem of social homelessness through concrete measures, even though structural homelessness is seen as a larger problem. This is because of the complex nature of structural homelessness and the difficulty in applying the correct measures.

<p>Enligt socialtjänstlagen har kommunen det yttersta ansvaret för de som vistas i kommunen. Det finns dock människor där det inte är självklart vilken kommun som har det yttersta ansvaret. Syftet med studien var att undersöka hur socialtjänstlagen, som reglerar kommunens yttersta ansvar tillämpas, vilka faktorer som vägs in i besluten samt om det finns motsättningar mellan rollen som rättstillämpare och rollen som socialarbetare hos de socialsekreterare som utreder kommuntillhörighet. För att besvara studiens syfte användes kvalitativa forskningsintervjuer med tre socialsekreterare i mottagningsgrupper i olika kommuner i Stockholms län. Studien utgick från ett rättssociologiskt perspektiv. Resultatet av studien visade att utredandet av tillhörighet när det gäller personer vars kommuntillhörighet inte är självklar går ut på att fråga var personen har tillbringat de senaste dagarna och nätterna och att socialsekreterarna inte använder sig av traditionella juridiska källor vid rättstillämpningen. Studien visade att faktorer som vägs in i beslutsfattandet, förutom rättsregeln och sakomständigheterna, är kommunens ekonomi, hur pass påstridig klienten är och om det finns barn inblandade. Resultaten visade även att socialsekreterarna i vissa fall känner sig otillräckliga i rollen som socialarbetare.</p>

In this study we have done a comparative discourse analysis about homelessness. We have studied how the discourse about homelessness have been constructed among national institutions. In order to succeed, we have examined two documents from the national public investigations (SOU). The first document is a consideration from 1922 about the law concerning vagrants. The second document is a consideration about homelessness from 2001. The discourse about homelessness is analyzed with Michelle Foucault's discourse theory, which we use as a theoretical framework. The discourse is further analyzed with Foucault's theory about power. In our study we have found interesting differences and equalities in the empirical data. We have noticed how power have been used differently, depending on the historical context. Further we have identified how the most problematised categories, is the ones that have been handled with most authority. We have also noticed differences in which aspects of homelessness that have been problematized in the two texts. / I den här studien har vi gjort en komparativ diskursanalys över hemlöshet. Vi har undersökt hur diskursen kring hemlöshet konstruerats bland statliga politiska institutioner. För att lyckas med det har vi analyserat två dokument ur statens offentliga utredningar (SOU). Första texten är ett lagbetänkande om 1886 års lösdrivarlag, skrivet 1923. Den andra texten är ett betänkande om hemlöshet från 2001. Diskursanalysen utgår från Michel Foucaults 3 diskursteori. Utifrån diskursen så har vi har också studerat hur hemlöshet hanterats, vilket vi kopplat till Foucaults maktteknologiska begreppsapparat. I empirin har vi hittat intressanta likheter och skillnader. Vi har identifierat hur makt tillämpas annorlunda beroende på vilken tid vi undersöker. Vi har även noterat att de mest problematiserade kategorierna av hemlösa är de som hanteras strängast. Vi har också hittat skillnader och likheter i vilka områden inom hemlöshetsdiskursen som problematiseras i de två texterna.

Med denna studie ville vi belysa hur före detta hemlösa upplevt de sociala myndigheternas insatser samt vilken hjälp de fick under deras tid som hemlösa. I studien medverkade åtta personer som tidigare varit hemlösa. Vi har tillämpat teorier från sociologer så som Erving Goffman (Stigma), Howard Becker (avvikarkarriären) samt Johan Cullberg (kris och utveckling). Detta för att kunna belysa empirin som framkom i studien. I studien har vi använt oss av sex artiklar från tidigare forskning som handlade om hemlöshet. Detta delades upp i fyra olika kategorier och utifrån dessa har vi tillämpat vår empiri. Denna studie utgår från en kvalitativ metod med en hermeneutisk forskningstradition. Resultatet i studien visade att hälften utav respondenterna var nöjda med de insatser de fick från de sociala myndigheterna. Vi kunde även se att motivation till förändring inte endast var ett krav från de sociala myndigheterna utan genom motivation fick respondenterna de resurser de var i behov av. Andra hälften var inte nöjda med myndigheternas insatser då en del kraven var alldeles för många och svåra att uppnå. Samtliga respondenter betonade frivilliga organisationers betydelse som bidrog till att respondenterna kunde ta sig ur hemlösheten.

<p>Syftet med studien är att öka förståelsen för den process som leder till hemlöshet. Utifrån intervjuer med nio personer belyses de hemlöshetsgenererande processer som för var och en av dem lett till att de förlorat sin bostad och inte kunnat få någon ny.</p><p>Intervjuerna har analyserats med hjälp av fattigdomsspiralen. Analysen visar hur de intervjuades resurser successivt har utarmats när de passerat genom olika stadier av kriser och svårigheter. Successivt har de förlorat makten över sina liv och för några av dem har detta lett till permanent fattigdom och utslagning. Genom att använda ett krisperspektiv kan utslagningsprocessen göras tydlig.</p><p>Studien visar också hur socialtjänsten för flera av de intervjuade medverkat i utslagningsprocessen. Samtliga intervjupersoner har varit med om svåra trauman som de inte fått möjlighet att bearbeta. I mötet med socialtjänsten har deras trauman inte uppmärksammats och insatserna har i stor utsträckning inte varit individuellt anpassade.</p><p>Även ett historiskt perspektiv kan tydliggöra utslagningsprocessen. Litteraturen visar hur attityderna gentemot fattiga och hemlösa har växlat genom historien.Till stora delar kan dagens sociallagstiftning härledas till medeltiden. Samtliga intervjupersoner har mött regler och förordningar vars underliggande attityder har sina rötter långt tillbaka i tiden.</p><p>En viktig slutsats av studien är att socialtjänsten och andra berörda myndigheter bör sträva efter att i mycket större utsträckning än i dag ge varje hemlös ett individuellt bemötande. Åtgärder bör anpassas efter den hemlöses uppfattning om sina behov och inte efter myndighetens åtgärdsrepertoar.</p>

<p> </p><p>Med denna studie ville vi belysa hur före detta hemlösa upplevt de sociala myndigheternas insatser samt vilken hjälp de fick under deras tid som hemlösa. I studien medverkade åtta personer som tidigare varit hemlösa. Vi har tillämpat teorier från sociologer så som Erving Goffman (Stigma), Howard Becker (avvikarkarriären) samt Johan Cullberg (kris och utveckling). Detta för att kunna belysa empirin som framkom i studien. I studien har vi använt oss av sex artiklar från tidigare forskning som handlade om hemlöshet. Detta delades upp i fyra olika kategorier och utifrån dessa har vi tillämpat vår empiri. Denna studie utgår från en kvalitativ metod med en hermeneutisk forskningstradition.</p><p>Resultatet i studien visade att hälften utav respondenterna var nöjda med de insatser de fick från de sociala myndigheterna. Vi kunde även se att motivation till förändring inte endast var ett krav från de sociala myndigheterna utan genom motivation fick respondenterna de resurser de var i behov av. Andra hälften var inte nöjda med myndigheternas insatser då en del kraven var alldeles för många och svåra att uppnå. Samtliga respondenter betonade frivilliga organisationers betydelse som bidrog till att respondenterna kunde ta sig ur hemlösheten.</p>

<p>Abstract</p><p>The intention of our study is to examine how the view of homeless people and their life situation looks according to a selection of persons, which in their work get into contact with homeless people. The study is based on a qualitative method that includes interviews.</p><p>The result of the study is based on interviews with eight persons working in the social services, volunteer organisations, the police and a security organisation. The majority of the persons that have been interviewed are normalising homeless people; they do not look upon them as different. At the same time they have the opinion that homeless people live a tougher life and that they have to fight more for their living than other people. The persons that we have interviewed share the view that homeless people live under a constant pressure of finding a place to sleep. The results also show that there are differences in views among the persons that we have interviewed. That is, concerning how homeless people get money and how the relations between them are.</p><p>On the basis of the view of homeless people we have discussed different views of people. The views that we have found among the persons that we have interviewed are the humanistic view, the comprehensive view, the psychoanalytic view and the existential view.</p><p>We draw the conclusion that there are both similarities and differences among the persons that we have interviewed when it comes to the view of homeless people and their life situation. The leading similarities consists of that they see the life situation of homeless people as hard and tough and that you as a person have to be a survivor to manage the life of being homeless. The leading difference is the relation between the homeless people. Some of the persons that we have interviewed have the opinion that there is a fellowship between them and that the relation is strong. Others see the relation as brittle, based on drugs. There are also differences concerning how homeless people get money. Some have the opinion that homeless people get pension and other allowances while others have the opinion that they get money by crime.</p>

Enligt socialtjänstlagen har kommunen det yttersta ansvaret för de som vistas i kommunen. Det finns dock människor där det inte är självklart vilken kommun som har det yttersta ansvaret. Syftet med studien var att undersöka hur socialtjänstlagen, som reglerar kommunens yttersta ansvar tillämpas, vilka faktorer som vägs in i besluten samt om det finns motsättningar mellan rollen som rättstillämpare och rollen som socialarbetare hos de socialsekreterare som utreder kommuntillhörighet. För att besvara studiens syfte användes kvalitativa forskningsintervjuer med tre socialsekreterare i mottagningsgrupper i olika kommuner i Stockholms län. Studien utgick från ett rättssociologiskt perspektiv. Resultatet av studien visade att utredandet av tillhörighet när det gäller personer vars kommuntillhörighet inte är självklar går ut på att fråga var personen har tillbringat de senaste dagarna och nätterna och att socialsekreterarna inte använder sig av traditionella juridiska källor vid rättstillämpningen. Studien visade att faktorer som vägs in i beslutsfattandet, förutom rättsregeln och sakomständigheterna, är kommunens ekonomi, hur pass påstridig klienten är och om det finns barn inblandade. Resultaten visade även att socialsekreterarna i vissa fall känner sig otillräckliga i rollen som socialarbetare.

Abstract The intention of our study is to examine how the view of homeless people and their life situation looks according to a selection of persons, which in their work get into contact with homeless people. The study is based on a qualitative method that includes interviews. The result of the study is based on interviews with eight persons working in the social services, volunteer organisations, the police and a security organisation. The majority of the persons that have been interviewed are normalising homeless people; they do not look upon them as different. At the same time they have the opinion that homeless people live a tougher life and that they have to fight more for their living than other people. The persons that we have interviewed share the view that homeless people live under a constant pressure of finding a place to sleep. The results also show that there are differences in views among the persons that we have interviewed. That is, concerning how homeless people get money and how the relations between them are. On the basis of the view of homeless people we have discussed different views of people. The views that we have found among the persons that we have interviewed are the humanistic view, the comprehensive view, the psychoanalytic view and the existential view. We draw the conclusion that there are both similarities and differences among the persons that we have interviewed when it comes to the view of homeless people and their life situation. The leading similarities consists of that they see the life situation of homeless people as hard and tough and that you as a person have to be a survivor to manage the life of being homeless. The leading difference is the relation between the homeless people. Some of the persons that we have interviewed have the opinion that there is a fellowship between them and that the relation is strong. Others see the relation as brittle, based on drugs. There are also differences concerning how homeless people get money. Some have the opinion that homeless people get pension and other allowances while others have the opinion that they get money by crime.