Knut Wicksell var en briljant ekonom som främst visade på nya tillämpningar på andras ekonomiska teorier. Med min uppsats visar jag på en koppling mellan utilitarismen och nymalthusianismen, teorier som Wicksell var en stor anhängare av, som resulterar i en ekonomisk teori som går att koppla till det som den franske filosofen och idéhistorikern Michel Foucault kallar biopolitik. Statens roll bör enligt Wicksell vara att förädla individerna; att genom politiska åtgärder förbättra de enskilda individernas livskvalitet samt deras kvalité som producerande samhällsmedborgare. På ett praktiskt plan handlar det om att medvetandegöra individernas möjlighet till kapitalbildning och därmed ge de möjligheter att lyfta sig själv upp ur fattigdom och misär. Vägen går genom kunskap och barnbegränsning; dessa två faktorer ger individen ett större värde inom samhället eftersom han inte lika lätt går att byta ut samtidigt som det ger staten en tydlig och viktig uppgift; staten ska skydda befolkningen från smärta och orätt. Dessa syften för stat och medborgare leder, tillsammans med en ökad kunskap, till kapitalutjämning inom samhället. Men enligt Wicksell är det viktigt att denna kapitalutjämning ska ske genom att individens arbete ger honom en rättmätig del av kapitalbildningen, något som staten bör garantera, men inte genom att man i onödan dränerar rika med hjälp av skatter på kapital, gåvor och arv.

Sahlinaffären blev ett hinder på Mona Sahlins väg till statsministerposten. Efter det mediedrev somdrogs i gång av kvällstidningarna sällade sig ett antal feminister till Sahlins försvar. Det är dessaförsvarstal och de svar på dessa inlägg som är analysmaterialet. Frågan som jag vill ställa är: vilkamodeller lägger företrädare för feminismen fram för att förklara Sahlins misstag samt hennesdåvarande för mediedrevet hårt utsatta position. Syftet är att göra en genusanalys på hur uppdelatsamhället är efter kön. Genom att belysa de inslag i debatten som handlar om kvinnans roll i familjoch samhälle, visa på fundamentala skillnader i synen på kön och ansvar, i det att kvinnan oavsettarbetssituation fortfarande har ett huvudansvar för hem (reproduktion) medan mannens ansvar ärdet som ligger utanför hemmet (produktion). Även om mycket har förändrats i samhället så är detfortfarande mycket som är sig likt. Jag vill visa på att denna uppdelning i olika genus finns kvaräven för kvinnor som kan nå ända upp till den absoluta politiska toppen i vårt samhälle.Utöver detta visade det sig att feminister var oeniga om man borde stödja Sahlin över huvud taget;att få, som några menade, en kvinnofientlig politiker som Sahlin som statsminister skulle i än störreutsträckning leda till att jämlikhet ersattes med jämställdhet som politiskt mål, att orättvisornabegränsades till att kopplas till kön och lämna klassfrågan utanför. Risken fanns, menade man, attfeminismen skulle urholkas till medel- och överklasskvinnors rätt till städhjälp och högt uppsattaarbeten.Sahlinaffären blev ett hinder på Mona Sahlins väg till statsministerposten. Efter det mediedrev somdrogs i gång av kvällstidningarna sällade sig ett antal feminister till Sahlins försvar. Det är dessaförsvarstal och de svar på dessa inlägg som är analysmaterialet. Frågan som jag vill ställa är: vilkamodeller lägger företrädare för feminismen fram för att förklara Sahlins misstag samt hennesdåvarande för mediedrevet hårt utsatta position. Syftet är att göra en genusanalys på hur uppdelatsamhället är efter kön. Genom att belysa de inslag i debatten som handlar om kvinnans roll i familjoch samhälle, visa på fundamentala skillnader i synen på kön och ansvar, i det att kvinnan oavsettarbetssituation fortfarande har ett huvudansvar för hem (reproduktion) medan mannens ansvar ärdet som ligger utanför hemmet (produktion). Även om mycket har förändrats i samhället så är detfortfarande mycket som är sig likt. Jag vill visa på att denna uppdelning i olika genus finns kvaräven för kvinnor som kan nå ända upp till den absoluta politiska toppen i vårt samhälle.Utöver detta visade det sig att feminister var oeniga om man borde stödja Sahlin över huvud taget;att få, som några menade, en kvinnofientlig politiker som Sahlin som statsminister skulle i än störreutsträckning leda till att jämlikhet ersattes med jämställdhet som politiskt mål, att orättvisornabegränsades till att kopplas till kön och lämna klassfrågan utanför. Risken fanns, menade man, attfeminismen skulle urholkas till medel- och överklasskvinnors rätt till städhjälp och högt uppsatta arbeten.

Based on 30 years of work experience in TV and film production, I have made a phenomenological analysis of my perception of meaning in work - how it arises and how it is undermined. The story starts in my experience of early professional film making in the 1980's and describes how a change to work in TV production required the development of a new professional identity.  The text also illustrates how as a female director I have managed my role in a male dominated and structured work environment. Being defined as an exception from the male norm has pushed me towards femininist reflection and the need to redefine my own work role - the generally accepted view having felt uncomfortable.  An analysis of structural change in TV and film production shows how market pressures and ways of thought have increasingly invaded cultural endeavour. Professional spheres of influence are weakened, while developments in the media are characterised by a commercialism which encroaches more and more upon artistic, spiritual and moral values. This attitude, where quality is in retreat, has transformedprogramme makers from creative originators into becoming suppliers of raw material in a factory- like process geared to produce great volume at low cost. The aim of this essay is to show how changes in society and in TV and film making have affected my perception of my work. Structural transformation in the media has circumscribed the scope for creative play as an important source of energy and inspiration in work and it has eroded my feeling that work is personally meaningful.

This paper concerns the ideas on society, policies and economic thoughts on Ireland before the cataclysmal famine of the 1840s. Senior, classified as one of the classical economists, elaborated these in the period 1829 – 1836, thus during the period of Parliamentary reform. As a trusted counsellor of the Whig governments, Senior advocated measures opposite to the common notions of laissez-faire. His basic ideas are contrasted to those of Malthus concerning economics and, in particular, the population doctrine that Senior never believed in and in its crudest form refuted. Senior regarded Malthus’ doctrine as devastating to governmental policies. Senior wanted an efficient and strong government. Moreover, Senior evolved ideas, in fact a strategy, for raising Ireland out of her common destitution instead of institutionalizing poor laws. This strategy embraced Catholic emancipation, education, public investments in infrastructure and emigration. His ideas, and proposals akin to Senior’s, are related to the political discourse of the day, which took a more common view of laissez-faire during the period considered. Nevertheless, there is consistency in his ideas on government, public investments and laissez-faire. Senior cannot be described as anything other than an early liberal and a classical economist and, hence, an advocator of economic laissez-faire. This paper underlines the need for a clear distinction between economic laissez-faire as a concept and the concept of political laissez-faire, whereas the former concerns thoughts on economics and the latter is related to the notion of the impassivity of the period of today’s discourse.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka hinder som fanns att få till stånd jämlika möten över- och underklassen under det sena 1800-talet i Stockholm. Ett ytterligare syfte är att granska hur den borgerliga kvinnan respektive arbetarkvinnan konstruerades av sig själv och av varandra. Materialet som granskas är anteckningar från Samkväm för kvinnor ur olika yrkesgrupper och protokoll från Stockholms Allmänna Kvinnoklubb.Metoden som används är hermeneutisk och teorierna som används är den där Simone de Beauvoir beskriver hur den andra konstrueras, samt Karin Johannissons slutsatser om hur arbetarkvinnan närmast ansågs som en annan ras under det sena 1800-talet.Undersökningen visar att det fanns en uppriktig vilja bland de borgerliga kvinnorna att mötas på jämlika villkor. Men de ekonomiska skillnaderna skapade hinder för det, liksom tidens föreställningar om arbeterskan.Hur den borgerliga kvinnan konstrueras av arbeterskorna framträder inte tillräckligt tydligt för att kunna dra några generella slutsatser av, medan hon av ”de sina” betraktas som det självklara subjektet. Arbetarkvinnan ser sig som ett subjekt i Kvinnoklubben, medan hon ser sig som ett objekt i den omgivande världen. För de borgerliga kvinnorna blir hon det objekt genom vilket de själva konstruerar sig som subjektet.

With a background in the 17th century’s English political events, but also the ideological scene of that time, the purpose of this essay is to analyze two concepts, freedom and happiness, in Thomas Hobbes’s political writings. Hobbes is well known for his political works, mostly for Leviathan, where his thoughts about government and religion are exposed. But what does he say about freedom? And what about happiness? The study shows that Hobbes’s political thought is quite original from this aspect too. Freedom and happiness are defined both from an individual and a political perspective. His philosophical system is based on materialism and mechanism, and so is his view on the concepts of freedom and happiness. In the study of the concept of freedom attention is paid to another concept associated in a way with freedom: free will. Both Hobbes’ view on free will and the connection between the two of them are highlighted. The aim is to find a connection between freedom and happiness in Hobbes political philosophy. It is found, but it changes according to the perspective one starts to look at it. The title is a question: You are free, so are you happy? Looking into Hobbes’s political writings an attempt to answer this question is made. One conclusion can be: one can be both free and happy as part of a society.

Det finns både skillnader och likheter mellan Stanislavskij och Brecht. En av de tydligaste är att de har olika ismer i grunden, Stanislavskij är naturalist och Brecht är realist. Dessa ismer gränsar till varandra i det att de båda vill ge en så realistisk bild av verkligheten som möjligt, men tar olika vägar i synen på verkligheten och hur denna ska avbildas på bästa sätt. Där Stanislavskij vill ha total inlevelse vill Brecht fjärma och hålla distans. Där Brecht bara låter skådespelaren ge utlopp för sina känslor i det inledande repetitionsarbetet låter Stanislavskij känslan vara med som en röd tråd genom hela processen från rollskapande till färdig föreställning. Jag har även kommit fram till att politiken, i synnerhet kommunismen och den socialistiska realismen, tilläts större utrymme hos Brecht än hos Stanislavskij. Vidare ansåg både Stanislavskij och Brecht att publiken hade en jämförelsevis stor roll i teaterns varande. Brecht menade att publikens möjlighet till kritisk eftertanke var det viktigaste för teatern i det stora hela, detta samtidigt som underhållningsfaktorn vägde tungt. Stanislavskij å sin sida strävade istället efter publikens beständiga upplevelse av den verklighet som skådespelarna åskådliggjorde på scenen, för honom var det viktigare att publiken trodde på vad de såg än att de blev roade.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur Röda Korset har utvecklats från en idé till en etablerad hjälporganisation i det moderna samhället.Organisationen fick sitt avstamp i och med Henri Dunants bok Europas blodband - minnen från Solferino som kom att påverka hur vi ser på frivillig hjälp i dag. Uppsatsen drar också paralleller mellan Dunant och Elsa Brändström som fann sitt kall i Dunants idéer.

The purpose of this thesis is to deepen the understanding of our contemporary description of digital literacy using the perspective on knowledge from the Nicomachean Ethics by Aristotle. I have chosen to deal with the problem using a hermeneutic approach. The method of inquiry is based on close reading of the selected literature. The selection itself has been made after a strategic selection regarding perspective on knowledge and digital literacy. It appears in the thesis that there are substantial differences but also similarities between our contemporary description of digital literacy from Recommendation of the European Parliament and of the Council of 18 December 2006 on key competences for lifelong learning and the perspective on knowledge from the Nicomachean Ethics by Aristotle.Still, the result has been possible to use for the purpose of the thesis since the problem has an answer and a deepened impression of the understandings of digital literacy.

This thesis highlights starting points underlying the notions of two feminist utopians, Christine de Pizan and Charlotte Perkins Gilman. In approaching their texts, it focuses on the notions central to understand their writings. These would be historical, social, and cultural contexts. Defining concepts as utopian in its varying forms and feminism has been of significance. A feministic approach grounded in Simone de Beauvoirs philosophical phenomenology in the study of feministic utopia's visibility, has contributed to the understanding of the power structures to which women are tethered. In order to understand the way women are presented, it has become obvious that The Book of the City of Ladies and Herland are literary works that are related not only by their authors’ background and personality but by the society in which they lived. Through their engagement in the contemporary intellectual debate on all social planes, both authors contributed to shifting the focus of their own contemporary notions of a woman to the notion of a woman equal to men. Woman, in Christine de Pizans utopia, is given specific properties and through themes of issues given meaning. She is not free in the sense that Simone de Beauvoir says.  She has a broader repertoire than was historically assigned, but her freedom is not arbitrary, contingent, and temporary and judged by her actions. Charlotte Perkins Gilman's woman is in her novel subordinated by biology in contrast to her real society where she is a result of economic and social oppression in history and society. By being united, women can drive social change and thereby change their living conditions. In Herland, the author shows what this superior human togetherness can lead to in a socialist society. By focusing on issues related to motherhood, community and work, she challenges the reader to question the universal starting point for their understanding of masculinity and femininity