Bakgrund: I Sverige finns det inga lagar som reglerar beslut om livsupphållande behandling. I de etiska riktlinjerna och föreskrifter står läkarens roll tydligt definierat men inte sjuksköterskans. Ett ställningstagande till HLR är ett etiskt svårt beslut och när en patient inte är beslutsförmögen kan sjuksköterskans expertis i omvårdnad bidra med kunskap och väglednings i beslut om HLR Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelser kring beslutsfattandet av att avstå hjärt- och lungräddning. Metod: Författarna har genomfört en litteraturöversikt vilket betyder att kunskap inom ett specifikt område har identifierats och analyserats. Resultat: I resultatet beskrivs sjuksköterskors attityder och upplevelser om de etiska dilemman som uppstår vid ställningstagandet och hur sjuksköterskor önskar att vara delaktiga i beslutsfattandet om HLR. Brist på information om HLR till patienter, personal emellan och olika synsätt på HLR kan orsaka konflikter. Sjuksköterskorna beskriver även hur vårdrelationen påverkas av HLR-beslut. Tre huvudteman och åtta subteman framkom. Diskussion: De mest framträdande delarna i resultatet visade på de etiska dilemman som kan uppstå vid ställningstagandet till HLR. De aspekter som påverkar är kommunikation, informella aspekter och värdering av livskvalitet. Olika handlingsalternativ diskuteras i förhållande till uppsatsens bakgrund, teoretisk utgångspunkt, vetenskaplig litteratur och vetenskapliga studier. / Background: In Sweden there are no laws governing the decision on life sustaining treatment. The ethical guidelines and regulations are clear about the physicians role but do not clarify the nurses role. A decision on CPR is ethically difficult and when a patient is not lucid nurse's expertise in nursing can contribute with knowledge and guidance in decisions about CPR. Aim: To explore the nurse’s experiences of decision-making regarding do-not-resuscitate orders. Method: The authors conducted a literature review which refers to knowledge in a specific area which was defined and analyzed. Results: The result describes nurses' attitudes and perceptions about ethical dilemmas that arise in the decision-making process of CPR and the wish to be involved in the decision. Lack of information on CPR to patients, between staff and different approaches to CPR can cause conflicts. The nurses also describe how the relationship is affected by the CPR decision. Three main themes and eight subthemes emerged. Discussion: The most prominent elements of the result showed the ethical dilemmas which may arise from the standpoint of CPR. The aspects that affect the decision-making process are communication, informal aspects and estimation of quality of life. Various choices are discussed in relation to the thesis background, theoretical basis, scientific literature- and studies.

<p>Syftet med denna C-uppsats är att synliggöra hinder och möjligheter för att inom ämnet idrott och hälsa implementera hjärt-lungräddning samt belysa och problematisera kring en eventuell framskrivning av hjärt-lungräddningsbegreppet, HLR, i kursplanens uppnåendemål i år nio. Uppsatsen baseras på en kvalitativ intervjustudie genomförd i Stockholm hösten 2006. Våra intervjupersoner har alla anknytning till skolämnet idrott och hälsa och de är aktörer på tre olika nivåer i skolvärlden. Skolverket representerar formuleringsarenan, lärarutbildarna representerar transformeringsarenan och idrottslärarna representerar realiseringsarenan. De har alla fått resonera kring målet om livräddande första hjälp och dess betydelse, legitimitet och uppnåbarhet, vilka intentioner som kan tänkas ligga bakom målformuleringen och vad som kan tala för respektive emot att även inkludera HLR-begreppet. Vi har sett både hinder och möjligheter för HLR i idrottsundervisningen. Faktorer som tid, ekonomi och lärarattityder spelar in. Dessa ger oftast sken av att utgöra hinder för livräddningsundervisningen, men egentligen skulle det inte behöva vara så. Tid finns om man bara vill då dagens öppna kursplan tillåter lärarna att själva disponera den. Okunskap verkar till viss del ligga bakom argumentet om ekonomi – strukturerat och genomtänkt behöver inte momentet bli så kostsamt. I slutänden verkar det som om lärarattityden är det avgörande för vad som kommer med i undervisningen – prioriteras inte ett moment så blir det inte någonting som eleverna får kunskaper i, utan endast ”ett hum om”. På frågan huruvida HLR bör skrivas in i målets formulering eller inte finns det inget enkelt svar, men kanske skulle en framskrivning trots allt resultera i bättre förutsättningar för livräddningsundervisningen och en större kunskap hos skolelever i hur de kan hjälpa en människa i nöd.</p><p>Life-saving and BLS in Physical ecucation</p>

Syftet med denna C-uppsats är att synliggöra hinder och möjligheter för att inom ämnet idrott och hälsa implementera hjärt-lungräddning samt belysa och problematisera kring en eventuell framskrivning av hjärt-lungräddningsbegreppet, HLR, i kursplanens uppnåendemål i år nio. Uppsatsen baseras på en kvalitativ intervjustudie genomförd i Stockholm hösten 2006. Våra intervjupersoner har alla anknytning till skolämnet idrott och hälsa och de är aktörer på tre olika nivåer i skolvärlden. Skolverket representerar formuleringsarenan, lärarutbildarna representerar transformeringsarenan och idrottslärarna representerar realiseringsarenan. De har alla fått resonera kring målet om livräddande första hjälp och dess betydelse, legitimitet och uppnåbarhet, vilka intentioner som kan tänkas ligga bakom målformuleringen och vad som kan tala för respektive emot att även inkludera HLR-begreppet. Vi har sett både hinder och möjligheter för HLR i idrottsundervisningen. Faktorer som tid, ekonomi och lärarattityder spelar in. Dessa ger oftast sken av att utgöra hinder för livräddningsundervisningen, men egentligen skulle det inte behöva vara så. Tid finns om man bara vill då dagens öppna kursplan tillåter lärarna att själva disponera den. Okunskap verkar till viss del ligga bakom argumentet om ekonomi – strukturerat och genomtänkt behöver inte momentet bli så kostsamt. I slutänden verkar det som om lärarattityden är det avgörande för vad som kommer med i undervisningen – prioriteras inte ett moment så blir det inte någonting som eleverna får kunskaper i, utan endast ”ett hum om”. På frågan huruvida HLR bör skrivas in i målets formulering eller inte finns det inget enkelt svar, men kanske skulle en framskrivning trots allt resultera i bättre förutsättningar för livräddningsundervisningen och en större kunskap hos skolelever i hur de kan hjälpa en människa i nöd. Life-saving and BLS in Physical ecucation

Bakgrunden beskriver hjärt-och lungräddning som en utmaning för ambulanssjuksköterskan.Utmaningen består i att göra det som upplevs vara rätt för patienten, anhöriga och vårdare.Trots begränsad tillgång på förhandsinformation och skiftande vårdmiljö, förväntasambulanssjuksköterskan ta snabba och livsavgörande beslut inom ett kort tidsfönster ochsamtidigt leda omvårdnadsarbetet för ambulansteamet och arbeta personcentrerat. Syftet var att beskriva etiska dilemman som uppstår hos ambulanspersonalen vid prehospitalahjärtstopp hos vuxna. Metoden var en litteraturstudie med systematisk ansats innehållande kvalitativa vetenskapligaartiklar från databaserna PubMed och Cinahl. Totalt har 15st vetenskapliga originalartiklarsom besvarade syftet inkluderats och efter kvalitetsgranskning gjordes en integrerad analys. Resultatet visar ett övergripande tema: Att göra det rätta. Temat delades in i trehuvudkategorier; Att bära ett stort ansvar i en allvarlig situation, När livet tar slut och Att orkaför allas skull. Etiska dilemman uttrycktes runt att göra rätt utifrån patienten perspektiv,reaktioner och interaktion med anhöriga, konflikter runt sina egna etiska värderingar ochrädslan för juridiska konsekvenser eller repressalier utifrån organisatoriska faktorer ochriktlinjer och då bli anklagad för att ha agerat fel vid hjärtstopp. Slutsatsen var att ambulanspersonal ibland upplever en svår etisk stress i situationer därförmågan att göra snabba och ofta livsavgörande beslut konkurrerar med denpersoncentrerade omvårdnaden och anhöriga i kris. Hantering av stressfyllda ochkänslomässiga situationer upplevdes som lättare i och med ökad erfarenhet och en stabilgrund bestående av personlig och professionell mognad och en bra relation med kollegor ocharbetsgivare. Vidare forskning på området skulle kunna förbättra personcentreradeomvårdnadsarbetet, förbättra arbetsmiljön och den psykiska hälsan hos ambulanspersonal. / Background describes cardio-pulmonary resuscitation as a major challenge to ambulance nurses. The challenge is to act upon the best interest for the patient, relatives and the caregiver. Despite limited initial information and great environmental diversities, the ambulance nurse is expected to make quick and life dependent decisions within a limited time frame and still lead the team through the intervention with a Patient-centered care focus. Aim was to describe ambulance personnel's experiences of ethical dilemmas in relation to out-of-hospital cardiac arrest in adults. Method used was a literature review with a systematic approach of 15 qualitative research articles from the databases PubMed and Cinahl. The articles were evaluated for quality and an integrated analysis was performed Results revealed an overall theme: To do the right thing. The theme consisted of three main categories; To have a great responsibility in a difficult situation, When life ends and To have the strength for everyone. Expressed ethical dilemmas concerned doing the right by the patient, reactions and interactions with relatives, conflicts between personal ethical values and the fear of legal consequences or being subject to reprisals and being accused for not adhering to organizational factors and policies in the event of a cardiac arrest. Conclusion made was that ambulance personnel are subject to severe ethical stress in situations where the ability to make quick and life dependent decisions compete with the patient centered care and relatives in crisis. Dealing with stressful and emotional situations became easier as experience was gained. Experience included a solid foundation of personal and professional maturity and a steady relationship with colleagues and employment organization. Further research is suggested to improve the person-centered care, improvement of working environment and psychological health for ambulance personnel.

This study is a bachelor thesis within Informationdesign with a focus oninformative illustration. The work explores how it is possible to create aninstructional material for CPR using visual means in cognition and through anorm-critical perspective. The goal is that a new instructional material shouldcontribute to an increased knowledge of CPR among the general population,which in turn can contribute to increased safety in performing CPR. Interviewswith the target group and experts were carried out to collect experiences andknowledge, and image analyzes of existing instructional material were carried out.The methodical work resulted in design points which works as the basis for thechoices in the new instructional material. The work asked how cognition andnorm criticism can visually characterize visual material of this type, whichresulted in a representation without depicting gender, age, ethnicity, etc. As wellas an image material that stands out for its user perspective and adaptation to thetarget group. / Det här är ett arbete inom Informationsdesign med inriktning informativillustration. Arbetet utforskar hur det går att skapa ett instruktionsmaterial förHLR med hjälp av visuella medel inom kognition samt genom ett normkritisktperspektiv. Målet är att ett nytt instruktionsmaterial ska bidra till en ökad kunskapav HLR hos den allmänna befolkningen vilket i sin tur kan bidra till en förhöjdtryggheten i att utföra HLR. Intervjuer med målgruppen och expert utfördes för attsamla in erfarenheter och kunskap, samt utfördes bildanalyser av befintligtinstruktionsmaterial. Det metodiska arbetet resulterade i gestaltningspunkter somligger till grund för valen i det nya instruktionsmaterialet. Arbetet frågade hurkognition och normkritik visuellt kan prägla ett bildmaterial av denna typ vilketresulterade i en gestaltning helt utan skildrande av kön, ålder, etnicitet m.m. Samtett bildmaterial som utmärks för dess användarperspektiv och anpassning tillmålgruppen.