Detta examensarbete är inramat kring att undersöka lärares attityder till eurocentrism i historieundervisningen. Dessutom behandlar arbetet hur undervisningen kan påverka elevers historiemedvetande i fråga om eurocentrism. Det ger arbetet syftet att belysa dessa frågor från ett lärarperspektiv och relatera studiens empiri till tidigare forskning. De teoretiska utgångspunkterna för arbetet handlar om att definiera begreppen historiemedvetande och eurocentrism. Detta stärks också upp av att presentera tidigareforskning kring hur eurocentrism syns på olika sätt i till exempel läromedel, läraresundervisning och hur lärare förhåller sig till begreppen i sin undervisning. Den presenterade forskningen kring historiemedvetande är inriktad på hur begreppet definieras och hur det kan framställas i undervisningen. Det insamlade materialet bygger på semi-strukturerade intervjuer med fyra olika lärare på olika högstadieskolor. Lärarna har blivit intervjuade kring hur de ser på de framlagda begreppen men framför allt kring deras attityder till eurocentrism och hur det påverkar deras undervisning. Utifrån svaren har vi motiverat hur historiemedvetande hos eleverna är kopplad till eurocentrism. Arbetet presenterar resultat som visar att lärare är medvetna om begreppet eurocentrism och värdet med att inkludera utomeuropeisk undervisning. Däremot upplever samtliga lärare att det finns flera hinder i fråga om att inkludera stoff som spänner över större delar världen. Dessa hinder är i huvudsak tidsbrist i val av stoff, att läromedel är centrerade kring europeisk historia och att lärarna bedömer relevansen av europeisk historia som särskilt hög. I intervjuerna med lärarna framkommer också en medvetenhet i hur undervisning om enbart Europa riskerar att forma elevers historiemedvetande. Dessa slutsatser ligger i linje med tidigare forskning som har presenterats.

No description available.

Denna uppsats söker operationalisera begreppet historiemedvetande. Med syfte att belysa villkor för genererande av historiemedvetande undersöks i två historieböcker för gymnasienivå på vilka sätt multikronologi uppträder. Det syns tydligt av studien att läromedlen inte behandlar historiemedvetande på något nämnvärt multikronologiskt vis, i synnerhet saknas det för historiemedvetande så viktiga framtidsperspektivet. En åtgärd som kan göras för att förbättra villkoren för genererande av historiemedvetande kan vara att mer handlingsinriktat stärka författarkompetensen hos läromedelsförfattare att bygga texter som bättre ger förutsättningar för ett utvecklande av historiemedvetande.

AbstractThe purpose of this study is to further understand swedish highschoolstudents perspective on the subject of history. In order to produce an answer a series of qualitative interviews were conducted with six students of mixed ages, ethnicity an gender. Their answers were evaluated using relevant didactic theories focusing on the use of history, historical consciousness as presented by Klas-Goran Karlsson. Motivationtheories according to the RISE model. By Edward Hootstien. Another significant scientist to our work has been Vanja Lozic and his book ”Historieundervisningen utmaningar” (The challenges of historyteaching ) whose results we have compared to our own.The conclusion reached is that the pupil prespective on history in many respects is based on their and their famlies lifes history. Furthermore students consider teachers should introduce the subject from a scientific aspect and problematize how their history is contnuously created. Students do also appear too indetify a direct link between identety and general knowledge as it is central to the process of inclusion and exclusion.

Syftet med vårt arbete är att undersöka huruvida konflikter kan uppstå i undervisningen av historiska händelser. Vidare ville vi besvara frågan varför eller varför inte det uppstår konflikter. Vi lyfter fram begrepp som konflikt, historieidentitet och historiemedvetande. Dessutom jämför vi två olika skolor, en vanliga traditionell svensk skola, samt en invandrartät skola. Detta undersökte vi via enkäter och intervjuer. Resultatet av undersökningen visar att även fast de lärare vi intervjuade inte ansåg att det förkom några konflikter, så ansåg däremot vissa av eleverna det. I undersökningen kom vi fram till att det föreligger en stor brist på språkkunskaper i den invandrartäta skolan. Dessutom saknar dessa elever till stor del historieidentitet och historiemedvetande. Vidare leder det till att eleverna har svårigheter att ta in de historiska fakta som det undervisas om. Vi har även kommit fram till att det finns en brist i kommunikationen mellan lärare och elev vad gäller den invandrartäta skolan. Detta beror på de olika historiekulturer som möts i det mångkulturella klassrummet. Däremot förekommer det inte nämnvärda konflikter i den traditionella svenska skolan. Avsaknaden av konflikter beror här på den gemensamma värdegrund som lärare och elever står på. Sökord: konflikt, historieidentitet, historiemedvetande / The main purpose with this essay is to explore however conflicts will appear when teatching history. Further on we wanted to answer the question, if so, why or why not, does these conflicts accure. We will discuss concepts like conflict, historical identity and historical consciousness. Further more we will compare two different shcools, one traditional Swedish school, and one multicultural school. We did this through questionnaires and interviews. The result of our inquarie shows that even though the teachers we interwied didn’t acknowledge the existance of conflicts, however, some of the students did. The resultats of this essay shows that there is a language shortage in the mulicultural school. The student also lack historical identity and historical consciousness for the most part. Further on this leads to difficulties acknowledging the historical facts that are taught. We have also found a shortage in communcation between teacher and student in the multicultural school. This depends on the differnt historical cultures that meet in the multicultural classroom. Although in the traditional Swedish school this problem hardly exists. The lack of conflicts depends, in this case, on the unanimous foundation of both teacher and students.Keyword: conflict, historical identity and historical consciosness

Arbetet handlar om elevers möjlighet att uppnå ett historiemedvetande i historieundervisningen i skolan ur ett genusperspektiv. Genom en kvantitativ undersökning har elever svarat på hur viktigt de anser det är att känna till olika historiska perspektiv men också vilka historiska händelser de är intresserade av att få möta samt vad de har mött. I undersökningen kontrollerades också elevernas historiska kunskaper genom att de fick svara på vad fyra bilder illustrerar och fyra texter handlar om samt tidsbestämma händelser och personer i historien. I kontrollen av elevernas kunskaper var det framför allt pojkar som kunde svaren. I undersökningen visade det sig också att det finns tendenser till könsskillnader angående vad eleverna ansåg skulle vara intressant att läsa om och att pojkarna, i en högre utsträckning, hade fått möta det de var intresserade av.

Arbetet är tänkt att belysa barn och ungdomars förmåga att med källkritiska ögon kunna ta till sig undervisning som framställs med hjälp av filmer, böcker, spel mm som innehar historiska teman. Film är och bör vara ett fantastiskt hjälpmedel för ungdomarna. Om de får förklarat hur de ska tillgodose sig med informationen som framställs i exempelvis filmer som kan inneha förvanskade detaljer. Om källkritiken finns närvarande som en faktor i undervisningen för att kontrollera sanningsenligheten i filmer, böcker, spel mm blir ungdomarna medvetna om den förvanskning som ofta finns inom film och skönlitterära verk. Undersökningen bygger på enkät av 17 gymnasieelever och resultatet spänner från ointresserade elever till elever som har ett källkritiskt förhållningssätt till film.

Syftet med den här uppsatsen är att se om lokalhistoria är ett bra arbetssätt i skolan när elever ska få ett fördjupat historiemedvetande. För att nå fram till detta har jag konstruerat ett lokalhistoriskt material kring Eslöv under mitten av 1940-talet vilket jag sedan testat i praktiken. Teorier kring hur ett historiemedvetande kan fördjupas har utvecklats av Per Eliasson och hans tankar är en central utgångspunkt i detta arbete.Mitt resultat pekar i riktning mot att eleverna genom detta arbetssätt utvecklat ett fördjupat historiemedvetande och att de tydligt ser sin egen roll i historian. Det finns olika faktorer som spelar in vid denna typ av undersökning vilket jag också diskuterar i uppsatsen. Det lokalhistoriska arbetssättet får inte speciellt stort utrymme vid de högre årskurserna i dagens skolor, detta är något vi borde ändra på då detta arbetssätt främjar elevers historiemedvetande och får dem att se sig själva i ett större sammanhang. / The purpose of this essay is to find out if local history is a good way of working in the school when you want to deepen pupils historical consciousness. To reach a result I created a material about Eslöv in the mid 1940s which I then tested on a group of pupils. Per Eliasson has developed theories about how historical consciousness can be deepened and they play a central role in my essay. The result of this essay points in the direction that the pupils, thru this way of working with history, have developed a deeper historical consciousness and that they clearly see their own part in our history. In the essay I discuss more details about the different factors in this type of study. The way of working with local history in schools are not widely spread in the higher grades, this is something we should change as this way of working deepens their historical consciousness and make them see their selves in a bigger context.

Denna uppsats har i sitt syfte att visa vilken betydelse spelfilmer har för elevernas historiemedvetande. Jag frågade mig själv frågan hur lärare och kursplaner ser på historiska spelfilmer. Jag har använt intervjuer i min uppsats att få svar på mina frågor. Denna uppsats har gjorts i syfte att visa hur spelfilm påverkar lärare och elever. Jämförelser görs i uppsatsen mellan mina svar från intervjuer och tidigare forskning. / This essay has in its aim to expose which meaning fiction films have for the students' history awareness. I asked myself questions how teachers and course plans relate to historical fiction films. I have used interviews in my essay to find answers to my questions. This essay is done in order to concern the matter about how historical fiction films influence us and not in order to prove something. Comparisons are done in the essay between my answers of the interviews and earlier research.

Uppsatsens syfte är att undersöka om det är möjligt att mäta gymnasieelevers förkunskaper i historieämnet genom ett didaktiskt prov. Min undersökning visar att ett didaktiskt prov i historia är genomförbart. Vilken typ av kunskap som ska bedömas kan utläsas genom kursplanerna, trots deras vaga föreskrifter om innehållet i historieämnet. Därtill verkar det finnas en samsyn bland historielärarna om det centrala stoffet för historieämnet – en tyst kanon. Det stora problemet verkar vara att fastställa kunskapsnivån för provet i förhållande till de centrala begreppen historiemedvetenhet, analysförmåga och kritiskt tänkande, men även i förhållande till begreppet bildning. De mest problematiska begrepp jag finner i kursplanen är begreppen identitet och kulturarv, tolkningen och bruket av dessa är svåra att förhålla sig till då det kommer till kunskapsbedömning.