Aim: The aim of the current study was to investigate nurses’ experiences of caring for palliative patients in palliative home care, and to examine the coping strategies they use. Method: The study was empirical descriptive with qualitative approach. The data was collected by nine semi-structured interviews and analyzed by using manifest content analysis. Result: By analysing data three categories: Positive experiences of palliative home care, Stressful experiences of palliative home care and Problem-focused coping strategies, and 15 subcategories, were distinguished. Conclusion: Experiences of palliative home care were both of positive and challenging characters. Stressful situations were managed by problem-focused coping strategies. Nurses are in need of the work situation at home to become more ergonomic and designed to protect the nurse’s physical wellbeing. The present study was of a too small character to be transferable, thus similar studies on a larger scale are required in the future.

Sammanfattning Bakgrund: I palliativ vård behöver närstående existentiellt och praktiskt stöd för att kunna hantera den svåra livssituationen det innebär att leva med en nära i livets slutskede. Närstående har behov av trygghet och en önskan om att den sjuke ska ha det så bra som möjligt. Syfte: Att belysa närståendes behov av stöd vid vård i livets slutskede. Metod: En systematisk litteraturstudie. Sökning av aktuell forskning genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed, PsycINFO och SweNurse+. Sökningarna resuterade i en kvantitativ och tio kvalitativa artiklar som kvalitetsgranskades och tolkades med inspiration av Axelsson. Resultat: Fem teman framkom: information, bemötande, avlastning, kompetens och rätt behandling. Resultatet visar att stöd i form av information, avlastning, bemötande, kontinuitet och rätt behandling är centralt för att närstående ska känna sig trygga och spelar en viktig roll vid vård i livets slutskede. Upplevelser av otillräcklig information, brist på avlastning, dåligt bemötande, brist på kompetens och att inte få behandling i tid skapar otrygghet och oro för närstående. Slutsats: Sjuksköterskans bemötande är centralt för hela vårdandet, det är väsentligt för närståendes upplevelser av trygghet eller otrygghet. Oavsett om bemötandet upplevs bra eller dåligt har det en stor påverkan på närståendes upplevelse.

Bakgrund Palliativ vård har fokus på symtomkontroll och livskvalité, döden varken påskyndas eller skjuts upp. Andlighet i olika former hjälper igenom svår sjukdom och gör den begriplig. I livets slutskede ställs saker på sin spets, avancerade symtom uppkommer, relationer förändras. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa den svårt sjuke eller döende patientens upplevelse av vård och omvårdnad i livets slutskede. Som metod användes en allmän litteraturöversikt där kvantitativ och kvalitativ forskning användes. Resultat För att klara av svår sjukdom krävs oftast olika strategier. God symtomlindring kan ge stunder av välbefinnande och trygghet, medan progress i sjukdomen kan ge illabefinnande och begränsningar. Relationer förändras, frågor och förberedelser inför framtiden väcks. Behålla den personliga integriteten är viktigt den sjuke vill bli bemött med respekt. Sjuksköterskor med speciella kunskaper höjer nivån på behandlingar och tillgängligheten till vården. Tillsammans med tryggheten från familjen och hemsjukvårdsteamet ges den svårt sjuke bästa förutsättningen för livskvalité. Diskussion Relationer mellan sjuksköterskan, patienten och anhöriga skapar god omvårdnad. Hemsjukvården är under stark utveckling, en svaghet kan vara att inte hela omvårdnaden är under samma organisation. Slutsats Vidare forskning behövs för att ge möjlighet till utbildning och utveckling av den palliativa vården. Det vore också intressant att i framtiden se studier kring fler sjuksköterskor och vad undersköteskor kan tillföra i hemsjukvårdsteamen.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva hur patienter med cancer upplevde att vårdas palliativt i hemmet samt vilket behov av stöd de hade. Litteratursökningen genomfördes på databaserna Blackwell Synergy, PubMed och Elin. Artiklarna skulle vara publicerade mellan åren 1999 och 2007. Granskningen av artiklarna genomfördes med hjälp av en modifierad mall av Willman, Stoltz och Forsberg, Wengström. Urvalet resulterade i elva kvalitativa och sex kvantitativa artiklar. Resultatet visade att patienterna med cancer ville bo kvar i det egna hemmet och att de inte ville bli vårdade eller dö på sjukhus. De som vårdades i hemmet hade bättre välbefinnande både psykiskt och fysiskt. Patienterna ansåg att deras närstående var en viktig del av vården men det framkom även att de upplevde sig som en börda för de närstående. Kontakten med det palliativa teamet var betydelsefull och teamet hade positiv inverkan på dem. Det framkom dock att de önskade att stödet från det palliativa teamet hade kommit tidigare i sjukdomen. Det ansågs också som viktigt att ha tillgång till vårdpersonal dygnet runt samt att få råd och information kring medicinska och alternativa behandlingar. Patienterna hade behov av emotionellt stöd och de önskade att teamet delade deras känslor.

<p>Sverige har under de senaste åren blivit ett mer mångkulturellt land, vilket innebär att sjuksköterskan ibland får vårda patienter från olika delar av världen. Pga. detta finns det ett intresse att undersöka hur sjukvården fungerar i andra länder, i detta fall hemsjukvården på Irland.</p><p>Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att arbeta inom hemsjukvården på Irland samt att beskriva arbetets innehåll.</p><p>Datainsamlingen har skett genom intervjuer med fyra sjuksköterskor inom hemsjukvården samt ostrukturerade observationer. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Därefter genomfördes bearbetning av dem och två huvudteman samt ett antal underteman framkom. Observationerna nedtecknades efter varje gjord observation eller så snart det har varit praktiskt möjligt. Efter bearbetning framkom fyra huvudteman. Resultatet visar att sjuksköterskans arbete inom hemsjukvården på Irland innebär breda arbetsuppgifter och mycket ansvar. Hennes klienter innefattar alltifrån nyfödda till gamla, vilket medför att hon måste ha olika typer av kunskaper. Många gånger känner hon sig otillräcklig, vilket beror på olika faktorer, t.ex. tidsbrist. Dock känner hon sig ibland mycket uppskattad av sina patienter, vilket har stor betydelse och som bidrar till större arbetsglädje. Sjuksköterskan måste ha en helhetssyn där hon fokuserar på hela patienten och hennes livssituation.</p> / <p>During the last few years Sweden has become a more multicultural country which means that the nurse sometimes has to take care of patients from different parts of the world. In relation to this, there is an interest to investigate how the health care system works in other countries, in this case the community in Ireland.</p><p>The purpose of the study is to describe the nurse´s experience of working in the community in Ireland and to describe the content of the work.</p><p>The data was collected from interviews with four nurses within the community and also unstructured observations. The interviews were recorded and transcribed. After that the data was processed whereupon two major themes, and a number of sub themes emerged. The observations were written down after every single observation, or soon as practically possible. After processing, four major themes emerged. The result shows that the nurse´s work in the community in Ireland requieres a broad range of tasks and a lot of responsibilities. Her clients range from newborn to elderly, which means that she has to possess many different skills. A lot of times she feels inadequate, which is caused by a number of reasons, for example, lack of time. Sometimes though, she gets appreciation from her clients, which has a big importance and contributes bigger work satisfaction. The nurse must have an overall view where she focuses on the entire patient and her life situation.</p>

Studiens syfte var att beskriva hur sjuksköterskor och distriktssköterskor reflekterade över att arbeta med Senior Alert i hemsjukvården. Studien genomfördes med en beskrivande design med kvalitativ ansats. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer där åtta stycken sjuksköterskor/distriktssköterskor intervjuades i kommunal hemsjukvård. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat visade bristande förutsättningar utifrån olika hinder i sjuksköterskans/ distriktssköterskans arbete med Senior Alert i hemsjukvården. Faktorer som att ha för många patienter inskrivna i hemsjukvården i förhållande till personalresurser. På grund av för många patienter så upplevdes tiden inte räcka till, som gjorde att prioriteringar i deras arbete medförde att de inte upplevde hinna med Senior Alert i den utsträckningen de ville för att de skulle känna att de hade gjort ett bra arbete. Samtidigt beskrevs Senior Alert vara ett användbart verktyg där deltagarna såg att risker hos patienten upptäcktes och att åtgärder kunde sättas in, men det föresattes att tillräckligt med tid, personalresurser och teamarbete fungerade. Som arbetsförhållandet ser ut nu inom hemsjukvården upplevde deltagarna att arbetet med Senior Alert var svårt att utföra som det var tänkt enligt riktlinjer. Senior Alert är ett stöd i processen för förebyggande omvårdnadsåtgärder för den äldre där risker upptäcks. Men då måste rätt förutsättningar ges så att personalen kan utföra det nationella kvalitetsregistret Senior Alert som de är ålagda att göra enligt direktiv.

Abstrakt: Bakgrund: En central del i palliativ vård är de fyra hörnstenarna, där en handlar om stöd till närstående. Efter ett brytpunktsamtal sker övergången till palliativ vård, där funderingar kring hur och var man vill spendera den sista tiden uppkommer. Då väljer vissa att vårdas i det egna hemmet. Det är viktigt för närstående att känna sig involverade och att förbereda sig för döendet. Syfte: Att belysa närståendes erfarenheter av palliativ vård i hemmet. Metod: Kvalitativ litteraturstudie, där tio kvalitativa empiriska studier inkluderats. Materialet analyserades med hjälp av en beskrivande syntes, som resulterade i tre teman och sju subteman. Resultat: Det är viktigt för de närstående att ha ett bra förhållande till sjukvårdspersonalen, där de får stöd, information och ett gott kunskapsutbyte. Det är ett stort ansvar de närstående tar på sig och det finns många olika sätt att hantera situationen. Att ta hem patienten kan väcka många känslor hos de närstående. Situationen påverkar både familjerelationer och den psykisk hälsan. Konklusion: Att känna tillit, förtroende och att få bekräftelse från sjukvårdspersonal och sin omgivning är betydelsefullt för en positiv erfarenhet. Nyckelord: Palliativ vård, närstående, erfarenheter, hemsjukvård, omvårdnad.

No description available.

Bakgrund: Då patienter förflyttas från sluten somatisk sjukhusvård till att vårdas inom kommunal hemsjukvård händer det att patientinformation inte når fram till sjukvårdspersonal i hemsjukvården. Samtliga sjukvårdsprofessioner har i uppgift att bidra med den information som krävs för att, på ett patientsäkert sätt, tillgodose de insatser som patienter är i behov utav. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hur kommunikation fungerar i övergången från sluten somatisk sjukhusvård till kommunal hemsjukvård. Metod: Kvalitativ intervjustudie baserad på fem intervjuer med sjuksköterskor inom kommunal hemsjukvård med manifest innehållsanalys som analysmetod. Resultat: Kommunikationsmedel som sjuksköterskor använder är elektroniska kommunikationssystem, samordnade vårdplaneringar och kommunikation med närstående. Sjuksköterskors arbetssituation är mångfacetterad och kräver samarbete mellan vårdprofessioner, tidseffektivitet och kommunikation baserad på ett patientperspektiv. Brister i kommunikationen beskrivs bero på sjukhusmiljön och vårdprofessionernas språkbruk. Idéer finns för förbättringar men åtgärder uteblir. Slutsats: Brister i kommunikationen leder till merarbete för sjuksköterskor i deras förfarande att tillhandahålla korrekt information. Förseningar i vårdarbetet kan leda till stress för sjuksköterskor verksamma inom kommunal hemsjukvård. Kommunikation är grundläggande för att upprätthålla optimal patientsäkerhet. Däremot beskriver sjuksköterskor att de inte vet hur de ska omsätta och kommunicera idéer med förslag till förändring till klinisk praxis.

Bakgrund: Stresstudier inom sjukvården har huvudsakligen handlat om sjuksköterskor som arbetar på sjukhus. Få studier har berört sjuksköterskor inom hemsjukvården. Sjuksköterskor har rapporterat hög arbetsrelaterad stress. Stress och höga  psykologiska krav leder till arbetsrelaterad psykisk ohälsa hos kvinnor. Trivsel och positivt arbetsklimat på arbetsplatsen är betydelsefullt för den psykiska hälsan för de anställda. Syfte: Syftet var att undersöka distriktssköterskors arbetsrelaterade stress, välbefinnande, hälsa, upplevda krav och kontroll. Detta för att bidra till kunskapsutveckling om hur distriktssköterskornas arbetsmiljö kan förbättras. Metod:  kvantitativa och kvalitativa data samlades in via enkäter, intervjuer, personalstatistik och litteratur. Studiens ansats blev en triangulering genom att använda flera datakällor. Resultat: Studien visade att distriktssköterskor trivdes bra med sina arbetsuppgifter,  hade stor arbetsglädje och tillgång på hög egen kontroll samt var utsatta för höga krav men hade tillgång till bra stöd. Även stress förekom hos distriktssköterskor inom hemsjukvården men denna var hanterbar.  Slutligen var sjukfrånvaron inte åldersrelaterad då yngre och äldre hade samma sjukfrånvaro.