Våta marker utgjorde tillsammans med andra miljöer en variation i det historiska landskapet. När människor behövde den våta marken för odling betraktades den som ogynnsam och marken avvattnades. Endast 10 % av den ursprungliga våtmarksarealen finns idag kvar i Skåne. Våta marker blev begreppet våtmarker när människan förstod dess värden. I uppsatsen studeras våtmarksförändringar och markanvändningsutveckling mellan tidigt 1800-tal och 2017 vid Ivösjön i nordöstra Skåne. Uppsatsen kartlägger också hur dikningsföretag har påverkat våtmarkernas förändring.  Utifrån historiskt kartmaterial och Lantmäteriets höjddata har GIS-analyser utförts och jämförts med relevant litteratur. Våtmarkernas kvarvarande areal är mellan 9 % och 14 % och samstämmer med de generella siffrorna över Skåne, dock finns avvikelser vid ett område (43 %). Markanvändningens utveckling följer de allmänna trenderna. Hur dikningsföretagen påverkat markanvändningen kräver vidare undersökningar.

Sweden has an enormous treasure in its vast number of large-scale historical maps from a period of 400 years made for different purposes, that we call map series. The maps are also very time and regional dependent with respect to their concepts. A large scanning project by Lantmäteriverket will make most of these maps available as raster images. In many disciplines in the humanities and social sciences, like history, human geography and archaeology, historical maps are of great importance as a source of information. They are used frequently in different studies for a variety of problems. A full and systematic analyse of this material from a database perspective has so far not been conducted. During the last decade or two, it has been more and more common to use data from historical maps in GIS-analysis. In this thesis a novel approach to model these maps is tested. The method is based on the modelling of each map series as its own ontology, thus focusing on the unique concepts of each map series. The scope of this work is a map series covering the province of Gotland produced during the period 1693-1705. These maps have extensive text descriptions concerned with different aspects of the mapped features. Via a code marking system they are attached to the maps. In this thesis a semantic analysis and an ontology over all the concepts found in the maps and text descriptions are presented. In our project we model the maps as close to the original structure as possible with a very data oriented view. Furthermore; we demonstrate how this ontology can be used as a conceptual schema for a logical E/R database schema. The Ontology is described in terms of the Protégé meta-model and the E/R schema in UML. The mapping between the two is a set of elementary rules, which are easy for a human to comprehend, but hard to automate. The E/R schema is implemented in a demonstration system. Examples of some different applications which are feasibly to perform by the system are presented. These examples go beyond the traditional use of historical maps in GIS today

A test of combining retrogressive analysis of historic maps of the Sigtuna area villages Billby, Bärmö, Eneby, Til and Venngarn from the seventeenth century with archaeobotanical results pertaining to the tenth, eleventh and twelfth century. The study examines meadow distribution and character while aiming to determine to what extent retrogressive and archaeobotanical methods can compliment each other. Through the combination of methods, landscape change is discussed.  I explore how these meadows changed from the eleventh century to the seventeenth, which meadows could reasonably be presumed to have originated in prehistoric or early historic times and whether the hypothetical habitats produced by a previous archaeobotanical study of Sigtuna macrofossils could be tied to the meadows. The study shows that the grassland was generally wetter in the eleventh century, and that thirteen out of twenty meadows may have originated already in prehistoric time and been more or less continually mowed until at least late seventeenth century. Wet meadows, calcareous wet meadows, water meadows and potentially calcareous fens could be detected in the investigated area. The study shows that the multi-disciplinary approach as well as source pluralism indeed results in a beneficial analysis synergy and that the meadows in question are possible points of origin for the macrofossils from some of Sigtuna’s oldest strata.

Landskapet är i ständig förändring både av naturliga processer och processer skapade av människan. Från bybildning fram till idag har odlingslandskapet genomgått omfattande förändringar. Med hjälp av Lund stifts Landebok (Ljunggren & Ejder 1950, 1952) och historiskt kartmaterial ämnar denna studie ge en pusselbit till vad som händer inom vångarna år 1570 - ca 1700, med hjälp av följande frågeställningar: Hur kan inägomarkernas omfattning år 1570 rekonstrueras utifrån Lunds stifts landebok och det äldsta historiska kartmaterialet i form av geometriska avmätningar? och Hur kan inägomarkernas dynamik och utveckling fram till 1700-talets början rekonstrueras utifrån samma källor? och Vilken kontinuitet återfinns i marknamnen i Brönnestad, Häglinge samt Hörby utifrån samma källor? Dessa frågeställningar besvaras genom att synliggöra marknamnskontinuiteten mellan historiskt kart- och källmaterial. För att tydliggöra inägomarkernas förändringar har bland annat studier av Sven Dahl (1987) varit till hjälp. Detta i samband med kartläggningen av marknamnskontinuiteten har möjliggjort rekonstruktionen av vångutbredningen i de tre fallstudiebyarna Brönnestad, Häglinge och Hörby. Vidare har även antaganden gjorts angående vångalag mellan byarna.   Undersökningsområdet är en del av Campbells (1928) kartlagda ensädesområde, men studierna i denna uppsats har ytterligare kunnat estimera i vilken utsträckning odlingssystemet samsäde varit etablerat i nordöstra Skånes åslandskap. Vidare har det kunnat beläggas en marknamnskontinuitet på över 50 % inom de tre fallstudierna, det har även konstaterats att hög marknamnskontinuitet tyder på låg förändring inom vången.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som skiljer de lämningar åt från kvarnverksamhet som inte finns i  Fornsök från de som är registrerade som kulturlämning. Historiskt kartmaterial har studerats för att försöka få en uppfattning om det är så att de inte platsar i ramen för en forn- kulturlämning, dvs tillkommen efter år 1850 och om det är därför de inte finns i registret. Alla lämningarna  från kvarnar i Forshälla socken går att återfinna på kartor före år 1850. Uppsatsen önskar också öka uppmärksamheten på denna typ av lämningar i skog och mark så att de erhåller ett starkare skydd när skogen ska avverkas. En analys har gjorts gällande var och en av lämningarna och miljön runt dessa och om de riskerar att skadas vid en avverkning av skogen. / The purpose of this essay is to investigate what distinguishes the remains from mill activities that are not found in Fornsök from those that are registered as cultural remains. Historical map material has been studied to try to get an idea of whether it is the case that they do not fit within the framework of an ancient cultural relic, i.e., added after the year 1850 and if that is why they are not in the register. All the remains from water mills in Forshälla parish can be found on maps before the year 1850. The essay also wishes to increase attention to this type of remains in forest and land so they can receive stronger protection when the forest is cut down. An analysis has been made of each of the remains and the environment around them and whether they are at risk of damage when the forest is harvested.

I denna uppsats analyseras utbredningen av fornlämningar i Mälardalen och deras förhållande till miljö och geologi, med fokus på att hitta okända fornlämningar med hjälp av digitala verktyg. Kulturmiljöregistret baserat på inventeringar genomförda över tid studeras. Verktygen GIS och MaxEnt beskrivs, samt deras användning för arkeologiska landskapsstudier. De används för analys av fornlämningarnas spridningsbild. Ett antal lämningskategorier valdes ut för analys, och resultaten jämförs med tidigare forskning. Arkeologi och statistik kombinerat med naturvetenskapliga metoder används för att skapa modeller av okända lämningar som kan användas för att försöka återfinna dessa genom historiska kartor, LiDAR eller med geofysik. Spridningsmönster av figurristningar från bronsåldern påvisas ha en stark korrelation till bergarten kvartsarenit, en upptäckt som kan leda till nya tolkningar av lämningskategorin och landskapsutnyttjandet i Uppland. Uppsatsen visar på modeller och tekniker för landskapsanalys som kan vara användbara för att identifiera tidigare okända mönster och bättre förstå förhistoriska landskap samt för att skapa en brygga till framtida arkeologisk forskning med stöd av AI, drönare och stora datamängder. / In this paper, the distribution of ancient remains in the Mälardalen and their relationship to the environment and geology is analysed, focusing on finding unknown ancient remains using digital tools. Kulturmiljöregistret created from inventories carried out over time is studied. The tools GIS and MaxEnt are described, as well as their use for archaeological landscape studies and for analysis of distribution patterns of ancient remains. A number of categories of remains were selected for analysis, and the results were compared with previous research. Archaeology and statistics combined with natural science are used to create models of unknown remains for recovering them with the aid of historical maps, LiDAR or geophysics. Distribution patterns of figure carvings from the Bronze Age are shown to have a strong correlation to the rock type quartz arenite, a discovery that can lead to new interpretations of this category of remains and the landscape utilization in Uppland. The paper shows models for landscape analysis which can be useful for identifying previously unknown patterns and for better understanding of prehistoric landscapes, as well as to create a bridge to future archaeological research supported by AI, drones and large data sets.

This dissertation deals with the long-term dynamics and fluctuations of settlements on Gotland for the period from AD 200 up until early modern times. The settlement structure on Gotland is most often described as very stable and consisting of solitary farms, established in the Iron Age. A contrasting view is presented by analyses of a vast source material from different periods. The source material consists of both physical remains, noted in the Swedish national Archaeological Sites Information System, FMIS and large scale historical maps, as well as other written sources. For the first studied period, the locations of some 2 000 houses are known, since they were constructed with sturdy stone walls and are thus preserved. The source material for the following periods is scarcer, but some hundred Viking Age sites are identified, mainly by the find places of silver hoards. By retrogressive analyses of historical maps, from the decades around the year 1700, and other written sources, later periods are analysed. All available data are gathered in geodatabases, which enables both generalised and detailed spatial and statistical analyses. The results of the analyses show a more varied picture, with great fluctuations in the number of farms; the existence of villages is also clearly indicated in a large part of the settlements. The villages are centred on kinship and the lack of strong royal power or landed gentry meant they were not fixed in cadastres, as fiscal units, as villages were on the Swedish mainland. Two peaks, followed by major dips, were identified in the number of settlements and thus in the population. The first peak occurred during the late Roman Iron Age/Migration period, which was followed by a reduction in the Vendel period of possibly up to 30-50%. After this, a recovery started in the Viking Age, which culminated during the heydays of Gotland in the High Middle Ages, with population numbers most probably not surpassed until late in history. This upward trend was broken by the diminishing trade of Gotland, the Medieval agrarian crisis, The Danish invasion and later events. All this resulted in a decline, probably as great as after the Migration period.