<p>Sweden has a long tradition as a mapmaking nation. Tens of thousands of historical maps,dating from the sixteenth century and onwards are still preserved in archives today, providinga rich resource for studies of city growth and changes in the landscape through time. For morethan ten years an effort has been made by public authorities to transfer this material frompaper onto digital media. Due to modern technology, as for example GeographicalInformation Systems (GIS), researchers have been given improved possibilities to study andanalyze this material. This study uses a qualitative approach, based on both literature studiesas well as map studies. It focuses on the usage of historical maps as well as the problems andpossibilities they provide, both generally in their original form and more specifically in theirdigital form. As an example on how to use historical maps in the analysis of a specific area,four maps of the town of Kalmar have been processed in GIS software to obtain an overallview of the geographical changes the town centre has undergone during a historical periodfrom around 1650 up to 1936. The conducted study has shown that although the accuracy ofhistorical maps is not up to par with modern ones, they provide a useful base in the studies oftown development. If the map studies are supported by examinations of historical literature avery good overview of either a long term development or a more detailed understanding of ashorter time period is obtainable. This study provides an introduction to the usage of historicalmaps in modern landscape studies and an example on what they can be used for.</p>

Sweden has a long tradition as a mapmaking nation. Tens of thousands of historical maps,dating from the sixteenth century and onwards are still preserved in archives today, providinga rich resource for studies of city growth and changes in the landscape through time. For morethan ten years an effort has been made by public authorities to transfer this material frompaper onto digital media. Due to modern technology, as for example GeographicalInformation Systems (GIS), researchers have been given improved possibilities to study andanalyze this material. This study uses a qualitative approach, based on both literature studiesas well as map studies. It focuses on the usage of historical maps as well as the problems andpossibilities they provide, both generally in their original form and more specifically in theirdigital form. As an example on how to use historical maps in the analysis of a specific area,four maps of the town of Kalmar have been processed in GIS software to obtain an overallview of the geographical changes the town centre has undergone during a historical periodfrom around 1650 up to 1936. The conducted study has shown that although the accuracy ofhistorical maps is not up to par with modern ones, they provide a useful base in the studies oftown development. If the map studies are supported by examinations of historical literature avery good overview of either a long term development or a more detailed understanding of ashorter time period is obtainable. This study provides an introduction to the usage of historicalmaps in modern landscape studies and an example on what they can be used for.

Syftet med studien är att komplettera den forskning som gjorts inom landskapsvetenskap och kulturgeografi utifrån ett utmarksperspektiv. Studien ska bidra till förståelse för utmarkernas placering och förändring under de senaste 200 åren. Detta görs genom att jämföra två områden med olika naturgeografiska förutsättningar, ett på Linderödsåsen och ett på Kristianstadslätten, utifrån faktorerna jordarter, utmarkers storlek, markanvändning och djurhållning. Utmarkerna var de områden som byns bönder i huvudsak använde till bete. I denna studie kommer det som lantmätaren klassat som utmark, hagmark eller fäladsmark i kartornas protokoll att räknassom utmark. Kartmaterialet av utmarker och inägor sammanställdes till två områden som det gjordes olika analyser inom och för att utföra detta användes geografiska informationssystem. Studiens resultat diskuteras framförallt i samband med tre andra studier som tar upp frågor kring utmarker och bete. Studiens analyser visar att jordarterna har haft en viss inverkan på utmarkernas placering. Utmarkernas areal skiljer sig mellan områdena vilket kan bero på de förutsättningar som jordarterna skapat. Markanvändningen förändrades, efter den agrara revolutionen ökade åkermarken och trädvegetationen på betesmarkens bekostnad. Från 1900-talets mitt fram till idag har markanvändningen förändrats ytterligare men inte lika drastiskt. Djurhållningen skiljde sigmellan områdena. På Kristianstadsslätten hade de en högre djurtäthet än på Linderödsåsen.

På Kristianstadsslättens sandiga marker finns ett flertal imponerande inlandsdyner vilka är bildade genom sandflykt under historisk tid. Tidigare forskning kring sandflyktens mönster och processer har ofta använt historiska kartor som komplement till fältstudier, men det saknas ett helhetsgrepp på detta omfattande källmaterial. I denna undersökning har 68 stycken kartor med tillhörande akter analyserats motsvarande ett undersökningsområde om 784 km2. I 5 stycken kartor finns flygsandsfält markerade och i 15 stycken akter finns flygsand belagda. Samtliga flygsandsfält har digitaliserats i GIS och deras samlade areal beräknats till 13 km2. Efter analys av de storskaliga kartorna vilka sträckte sig mellan 1694–1828 visade det sig att sandflykten troligtvis var på uppgång i slutet av 1600-talet, når sin kulmen på andra hälften av 1700-talet för att sedan avta och dämpas med hjälp av furuplanteringar under sent 1700-tal och tidigt 1800-tal. Slutligen stödjer analysen av kartor och akter att det är åkerbruk i kombination med sydvästliga vindar som är huvudorsakerna till sandflykten. Vid jämförelse med tidigare forskning konstaterades följande; i dagsläget finns inget konkret svar på varför sandflykten anträder. Snarare kan det likna en kedja av olika händelser, både kultur- och naturbetingade, som trycker på startknappen samtidigt.

Miljöer med äldre ekar hyser höga naturvärden och är viktiga för den biologiska mångfalden. Under århundraden var ekar i Sverige reglerade av kronan i syfte att kontrollera tillgången på skeppsvirke, det var således förbjudet att avverka ek på krono- och skattejord. Sedan 1800-talet har Sveriges ekbestånd fragmenterats som följd av en rad faktorer. Dessa förändringar har haft en negativ inverkan på ekberoende arter, vars livsmiljöer idag endast är spillror av vad de en gång har varit. Med syfte att ge en ökad förståelse för dagens eklandskap i samband med naturvårdens arbete har ekens historiska utbredning och kvalitet kartlagts i Lösen socken i östra Blekinge. Undersökningen grundar sig på ekinventeringsprotokoll från år 1819 och 1832, men även historiskt kartmaterial. Genom att gå ner på by- och hemmansnivå har platser med hög ektäthet under 1800-talet lokaliserats i landskapet. En studie på denna detaljnivå har aldrig tidigare utförts för Blekinge län. Resultatet visar att ektätheten för tvåhundra år sedan var högst i Lösen sockens södra och mellersta delar, närmast kusten. Dagens skyddade ekmiljöer återfinns främst i socknens sydvästra delar, vilket visar på en kontinuitet. De mellersta och sydöstra delarna omfattas däremot inte av några områdesskydd idag. En stor del av ekarna i socknen benämns i protokollen som skadade samt som ”knut- och risekar”. Böndernas åverkan på träden och socknens naturgivna förhållanden ses som möjliga faktorer till detta. Dessa ekar dög inte till skeppsvirke, men kunde å andra sidan ha utgjort viktiga livsmiljöer för vedlevande arter.

Forestry has major negative effect with damage on cultural heritage in forest land. To avoid this, forestry needs to find new methods to search for and identify remains. In this study it was examined if shaded terrain models and historical maps could be used to identify ancient and cultural heritage in forest land. A field inventory was conducted to compare the cultural heritage objects identified in the digital maps with those found in the forest. The result showed that it is possible to identify ancient and cultural heritage using shaded terrain models and historical maps. 8 of the identified objects were also identified in field as real remnants. In historical maps, two remains were interpreted and identified, one of which was also identified in shaded terrain model. The conclusion was that shaded terrain model is an uncertain method to use, but together with other data it can be helpful to find cultural heritage. Forestry has major negative effect with damage on cultural heritage in forest land. To avoid this, forestry needs to find new methods to search for and identify remains. In this study it was examined if shaded terrain models and historical maps could be used to identify ancient and cultural heritage in forest land. A field inventory was conducted to compare the cultural heritage objects identified in the digital maps with those found in the forest. The result showed that it is possible to identify ancient and cultural heritage using shaded terrain models and historical maps. 8 of the identified objects were also identified in field as real remnants. In historical maps, two remains were interpreted and identified, one of which was also identified in shaded terrain model. The conclusion was that shaded terrain model is an uncertain method to use, but together with other data it can be helpful to find cultural heritage. / Forn- och kulturlämningar är historiska spår från våra förfäder och som till stor del återfinns i våra skogar. Skogsbrukets framfart har visat sig ha en stor negativ påverkan på lämningarna. SCA, Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och andra skogliga bolag har år 2020 satt upp en nollvision, inga forn- och kulturlämningar ska skadas. För att uppnå detta behöver skogsbruket hitta nya metoder för att söka ut och identifiera lämningar.   I denna studie utfördes en analys av skuggad terrängmodell och historiska kartor för att undersöka om det är möjligt att identifiera forn- och kulturlämningar i skogsmark. Efter analysen utfördes en fältinventering för att fastställa om de tolkade lämningarna var verkliga lämningar och vilka lämningstyper det i så fall var. Studien avgränsades till trakter i Västernorrland och till lämningstyperna; fångstgrop, kolbotten, tjärdal, röse, stenmur, stig och husgrund.   Resultatet visar att det är möjligt att identifiera forn- och kulturlämningar med hjälp av skuggad terrängmodell och historiska kartor. 8 av de tolkade lämningarna identifierades som verkliga lämningar. I historiska kartor tolkades och identifierades 2 lämningar, varav en även var identifierade i skuggad terrängmodell. Slutsatsen blev att enbart använda sig av skuggad terrängmodell för identifiering av forn- och kulturlämningar bedömdes vara en osäker metod i sig, men som komplement till andra data kan det vara en hjälp för att identifiera lämningar.

Historical maps have been utilized diligently in various circumstances by archaeologists and antiquarians alike with the ambition to expose past landscapes and recreate features of the past. However, there is a shortage of information regarding the usage of historical maps relating to the climate change adaption. This study examines whether information about climate risks in Swedish historical maps can be revealed and subsequently used as an aid in climate change adaptation. To answer this question a literature review pertaining to historical maps, GIS-adaptations and current climate data was conducted in combination with a GIS-analysis integrating rectified historical maps and modern climate data. The results show that the maps exhibit some potential regarding the climate adaption mainly in relation to inundations and erosion. However, with future examination of the reliability of individual maps and vectorization in conjunction with added accessibility of map contents more valuable knowledge can be quantified and retrieved. / Historiska kartor har använts under olika omständigheter av arkeologer samt antikvarier i syfte att avslöja tidigare landskap och återskapa dåtida landskap. I detta sammanhang finns emellertid en brist på information om användningen av historiska kartor för klimatanpassningsarbetet. Denna studie avser att svara på om information om klimatrisker i svenska historiska kartor kan avslöjas och användas som ett hjälpmedel i klimatanpassningsarbetet med särskilt fokus på fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar. För att besvara denna fråga genomfördes en litteraturöversikt avseende historiska kartor, GIS-anpassningar och aktuella klimatdata i kombination med en GIS-analys som integrerade rektifierade historiska kartor samt moderna klimatdata. Resultaten visar att kartorna uppvisar en viss potential när det gäller klimatanpassningen främst i förhållande till översvämningar och erosion. Med en framtida undersökning vad gäller tillförlitligheten av enskilda kartor samt en vektorisering och ökad tillgänglighet av kartornas innehåll kan en större mängd kvantifieras och upptäckas.

De svenska torparna var en delmängd av det obesuttna folket, en samhällsklass som var särskilt utbredd under 1700 och 1800-talen. Torparna ägde ingen egen mark utan fick i stället bo i små och enkla torp på någon annans mark i utbyte mot betalning, antingen i pengar eller dagsverke. Torparna, särskilt de i Harbo, var oftast tvungna att ägna sig åt många olika sysslor för att få ekonomin att gå ihop. Det arkeologiska intresset för torp har traditionellt sett inte mötts med särskilt mycket entusiasm, till stor del på grund av de är relativt moderna och därför inte ansetts lämpliga att undersöka arkeologiskt. Över de senaste decennierna har denna uppfattning långsamt börjat skifta, med flera forskare som ägnar sig åt fälten historisk och samtidsarkeologi. Denna uppsats fokuserar på två torp i Harbo socknen och ämnar att belysa torparnas sociala position utifrån kyrkoböcker och historiska kartor. Utöver detta kommer torplämningarna att undersökas i person för att avgöra bevaringen av dessa, samt för att notera eventuella ytterligare fynd på platsen. Slutligen kommer jag diskutera resultaten av undersökningen såväl som värdet av att studera torp arkeologiskt. / The Swedish crofters were a subset of the unpropertied people, a social class especially prevalent during the 18th and 19th centuries. The crofters owned no ground of their own but were instead allowed to live in small and simple crofts on someone else’s land in exchange for payments, either in form of money or labour. The crofters, especially true for the ones in Harbo, usually had to delve into many different occupations to try to make ends meet. The archaeological interest for crofts has traditionally not been met with much enthusiasm, in large because of them being relatively modern and therefore not seen as fit for archaeological evaluations. Over the past decades this sentiment has slowly begun to change, with many scientists devoting themselves to the subfield of historical and present-day archaeology which places a particular focus on these remains. This essay focuses on two crofts in Harbo socknen and aims to shed light on the crofters’ social position and existence using written church records and historical maps. Moreover, the remains of the crofts will be examined in person as to study the preservation of these, as well as to note eventual additional findings. Finally, I will discuss the findings of my study as well as discuss the importance of the archaeological study of crofts.

The unpropertied, also known as subaltern people, were a social class that lived during the 18th, 19th, and 20th century in Sweden. They were a social class that hade very few rights and had torely on the closest farmer and his lands to get by. But also, other jobs, for example as a farm maiden or as a shoemaker. In archaeology, remains after the unpropertied are still visible in the cultural landscape they once created. Despite this, the interest and effort in keeping the memory of the unpropertied alive is very little. This is what this essay aims to discuss. This essay will, through a case-study, show how remains after the unpropertied are still visible in the cultural landscape. The casestudy will examine how and where the unpropertied is found in the landscape. The limitation will be at the border between Vena and Målilla parish. It also aims to examine the status of the remains and if the area where the remains are located have been preserved with the intention to focus on the history it holds. The essay also includes multiple historical maps and church archives with the purpose to put a relative date on the objects that has been examined. Later, the author will discuss why the history of the unpropertied is important to preserve and enlighten to the public. This will be discussed with the case-study and other archeological reports from excavations as a foundation, but also other articles regarding the subject in matter.

<p>Sweden has an enormous treasure in its vast number of large-scale historical maps from a period of 400 years made for different purposes, that we call map series. The maps are also very time and regional dependent with respect to their concepts. A large scanning project by Lantmäteriverket will make most of these maps available as raster images. In many disciplines in the humanities and social sciences, like history, human geography and archaeology, historical maps are of great importance as a source of information. They are used frequently in different studies for a variety of problems. A full and systematic analyse of this material from a database perspective has so far not been conducted. During the last decade or two, it has been more and more common to use data from historical maps in GIS-analysis. In this thesis a novel approach to model these maps is tested. The method is based on the modelling of each map series as its own ontology, thus focusing on the unique concepts of each map series. The scope of this work is a map series covering the province of Gotland produced during the period 1693-1705. These maps have extensive text descriptions concerned with different aspects of the mapped features. Via a code marking system they are attached to the maps. In this thesis a semantic analysis and an ontology over all the concepts found in the maps and text descriptions are presented. In our project we model the maps as close to the original structure as possible with a very data oriented view. Furthermore; we demonstrate how this ontology can be used as a conceptual schema for a logical E/R database schema. The Ontology is described in terms of the Protégé meta-model and the E/R schema in UML. The mapping between the two is a set of elementary rules, which are easy for a human to comprehend, but hard to automate. The E/R schema is implemented in a demonstration system. Examples of some different applications which are feasibly to perform by the system are presented. These examples go beyond the traditional use of historical maps in GIS today</p>