Vi går mot ett mer individualiserat samhälle som medför en individualisering även i arbetsstrukturen. Arbetet organiseras i högre grad vilket i sin tur leder till fler arbetsuppgifter och ökat ansvar hos individen. Tillfälliga anställningsformer blir allt vanligare i samhället, och individer har möjlighet att aktivt välja en intermittentanställning. Organisationers främsta resurs är personalen och omsättning av personal genererar till ökade kostnader. Det framkommer inom en medelstor kommun i norra Sverige att de uppmärksammat att det blir allt vanligare att personal inom Socialförvaltningen och Barn- och utbildningsförvaltningen väljer att lämna sin tillsvidareanställning för att i stället arbeta som timanställd inom samma yrke. Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen över aspekter som beskrivs som bidragande till att personal inom kommunal verksamhet väljer att lämna en tillsvidareanställning för att i stället arbeta som timanställd inom samma yrke. För att undersöka detta har kvalitativa semistrukturerade intervjuer av sex personer som valt att lämna sin tillsvidareanställning för en timanställning genomförts. Det empiriska materialet har sedan analyserats utifrån teorierna krav, kontroll och stöd och Herzbergs tvåfaktorteori samt tidigare forskning relaterat till tillfälliga anställningsformer och arbetsvillkor inom offentlig sektor. Resultatet tyder på att många faktorer bidragit till intervjupersonernas beslut att övergå till en timanställning. Den främsta anledningen som framkom var möjligheten att kunna styra över sina arbetstider. Andra faktorer som de beskriver bidragit till deras val innefattade upplevelser av höga arbetskrav, låg grad av inflytande, bristfällig återhämtning. Genom att arbeta som timanställd upplever samtliga intervjupersoner en högre grad av kontroll i och över arbetet.

Syftet med studien var att undersöka om Herzbergs tvåfaktorteori har relevans i praktiken idag inom läraryrket. Studien är kvalitativ med deduktiv ansats utifrån Herzbergs tvåfaktorteori. Totalt 10 semistrukturerade intervjuer utfördes med lärare från högstadie- och universitetsnivå vilka sedan analyserades tematiskt. Resultatet visade att Herzbergs teori fortfarande är tillämpningsbar inom yrket lärare. Resultatet visade däremot på att det fanns skillnader i vad för faktorer som är av mest vikt hos lärarna gentemot vad Herzberg påstod. De mest avgörande faktorerna för arbetsmotivation hos lärarna var eget ansvar, bekräftelse och den psykosociala arbetsmiljön. Förslag till vidare forskning är att säkerhetsställa rangordningen av faktorerna som har störst betydelse för arbetsmotivationen inom läraryrket. Ett annat förslag till vidare forskning är att se om det finns faktorer från Herzbergs tvåfaktorteori som rangordnas annorlunda inom andra yrkeskategorier. / The purpose of the study is to examine whether Herzberg's two-factor theory is still relevant in practice today in the teaching profession. The study is qualitative with a deductive approach based on Herzberg's two-factor theory. A total of 10 semi-structured interviews were conducted with high school and university teachers, which were then analyzed thematically. The result showed that Herzberg's theory is still applicable and valid in the profession of teaching. The results, on the other hand, show that there are differences in which factors that are the most important for the teachers in relation to what Herzberg claimed. The most important factors for the teachers' work motivation are having their own responsibility over their time, recognition and the psychosocial work environment. Suggestions for further research are to secure the ranking of the factors that are most important for the work motivation within the teaching profession. Also evaluate if there are factors from Herzberg's two-factor theory that are ranked differently in other professions.

Undersköterska inom äldreomsorgen är det vanligaste yrket i Sverige, men också den yrkeskategori som har flest sjukskrivningsdagar. Arbetsbelastningen beskrivs som hög och arbetsvillkoren bristfälliga. Den demografiska utvecklingen i Sverige bidrar till ett ökat behov av utbildad personal inom äldreomsorgen och för att möta behovet krävs både nyrekryteringar och att befintlig personal stannar kvar på sitt arbete. Anställda som trivs på sina arbeten har en högre vilja att fortsätta arbeta och anstränga sig mer för att göra ett bra jobb; trivsel kan därmed sägas vara en av faktorerna som kan bidra till att möta kompetensförsörjningsbehovet. Syftet med uppsatsen är därför att ge en fördjupad förståelse för motivation och arbetstillfredsställelse bland undersköterskor inom äldreomsorgen. Genom att intervjua nio undersköterskor som arbetar på ett vård- och omsorgsboende har faktorer som främjar respektive motverkar motivation och tillfredsställelse i deras arbete kunnat identifieras. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av Self-Determination Theory, Herzbergs tvåfaktorteori samt tidigare forskning om motivation och arbetstillfredsställelse bland undersköterskor inom äldreomsorgen.  Uppsatsens resultat visar att intervjupersonernas motivation och arbetstillfredsställelse till största del påverkas av arbetssituationen och av hur arbetet organiseras. Det är arbetets förutsättningar som antingen skapar möjlighet för eller hindrar intervjupersonerna att utföra den bästa möjliga omvårdnaden av brukarna, skapa goda relationer till kollegorna för att få stöd och uppskattning samt få den återhämtning de behöver under och mellan arbetspassen, vilket är avgörande för att de ska känna motivation och arbetstillfredsställelse. / The most common type of job in Sweden is to work as an Assistant Nurse in elderly care. It is also the profession with the highest level of sick leave. The job implies a heavy workload and the working conditions are far from ideal. The demographic development in Sweden contributes to an increased demand for trained staff in elderly care.  Both new recruitment and existing staff shall be required to meet this need. Employees who thrive in their jobs have a higher level of commitment and work harder to do a good job. Job satisfaction can thus be said to be one of the factors contributing to ensuring an adequate supply of necessary nursing skills. The purpose of this thesis is therefore to provide an in-depth understanding of motivation and job satisfaction amongst Assistant Nurses in elderly care. Factors that affect motivation and job satisfaction in the workplace, both positively and negatively, have been identified by interviewing 9 Assistant Nurses who work in nursing homes. The empirical data gathered in the study has been analysed utilising the Self-Determination Theory, Herzberg's two-factor theory and previous research on motivation and job satisfaction among Assistant Nurses in elderly care.  The results of this thesis reveal that on the whole, Assistant Nurses’ motivation and job satisfaction are largely affected by their work situation and by how the work is organized. The working conditions either encourage or hinder the opportunities for Assistant Nurses from preforming the best possible care of the clients, create good relationships with colleagues and get sufficient time for recuperation. This support, camaraderie and rest, both during and in-between their work shifts, is crucial for their sense of motivation and job satisfaction.

Arbetslivet har gjort en förändringsresa från att tidigare präglats av en patriarkal kontroll av arbetstagarna till att idag handla om en ömsesidig relation mellan arbetsgivare och arbetstagare. Trots detta säger statistiska centralbyrån att allt fler yngre arbetstagare byter arbetsgivare med kortare intervall, när vi tidigare kunde stanna hela livet på en och samma arbetsplats. Detta har mynnat ut i ett syfte om att undersöka vad som motiverar anställda att stanna kvar hos en arbetsgivare mer än tre år samt om det föreligger skillnader mellan generationerna. Denna studie är en kvalitativ intervjustudie där nio respondenter har intervjuats för att samla in det empiriska materialet där mönster har lokaliserats med hjälp av tidigare forskning och teori. Studien tar avsats i tidigare forskning där motiverande faktorer benämns utifrån generations tillhörigheter i kvantitativa enkätundersökningar. Med tidigare forskning som grund hittas en del svar i teorier såsom Herzbergs tvåfaktorteori, Alderfers ERG-teori samt employer branding. Resultatet i undersökningen visar att det förekommer skillnader mellan generationerna på arbetsmarknaden. Det vi sett mönster av är även att det inte varit fullt så tydliga skillnader mellan generationerna som tidigare forskning angett. Vad som däremot motiverar individerna har blivit tydliga och visat sig vara beroende av en mängd olika faktorer som samspelar snarare än fungerar var för sig. Att olika faktorer blir viktiga beroende på kontexten.

Across a large part of the world, there is currently a shortage of nurses, this is no exception in Sweden. In this study, we have thus intended to investigate the contributing factors behind the shortage of nurses in Sweden. This purpose has been investigated through a qualitative method, where nine semi-structured interviews have been conducted with licensed nurses who have been in the profession for a maximum of 5 years. The results of the study have been analysed through Herzberg's two-factor theory and Adam's equity theory. The results that came from this study show that nurses choose the profession with an expected return in the form of patient contact, the possibility to make a difference and self-development within the profession. What creates the intention to leave the profession is when the return is smaller and there is no room to establish the return, which is derived from the nurse's context, in the form of, among other things, too high a workload, lack of support and neglected skills. Conclusions of the study show that measures in the form of increased decentralization, increased professionalization of the profession and consideration of individual needs need to be taken to retain more nurses in the profession. / Över en stor del av världen råder det just nu en brist på sjuksköterskor, detta är inget undantag i Sverige. I den här studien har vi därmed ämnat undersöka vilka bidragande faktorer som ligger bakom bristen på sjuksköterskor i Sverige. Detta syfte har undersökts genom en kvalitativ metod, där nio semistrukturerade intervjuer har genomförts med legitimerade sjuksköterskor vilka har varit i yrket i max 5 år. Resultatet av denna studie haranalyserats genom Herzbergs tvåfaktorteori och Adams jämviktsteori. Resultatet som kom av denna studie visar att sjuksköterskor väljer yrket med en förväntad avkastning i form av patientkontakt, att göra skillnad och självutveckling inom professionen. Det som skapar intentionen att lämna professionen är när avkastningen blir mindre och utrymme inte finns för att etablera avkastningen, vilket härleds till sjuksköterskans kontext, i form av, bland annat, för hög arbetsbelastning, brist på stöd samt försummad kompetens. Slutsatser av studien visar att åtgärder i form av ökad decentralisering, en ökad professionalisering av professionen och hänsynstagande till individuella behov behöver tas för att bibehålla sjuksköterskor inom professionen.

För att företag ska kunna attrahera men också bevara kompetenta medarbetare, krävs det att de har något att erbjuda sin anställda. Detta ställer krav på en medvetenhet kring de preferenser anställda besitter, både sett till deras behov och motivation. Just nu är det arbetstagarens marknad som råder och företag har i utmaning att attrahera kompetentpersonal till organisationer. Syftet med denna studie är därför att undersöka, genomekonomistudenters preferenser, vad som motiverar dem till en arbetsplats samt vad de tror skulle få dem att stanna på en arbetsplats. Även studenternas behov kartläggs och ger en förståelse för arbetsgivarens ansvar för arbetstagares jobbsituation. Resultatet av vår studie är ämnat att hjälpa arbetsgivare i näringslivet att attrahera samt bevara kompetent personal eftersom de genom vår studie vet vad som motiverar studenterna samt vad deras behov på enarbetsplats är. Då syftet med uppsatsen fokuserar på berättelser och förståelse av individers upplevelser gjordes en kvalitativ studie med en deduktiv forskningsansats. Resultatet presenteras eftersemistrukturerade intervjuer med respondenter av tio ekonomistudenter från generation Y och analyseras sedan med hjälp av teoretisk bakgrund. Teorierna som används för att tolka vårt resultat var Self-determination theory (SDT), Maslow behovshierarki och Herzbergs tvåfaktorteori för att undersöka ekonomistudenters motivation och behov i relation till arbetsplatser. Studien mynnar ut i att utvecklingsmöjligheter och trivsel på arbetsplatsen var det viktigaste för samtligarespondenter, men att det samtidigt fanns en spridning av attribut som individerna föredrog. Vi kunde bland annat se att de manliga studenterna var mer materialistiska än de kvinnliga studenterna. Resultatet av studien kan ge en förståelse av vad våra respondenter föredrar vid val av eller att stanna på en arbetsplats, vilket företag kan ta till sig samt ta hänsyn till och förhoppningsvis utvecklas och förbättras tack vare sin kompetenta personal. / In order for companies to be able to attract but also retain competent employees, they must have something to offer their employees. This calls for an awareness of the preferences that employees possess, both in terms of their needs and motivation. Nowadays it is the employee’s labor market and companies are challenged to attract competent staff to their organizations. The purpose of this study is therefore to examine, through economics students ‘preferences, what motivates them to start working and what they think would make them stay at a workplace. This study will also chart the needs of the students to create a comprehension for the employer’s responsibility to its employees’ work situation. The result of this study aims to help employers in the industry to attract and also keep competent staff since they, thanks to our study, will be aware of what motivates the economics students and what their needs at a workplace are. Since the purpose of this thesis is focusing on stories and understanding we have made a qualitative study with a deductive research approach. The result will be presented through semi structured interviews with ten economics students from generation Y who are studying at University of Borås. The result will later on be interpreted using our theoretical background. The theories that are used to interpret our results are Self-determination Theory (SDT),Maslow’s Hierarchy of Needs and Herzberg’s Two Factor Theory to examine economics students’ motivation and needs in relation to a workplace. The study concludes that development and comfort in the workplace was the most important for all of the respondents, but there was also a spread of the attributes of what the different individuals prefered. For instance we could see that the male students were more into materialistic attributes than the female students. The result of this study can give organizations an understanding of what economics students prefer when applying for a job and to stay at a workplace, and by that they can then assimilate the results which hopefully can help them develop and improve thanks to their competent coworkers. This thesis will be given in Swedish.

Företagens rekryteringsbehov har ökat kraftigt under de senaste två åren, det visar sig att tre av tio rekryteringsförsök misslyckas på grund av att det är svårt att finna kandidater med rätt utbildning, tidigare yrkeslivserfarenhet och motivation. Platsannonser har en betydande roll för att attrahera kandidater och är en viktig del i rekrytering, chansen att rekrytera den ideala kandidaten börjar redan vid platsannonsen. Syftet med denna studie är att undersöka vilken roll platsannonser har i ett företags svårighetermed att rekrytera ekonomistudenter tillhörande millennials. Studien har sin teoretiska grund i Maslows behovshierarki och Herzbergs tvåfaktorsteori för att förklara och analyseraekonomistudenters motivation och behov i relation till en arbetsplats. “Anticipatorypsychological contract“ används för att se i vilken grad platsannonserna uppfyller studenternas krav samt förväntningar på en tjänst och Instrumentell-symbolisk teori används för att se hur platsannonser påverkar studenternas beslut att söka en tjänst. En kvalitativ studie genomfördes där tolv civilekonomstudenter intervjuades och sex platsannonser samlades in från företag. Intervjuerna var semistrukturerade och det genomfördes ett bekvämlighetsurval där respondenterna avgränsats till civilekonomstudenter som går sista året på Högskolan i Borås. Platsannonserna var avgränsade till företag där de hade svårt att rekrytera till de tjänster som platsannonserna gäller. Resultaten visar att när studenter söker en ny arbetsplats fokuserar de främst på att känna sig trygga och skyddade inför framtiden, de vill ha mycket information om jobbet och vad de kan förvänta sig av arbetsplatsen. När det kommer till arbetsplatsen var balans mellan arbete och privatliv samt god företagskultur faktorer som lockar millennials. Vidare har det visat sig att platsannonser spelar en viktig roll för studenterna när de ska ta ställning till om de vill söka tjänsten eller inte. De analyserade platsannonserna motsvarade inte elevernas förväntningar och krav när det gällde lön, förmåner, flexibilitet, balans mellanarbete och privatliv och i viss mån även företagskultur. / The purpose of this study is to investigate the role of job advertisements in a company’s difficulties recruiting millennial economics students. The study has it´s theoretical basis in Maslow's hierarchy of needs and Herzberg's two-factor theory, which are used to explain and analyze economics students’ motivation and needs in relation to a workplace. Anticipatory psychological contract which is used to investigate to what extent job advertisements meet the students' requirements and expectations of an employer and Instrumental-symbolic framework is used to see how job advertisements affect the students' decision to apply for a job. A qualitative study was conducted where twelve graduate economics students were interviewed and six job advertisements were collected from companies. The interviews were semi structured and the participants were limited to Swedish economic students who are studying at Högskolan i Borås and graduating this year. The job advertisements were limited to companies where they had difficulties recruiting for the positions the job advertisements referred to. The results show that when students look for a new workplace their main focus is on feeling safe and protected for the future, and they want a lot of information about the job and what they can expect from the workplace. When it comes to the workplace, work-life balance as well as good corporate culture were factors that attracted the millennial economics students. Furthermore, it has been shown that the content of job advertisements play an important role in the students decision regarding whether they want to apply for the position or not. The analyzed job advertisements did not meet the students' expectations and requirements when it came to salary, benefits, flexibility, work-life balance and to some extent also corporate culture. The study is written in Swedish.